Vintervila

March 20th, 2013 by

När dagarna blir kortare och hösten närmar sig, då förbereder sig träden för vintern – de invintrar. Man skulle kunna tänka sig att en forskare följer ungefär samma beteende som de träd man studerar och i blogghänseende verkar det ju som om jag har invintrat lyckosamt. Men – tyvärr är det nog så att jag är bättre på att vintra in än vad douglasgranen är i Sverige. Att plantorna inte har invintrat ordentligt kan vara en orsak till att de är döda på våren, till synes utan orsak. Och plötsligt uppvaknande mitt i vintern (vilket verkar ha hänt med mig nu…) kan vara en annan sådan orsak.

Men vad finns det för anledningar till att de inte vintrar in ordentligt – och varför skulle de vakna upp innan det har blivit vår? Det är ju en dålig strategi ur överlevnadssynpunkt, och därför inte något som växter och djur håller på med. Ja – en del av problemet är att douglasgranen inte har vuxit i Sverige i hundratals år, utan har andra temperatur/ljus/klimatförutsättningar kodade i sina gener. De vintrar in som dom brukar – och i kustområdena i Washington och British Columbia t.ex. så blir aldrig vintrarna så hårda som här och behovet av invintring är inte lika stort – de klarar sig ändå. Och det gör att dom kan komma igång och växa fortare på våren och dessutom växa längre på hösten och hög tillväxt är ofta en bra strategi. Så för douglasgranar i områden med milt och maritimt klimat är det smart, men på småländska höglandet är det osmart. Så proveniensvalet blir viktigt när man flyttar träd. Ja då var jag och där i proveniensträsket igen – jag måste ta det lite mer grundligt någon gång snart.

Men för att kunna ta riktigt bra beslut behöver vi veta mer om hur douglasgranplantorna faktiskt reagerar på våra förutsättningar – och det hoppas jag kunna studera lite närmare framöver.

När det gäller mig, så är det väl lika bra att hänga i nu när jag har vaknat upp. Hålla mig i rörelse…

Vi hörs igen

Cecilia

Legobygge

February 28th, 2013 by

 Är hemma i karantän med barnen i dag. Tyvärr kan vi inte gå ut och njuta av det vackra vädret. Men innelek kan vara roligt och lärorikt också. Mina blivande ingenjörer bygger ett legosågverk i dag. Påverkade av sin mamma? Javisst!  Det är väl jag som inte kan släppa jobbet. 🙂 Vi kikade på youtube först för att få med alla viktiga delar. Lägg märke till Woodeye:n.

testar

January 29th, 2013 by

Nu testar jag om det fungerar med mina nya inställningar i bloggen…

Redo för expertkompetens?

January 23rd, 2013 by

Det spännande arbetet med att ta fram företagsanpassade kurser är i full gång. Jag har ansvaret för “Trämaterial och Ytbehandling”, 7,5 hp. Kursen ska ge kunskaper om färg och trä, men framförallt om färg trä. Idén är att trä och färg ska ses som halvfabrikat och det målade träet som slutprodukt. Kursen är (snart) sökbar för alla, men anpassad för yrkesverksamma. Det kan vara arkitekter, målare, projektörer, sågverksarbetare, produktutvecklare… Håll utkik på www.lnu.se/ehtb eller varför inte gilla oss på Facebook? Sök på Expertkompetens!

Trämögel

November 29th, 2012 by

Ännu en kioskvältare från lnu:

Some factors influencing susceptibility to discoloring fungi and water uptake of Scots pine (Pinus sylvestris), Norway spruce (Picea abies) and Oriental spruce (Picea orientalis) (Blom et al 2012, Wood Material Scinece and engineering)

Svensk tall och gran samt orientalisk gran har testats map mögel och vattenupptag. I korta drag kan man säga att vattenupptag och mögelpåväxt inte kan korreleras till en faktor när man undersöker olika träslag. Denisteten är viktigast hos vissa, kärna/splint hos andra. Täta årsringar betyder inte heller alltid högre densitet.

Trä är verkligen komplext, men det är precis därför det är intressant!

Nyfiken på underhåll…

November 15th, 2012 by

..är du det?

Det var i alla fall den klass jag besökte på Åby skola i höst. Det var första gången jag höll i något sådant: att presentera mitt forskningsområde för barn under den så kallade Forskarfredagen. Det gick över förväntan! Vi diskuterade om man kan laga saker, om det är värt att laga saker, om det syns på saker att de är trasiga, om man kan ta hand om saker innan de går sönder, men främst av allt om konsekvenserna när man inte tar hand om saker…

Tak rasar, folk blir försenade, flygplan störtar, tåg spårar ut, folk missar resor, hus börjar brinna, ja det är alltså väldigt viktigt att ta hand om saker innan de går sönder!

Så vilken bil vinner i ett race? Den som ser bäst ut? Eller har den dolda fel? Gissa på, svaret kommer i en skolklass någonstans nästa höst!

Kul kollegium, upprymd undervisning, fantastiska förädlare och sagolika skogar

November 14th, 2012 by

Två veckor i British Columbia, med fokus på douglasgran, samverkan och undervisning gick otroligt fort. Jag fick en ny förståelse för förhållandena i douglasgranens hemtrakter – sådant som är svårt att läsa sig till.  Jag börjar mina reflektioner från det stora landet i väster med den andra veckan, som vi tillbringade i Prince George. Där besökte vi UNBC, University of Northern British Columbia, för att undervisa och jobba för samarbete mellan våra respektive universitet. Vi hade förmånen att få träffa och utbyta tankar med många i kollegiet. De verkade ha roligt på jobbet och det var smittsamt! Mycket av forskningen har av naturliga skäl varit inriktad på utbrottet av Mountain Pine Beetle, som har ödelagt contorta-skogarna. Men också frågor relaterade till klimatförändringen, biodiversiteten i gamla skogar (och då menar jag riktigt gamla) och markundersökningar i nordliga lägen. Vi fick sedan undervisa i några kurser. Vi blev bombarderade av frågor. Om allt! Det blev riktigt spännande. Det är otroligt nyttigt och framför allt roligt att undervisa i ett annat land – något jag verkligen rekommenderar alla lärare att göra. Jag är väldigt tacksam och glad för att jag fick denna möjlighet genom Linnéuniversitetets satsning på lärarutbyte. Tack!

Vår första vecka i Kanada var väldigt fokuserad på douglasgran. I området kring Vernon spenderade vi ett par fantastiska dagar tillsammans med en både kunnig och trevlig förädlare, Barry Jaquish. Bl.a. strövade vi runt i ett mycket talande proveniensförsök, där vi kunde studera lyckade o

ch mindre lyckade förflyttningar, angrepp av rostsvampen Rhabdocline och några ytor med riktigt välvuxna träd. Jag återkommer med lite mer provenienstankar i en blogg längre fram.

Nu vill jag nämligen använda de sista raderna till några sagolika skogar. Då tänker jag på de skogar som vi njöt av i Vancouver och på Vancouver Island, med träd som är 500, 600, 700 upp till 800 år gamla.

Det kan tyckas lite banalt att bli så imponerad av trädens storlek och ålder, men man fylls lätt av en nästan magisk känsla nere vid stambasen med 70-75 meter upp till krontaket. Att luta sig mot en stam som det går åt 4 eller 5 personer för att nå runt. Det finns ett värde i riktigt gamla och stora träd som inte riktigt kan förklaras. Som måste upplevas. För mig var det ren lycka!

 

Mitt i en upplevelse kan det vara lite svårt att se vad som är de mest betydelsefulla delarna. Som ni märker har jag inte riktigt kommit ur känslostadiet ännu. Men det finns hopp om det – häng kvar till mitt nästa inlägg, så blir det mer förnuft och mindre känsla.

/Cecilia

Trähusrallyt

October 30th, 2012 by

Forskarstudierna löper på enligt planering och just nu är jag i slutfasen av svenska trähusrallyt. Har besökt de flesta av de svenska trähusföretagen för att studera de krav man ställer på träråvaran. Under resans gång har ett par av företagen i branschen gett upp men det är fortfarande några kvar som trotsar utmaningar i form av motsträviga svenska långivare i skuggan av ett sviktande Euro-samarbete. Som vanligt är det trevligt att möta människorna i branschen och bemötandet är trots allt mycket positivt. Resultaten från studien kommer att sammanfattas i minst en artikel för publicering i en vetenskaplig tidskrift och det kommer att bli en sammanfattning av studien som kommer att delges deltagande företag. Resulterande artikel kommer också att ingå som en av sex artiklar i min doktorsavhandling.

Har fått äran att vara med på ett seminarium på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin den 19 november (program finns här). Fokus för seminariet är de senaste decenniernas omdaning av svensk skogsskötsel och hur denna påverkar virkesegenskaperna. Tillverkningen av våra bostadshus i Framtidens trähusfabrik kommer att ställa krav på virkesråvaran avseende en mängd parametrar som materialegenskaper, anpassade geometrier och logistik. Kommer framtidens skogar att ge en träråvara som motsvarar kraven från olika kategorier av användare?

Trähusrallyt närmar sig för min del de sista specialsträckorna men jag hoppas att trähusföretagen fortsätter att kämpa sig igenom det mörker som för närvarande råder på ett flertal plan.

Sprickor i stormskadad skog

October 11th, 2012 by

Nu kan jag publicera lite resultat från min senaste artikel som handlade om sviterna efter Gudrun och de sprickor som uppstod i de stammar som fälldes av de starka vindarna. Vi undersökte 1087 furuplankor och 3626 granplankor från stormfällda träd och jämförde med plankor från icke stormutsatta bestånd. Resultaten var bland annat:
– Gran och tallplankor från det stormdrabbade området hade mer längsgående sprickor än referensvirket.
– Tallplankorna hade mer sprickor än granplankorna.

Det betyder att till synes hela och oskadade stammar innehöll mycket sprickor och mycket av stormvirket blev nedklassat efter uppsågning.

(Referens: Blom, Å., Thörnqvist, T. och Bergström, M. (2012) Presence of longitudinal cracks in planks from storm-felled pine (Pinus sylvestris L.) and spruce (Picea abies (L.) Karst.). Wood Material Science and Engineering.)

Ord, ord, ord

October 2nd, 2012 by

En av de oväntade insikter som har drabbat mig i mitt liv som forskarstuderande är språkets betydelse – vikten av att använda rätt ord vid rätt tillfälle – att vara tydlig och stringent men samtidigt nyanserad och varierad. Och dessutom ska innehållet vara nytt, intressant och korrekt. Lätt är det inte! Dessutom ska det oftast ske på engelska.

Mitt ämne är Föryngring av douglasgran i Sverige. Douglasgranen är förresten inte någon gran i botanisk mening; den tillhör inte samma släkte som vår vanliga gran. På engelska heter den oftast Douglas fir eller Douglas-fir (fir = ädelgran). Men det är inte någon ädelgran heller. Vad är det då? Virket brukar kallas Oregon pine, det skulle indikera att det är en tall. Men nej – det är det inte. Vi får helt enkelt gå till latinet – där heter den Pseudotsuga menziesii. Pseudotsuga skulle man kunna översätta till falsk hemlock. Alltså ytterligare något som den inte är….. Fast den är väl helt enkelt sig själv, och det är gott nog.

Det finns en del frågetecken kvar att besvara i anslutning till föryngring av douglasgran i Sverige. Jag försöker sprida ljus över några av dessa i mitt arbete. Denna blogg kommer förhoppningsvis att vara ett av mina fönster mot omvärlden. En möjlighet att sprida en och annan insikt till dig som vill läsa och som precis som jag är intresserad av föryngring med douglasgran, men också ett sätt att få intressanta inspel och synpunkter. Livet som forskarstuderande kan ibland vara lite enkelspårigt och inkrökt. Då är det bra med verklighetskontakt.

Så följ med på min resa för att öka kunskapen om odling av douglasgran i Sverige!

Nu blir det förresten engelska på heltid i några veckor eftersom jag precis har anlänt till Kanada, mitt i douglasgranens naturliga utbredningsområde, där jag tillsammans med min kollega Harald ska besöka universitet i Vancouver (UBC) och Prince George (UNBC) och däremellan ett par forskningsstationer och massor av skog (mest douglasgran förstås).

/Cecilia

 

P.S. David Douglas var en skotsk botanist som introducerade douglasgranen till Europa under första halvan av 1800-talet. Den som fick äran att bli en del av douglasgranens vetenskapliga namn var dock en annan skotsk botanist, Archibald Menzies. D.S.