LTC bygger plattformar

November 14th, 2015 by

De temadagar, seminarier och konferenser som arrangerades inom ramen för Framtidens trähusfabrik rönte stort intresse fån hela trähussverige. Intresset från trähusbranschen spred sig som ringar på vattnet och lockade efter hand även andra företag med intresse för trä, trähus, virkeskvalitet och produktion i fabrik.

Vår strävan med att få till konkreta aktiviteter till nytta för trähusföretagen och hitta goda exempel på samverkan mellan näringsliv och akademi blev i och med Framtidens trähusfabrik belönat med framgångar. Det belönades även med viss uppmärksamhet av finansiärer och beslutsfattare. De erfanheter som gjordes då har jag tagit med mig in i arbetet med LTC.

Genom Linnéuniversitetets arbete med LTC har förnyade och nya kontakter skapats med företag i Linnéregionen och ett av dessa är Yaskawa Nordic i Torsås som uttrycker ett starkt önskemål att arbeta tätt samman med ”sitt” universitet. Yaskawas motto är att automatisera världen.  Man ser nyttan med nära relation till studenter, forskare och övriga resurser.

En forskargrupp på Institutionen för Skog och trä har genom en gemensam ansökan mellan ett företag som jobbar med skiktlimning/formpressning av fanerade produkter, Yaskawa och Linnéuniversitetet beviljats finansiering av KK-Stiftelsen. Ett stort grattis!! Glädjande och roligt.

LTC har under det senaste året mer påtagligt gått in i en fas där önskemål och frågeställningar från företagen omsättas i FoU-projekt med forskare, företag och externa finansiärer i samverkan. För tydlighetens skull kommer fortsatta sådana gemensamma FoU-aktiviteter att inordnas i de FoU-plattformar som LTC har etablerat. I och med detta KK-finansierade projekt bygger Lnu/LTC vidare på våra FoU-plattformar.

Denna dag innebär också att man stannar upp och skickar en tanke till de som drabbats av det fruktansvärda våld och vansinnesdåd som Frankrike och Paris har utsatts för.

 

Framtidens trähusfabrik i Brasov

November 9th, 2015 by

Ett tag sedan jag uppdaterade här, senast under hösten 2012.  I maj 2014 avslutade jag mina forskarstudier med disputation. Opponent vid disputationen var Professor Helena Lidelöf, Luleå Tekniska Universitet. Titel på avhandlingen är; Some aspects on quality requirements of wood for use in the industrial manufacture of single-family timber houses.

Parallellt med det avslutande arbetet och färdigställande av avhandlingen upprätthöll jag ansvaret för Linnaeus Technical Centre – LTC som är en av Linnéuniversitetets broar för samverkan med regionens små och medelstora företag http://lnu.se/ltc

Efter disputationen har mitt arbete i huvudsak bestått av fortsatt projektledning av LTC samt en del undervisning. Under hösten gjordes en hel del arbete med att skriva den ansökan om ny och fortsatt finansiering av LTC-projektet som vi lämnade till Tillväxtverket i mars i år. Ansökan beviljades och universitetet har finansiering för projektet till och december 2017. Projektets budget omsluter nästan 16 miljoner kronor. Det är många intresserade företag som vill komma i kontakt med Linnéuniversitetets resurser, studenter, lärare och forskare. Dessa intresserade företag har stora förväntningar på samverkansaktiviteterna. Målgruppen för LTC är tillverkande företag och det är inte enbart företag inom tränäringen.

För att hålla liv i min forskning har jag varit medförfattare till en artikel som vi skickade till en konferens som ägde rum 5-7 november i Brasov, Rumänien; Wood Science and engineering in the third millennium.
Mer information här.

Det arbete som jag presenterade är sammanfattat i en artikel med namnet, SOME ASPECTS ON THE MORE EFFICIENT USE OF WOOD IN THE INDUSTRIAL MANUFACTURE OF SINGLE-FAMILY TIMBER HOUSES.  Medförfattare är Sven Berg och Dick Sandberg som är verksamma vid Luleå tekniska universitet i Skellefteå. På konferensen var det presentation av ett stort antal studier inom en ganska bred flora av områden med kopplingar till trä och träförädling. Även några andra studier presenterades av forskare från Linnéuniversitetet.

På Linnéuniversitet är vi numera en forskargrupp som arbetar med forskningsfrågor som har kopplingar till trähusbranschen. Ansvarig för gruppen är Tobias Schauerte. Till gruppen lägger vi även de studenter som är verksamma med olika arbeten som direkt berör trähusbranschen och som kan komma till nytta för Framtidens trähusfabrik.

/Lars

Företagsbesök

June 9th, 2015 by

I morgon ska jag ut och föreläsa om min forskning. Ett gäng med intresserade personer träffas på Fönsterspecialisten i Lönsboda. Det är alltid fantastiskt roligt att få diskutera mina tankar med personer i “verkligheten”. Hoppas på flera intressanta uppslag!

Intressant forskning

March 12th, 2015 by

Jag har varit mycket dålig på att lägga upp nyheter. Detta beror dock inte på inaktivitet på skog och trä! Anledningen är delvis här:
http://www.hållbartsamhälle.nu/teknik-och-forskning/industrinara-traforskning
Vi växer så att det knakar! Flera nya anställningar och en massa spännande projekt!

 

Behov av ingenjörer!

September 12th, 2013 by

I höst började fler än vanligt på vår ingenjörsutbilning inom skog och träteknik. Grattis till er! Ni går troligen en ljus framtid till mötes. Se bara vad Ny Teknik publicerade i går:

http://www.nyteknik.se/nyheter/karriarartiklar/article3759925.ece

/Åsa

Nya studenter

August 29th, 2013 by

Denna vecka kom våra nya programstudenter. Kanske är det för att vi bytt namn på programmet, kanske är det på grund av något annat, men i år fick vi ca 30 studenter mot ungefär hälften förra året. Eftersom jag är stolt över mitt program och tycker det är ett bra program som leder till roliga jobb så är jag naturligtvis glad!

 

Du kan läsa om programmet här: http://lnu.se/utbildning/program/TGIMT

Docent Kans

June 24th, 2013 by

Nu har jag blivit docent! Min docentföreläsning handlade om hållbar produktion och underhållets roll i att uppnå det. Så här glad var jag:

E-underhåll

May 30th, 2013 by

E-underhåll, eller e-maintenance, är något av en snackis i forskarkretsar. Jag tänkte fördjupa diskussionen kring detta här i bloggen, men först tänkte jag försöka hitta en bra definition. Efter att därför ha läst igenom underfär allt som skrivits om e-underhåll i vetenskapliga publikationer konstaterar jag att det inte finns en bra enhetlig definition. Alla är vi överens om vad e-underhåll innebär, men det är svårt att formulera det i ett par meningar.

Levat, Iung och Crespo Marquez insåg detta redan 2008 i sin artikel E-maintenance: review and conceptual framework. Där presenterar de en hel del olika definitioner, bl.a.

  • “The network that integrates and synchronises the various maintenance and reliability applications to gather and deliver asset information where it is needed. E-maintenance is a subset of e-manufacturing and e-business.”
  • “The ability to monitor plant floor assets, link the production and maintenance operations systems, collect feedbacks from remote customer sites, and integrate it to upper level enterprise applications.”
  • “Transformation system that enables the manufacturing operations to achieve predictive near-zero-downtime performance as well as to synchronize with the business systems through the use of web-enabled and tether-free (i.e. wireless, web…) infotronics technologies”
  • “Maintenance management concept whereby assets are monitored and managed over the Internet. It introduces an unprecedented level of transparency and efficiency into the entire industry.”

Sedan sammanfattar författarna sin översikt med att lyfta fram två anledningar till varför e-underhåll växt fram:

  1. Ny informationsteknologi har blivit tillgängligt som kan bidra till att effektivisera underhållet
  2. Underhåll måste integreras med övrig verksamhet för att kunna nå maximal effekt

Där har vi nog kärnan i e-underhåll: det består av ett sätt att se underhåll från ett helhetsperspektiv, och det erbjuder IT-verktyg för att göra detta!

Förresten…

March 27th, 2013 by

Hur menar Jarmo? Har de inget kvalitetsvirke som är obehandlat? Det låter inte bra…

Träslag

March 27th, 2013 by

Har ni tänkt på hur många olika träslag vi har i Sverige?  Det finns en mängd olika utseende och egenskaper och är man lite kunnig är det relativt lätt att hitta den egenskap i virket som man behöver till ett speciellt användningsområde. Vet ni kanske varför heter “eka” och hjulet har “ekrar”? Varför man gör glasspinnar av bok och tändstickor av asp?

Ek tål vatten bra samt är ett hårt och slitstarkt träslag. Bok är smaklöst och asp har raka fibrer som gör att det är lätt att göra stickor.

Min forskning handlar bara om ett trädslag, nämligen gran för utomhusbruk. Men även inom ett trädslag kan egenskaperna varieras på många sätt beroende på var i trädet man tar virket och hur man sen sågar och behandlar det.  Det gäller att lista ut hur vi gör det på bästa sätt!

Trä är verkligen möjligheternas  material!

/Åsa

Ps Känner ni igen detta träslag? Det gör min treåring!