Invigning 2010

I Växjö och Kalmar har närmare 4000 personer från Helsingborg till Arvidsjaur besökt Linnéuniversitetets Öppet hus idag.

Bildspel från Linnéuniversitetets öppet hus i Växjö 7 februari 2010

Ytterligare bilder från M-huset

Bildspel från Linnéuniversitetets öppet hus i Kalmar 7 februari 2010

Vem bestämmer, barnen eller de vuxna? inledde Mats Trondman, professor i sociologi. Lokalerna var fullsatta vid de båda föreläsningar Mats höll under dagen, och publiken fick njuta av  många skrattsalvor till Mats fantastiska anekdoter från olika livssituationer.

Vad säger barnen själva om auktoritet? I samarbete med lärarutbildningen har Mats drivit ett forskningsprojekt där lärarstudenter intervjuat barn i förskolemiljö. Bland 100 barn mellan 4 och 8 år svarar nästan alla:

- Fröknarna bestämmer på dagis.
Är detta bra eller dåligt? fortsätter frågorna, varvid barnen ofta svarar i stil med:
- Om inte fröknarna hade bestämt hade “Richard” slagit alla hela tiden.

Vuxennärvaro är alltså en grundval till tillit och trygghet. Barnen svar handlar också om att “det är bra om de vuxna är med när de leker, men inte bestämmer då”.

Relationsgrammatik, vad är det?

I ett kapitel i Mats Trondmans kommande bok använder han sin egen barndom för att beskriva något han kallar relationsgrammatik. Vad handlar då detta om? Det finns oskrivna regler för hur våra relationer fungerar. Dessa regler och förutsättningar förändras över tid. Han berättar om hur barnen på 50- och 60-talet var ute och lekte och hur föräldrarna var hemma, medan man idag antingen är hemma tillsammans, eller är på exempelvis barnens sportaktiviteter tillsammans. Som föräldrar idag har vi mindre tillit till samhället, och därför följerr vi efter barnen. Det ena är kanske inte bättre än det andra – men det är viktigt att reflektera över att det är annorlunda.

När man får barn förändras ens konsumtion drastiskt, berättade Erika Lundby på föreläsningen “Vad kostar en kompis?” i Kalmar. Och barnen kommer själva snabbt in i detta.

Erika Lundby skriver på en avhandling om barn, konsumtion och knapp ekonomi.  Hon studerar sk “Tweens”, barn i åldern 7-12 år. Detta är en dramatisk fas där vännerna är viktiga, man skapar nya intressen och får mer egna pengar. Det skapas också ett ökat tryck på konsumtion.

- Barnen påverkas av reklam, vissa kompisar som fungerar som trendsättare, föräldrar, sociala sammanhang och av globaliseringen, berättade Erika Lundby. Även den tekniska utveckligen har gjort att konsumtionen har ökat. 90 % av 12-åringarna i dag har en mobil, till exempel.

För föräldrar med knapp ekonomi blir detta problematiskt. Det kan vara svårt att leva upp till sina egna föräldraideal när man inte kan ge barnen allt man vill. Man ser ofta att föräldrar med knapp ekonomi prioriterar barnen framför sig själva, berättade Erika Lundby.

Och barnen själva är ofta väldigt medvetna om familjens ekonomi, även om föräldrarna väljer att inte prata om den.  

- Barnen jag intervjuat är ofta väldigt reflekterande. Barn till föräldrar med knapp ekonomi väljer oftast att skydda sina egna föräldrar genom att undvika att tänka på eller prata om detta.

-         Välkomna! Idag ska jag prata om ett mycket viktigt ämne och jag har bara en halvtimme till mitt förfogande så jag måste tyvärr vara ganska så manusbunden, sa Anders Fröjmark till en fullsatt föreläsningssal på Sjöfartshögskolan.

Han föreläste på ämnet Johanna I – 1300-talsdrottningen som rensade ut maffian ur Neapel.

Han pratade passionerat om Johanna I som under både sin samtid och ända fram idag har anklagats för att vara både slösaktig och en lösaktig manslukerska.

-         Det som hos män ses som ett tecken på att man är viril och driftig blir hos en kvinna till lösaktighet, sa Anders Fröjmark.

Johanna I hade under sin livstid fyra äkta män och enligt rykten en strid ström av älskare. Hennes slösaktiga rykte kom av att hon var frikostig med mutor och gåvor, men i ett feodalt samhälle som Johanna I levde i var det fullt normalt att tvingas köpa sig lojalitet.

-         Till och med den engelska versionen av Wikipedia anklagar Johanna I för att ha startat en bordell i Avignon, men forskning visar att hon vid tiden inte ens befann sig i staden och ryktet stammar från ett skämt från början av 1700-talet, sa Anders Fröjmark.

Forntiden är nyckeln till både nutid och framtid! Det menar Marie-José Gaillard, professor i paleoekologi vid Linnéuniversitetet.

Paleoekologi betyder just “ekologi (levande varelsers relation till sin omvärld) i forntiden”. Paleoekologerna vid den naturvetenskapliga institutionen undersöker avlagraringar på sjösediment och torv för att hitta rester av djur och växter. Genom att undersöka avlagringarna kan forskarna bestämma bland annat vilka insekter och växtrester som funnits i marken långt, långt tillbaka i tiden.

Marie-Jose Gaillard gav ett exempel från Byrum Sandvik på Öland.

- Genom de prover vi tog kunde vi konstatera en hel del om marken de senaste 600 åren. Vi kunde konstatera att kor och får betat här fram till mitten av 1800-talet. Vi kunde också konstatera att inga bränder har härjat  här under den tiden.

- På platsen fanns en unik insektsfauna. För att bevara denna unika fauna är det viktigt att försöka återskapa miljön som den har sett ut under dessa 600 år.

En av de mer kittlande föreläsningarna i Kalmar idag hölls av Arvid Pohl. Han berättade om planeter och stjärnors rörelser över himlavalvet, och ett litet problem som forskarna stött på när det gäller universum.

Det mesta av det saknas.

Om man tittar på vårt eget solsystem rör sig planeterna fortare ju närmare solen de befinner sig. Det är så gravitation fungerar. Det visste redan Newton på sin tid. Samma förhållande borde även gälla stjärnorna i galaxer. Ju närmare centrum i galaxen, där massan är mest koncentrerad, stjärnan befinner sig desto fortare borde den röra sig i sin bana runt galaxen. Omvänt borde stjärnor i galaxens ytterkanter röra sig långsammare. Så är det dock inte. Stjärnorna i galaxernas ytterkanter rör sig alldeles för fort. Det måste bero på att det finns massa i galaxerna som vi inte kan se. Så kallad mörk materia, eller osynlig materia som Arvid Pohl föredrar att kalla det. Problemet med osynlig materia är att den är just – osynlig. Vi kan inte se den. Vi märker bara av dess gravitation.  Just nu spekulerar forskare runt om i världen om vad den skulle kunna bestå av. Exotiska partiklar som vi ännu inte upptäckt? Ursprungliga svarta hål? En del har till och med föreslagit en ny modifierad gravitationsteori.

Den som lever får se…

Om mörk materia på Wikipedia

Simulering över hur mörk materia rör sig över tiden

Arvid Pohl

Arvid Pohl undervisar i astronomi och fysik på Linnéuniversitetet i Kalmar. Hans forskning rör astropartikelfysik och han har arbetat med AMANDA: ett neutrinoteleskop som byggts på Sydpolen där glaciärisen utgör en central del av teleskopet. Hans egen forskning går ut på att söka efter magnetiska monopoler med hjälp av teleskopet. Arvid har doktorsexamen i fysik och gymnasielärarexamen i fysik och matematik.

Manuela Nilsson, lärare på Institutionen för Samhällsvetenskaper, gav på engelska en föreläsning med titeln: ”UNSC reform: a Third World Take Over?”. I början av föreläsningen presenterade Manuela den kritik som ofta riktas mot FN:s säkerhetsråd. Kritiken går ut på att säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar med vetorätt (USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina) inte har någon reell koppling till dagens politiska och ekonomiska globala maktförhållanden, utan är en avspegling av de förhållanden som rådde efter andra världskrigets slut. Sedan dess har FN fått många nya medlemsstater, framför allt utvecklingsländer på södra halvklotet, som dock inte lyckats rucka på den cementerade makten i säkerhetsrådet.

Manuela poängterade att det som talar för att utvecklingsländerna kommer att få mer makt i FN:s säkerhetsråd är de stora befolkningsökningarna samt ländernas ökade ekonomiska styrka, vilket bidragit till en större medvetenhet i utvecklingsländerna. Trots det kommer reformer inom FN:s säkerhetsråd, enligt Manuela, bli svåra att få igenom, då de fem permanenta medlemmarna frivilligt måste avsäga sig makt. Ett annat problem som pekades ut är att enheten och sammanhållningen i utvecklingsländerna måste bli än större än idag. Föreläsningen avslutades med en givande diskussion där de som närvarade fick säga sin mening om hur framtiden kan komma att se ut för FN:s säkerhetsråd och om vilka reformer som kommer att krävas för att FN även i fortsättningen skall vara en legitim organisation.

Vad kommer först? Att en bra prestation leder till en bra känsla håller nog de flesta med om. Men kan man vända på det? Kan en bra känsla leda till bra prestation? Definitivt!
Det menade P G Fahlström och Carl-Axel Hageskog när de talade om idrottschoachen som kultubyggare.
- Det är ingen tvekan om att känslor och attityder påverkar våra prestationer inom inte bara inom idrotten, utan även inom arbetsliv och privatliv. Om vi vill vara framgångsrika kan vi utnyttja detta och låta våra känslor styra prestationerna.

Våra prestationer påverkas också av vilken kultur vi verkar i:
- En kritisk kultur kan vara svår att verka i. Det blir betydligt lättare i en positiv kultur med högt i tak. Allra bäst blir det när vi har högt i tak och tjocka väggar, d v s vi måste få tycka olika och ändå kunna ingå i samma lag. Konfrontationen är fruktbar, det är däremot inte konflikten.

Föreläsningen om idrottscoachen gavs i multimediasalen i Växjö och direktsändes till publiken på Öppet hus i Kalmar.