Kunskap i samverkan

November 29th, 2016 by Peter Aronsson

Det råder i det stora hela en stor samsyn kring forskningspolitikens inriktning som den formuleras på 167 sidor i Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (Prop. 2016/17:50): Sverige är en stark forskningsnation och bör fortsätta utvecklas som en sådan. När tidshorisonten är så lång som tio år och det parlamentariska läget synnerligen instabilt så är det bra om en bred samsyn kan etableras.

Förslaget innehåller viljeinriktningar och vissa budgetförstärkningar i absoluta tal först från 2018-2020. Det blir alltså inga mirakler, men inte heller några katastrofer.

Förstärkta förutsättningar för framgångsrik samverkan mellan lärosäten, fakulteter och sektorer för att bättre kunna dra nytta av grundforskning och möta samhällsutmaningarna är ett genomgående tema. Agenda 2030 utgör en ram som bryts ner till mer hanterliga teman för insatser. Ett annat fokus är ökade ambitioner för jämställdhetsintegrering också i forskningsresursernas fördelning.

I princip vill regeringen öka basfinansieringen till lärosätena då man ser att länder med en högre andel får en starkare utveckling. Den största höjningen man gör går ändå till ett paket med i och för sig angelägna satsningar på nationella forskningsprogram och innovationsprogram som möter samhällsutmaningar. Nu är de flesta brett formulerade så att väldigt mycket av vår kompetens kan bidra till dessa, men risken är alltid att etablerade konstellationer tar hand om medelsfördelningen och så blir det mindre innovativt än det kunde varit.

Tiden fram till nästa budget ska användas för att ta fram ett nytt resurstilldelningssystem där man hoppas kunna få bättre indikatorer för bredden av kvaliteter som den nuvarande bibliometriska modellen på nationell nivå klarar sämre än den vi tillämpar på Lnu. En större nyhet är att förmågan till samverkan ska ges lika stor vikt som de tidigare indikatorerna. Vi har där satsat systematiskt och kommit väl ut i Vinnovas pilotarbete – och det är de som ska föreslå modell. En annan god nyhet för oss lärare, studenter och medborgare är att grundanslaget till forskning per helårsstudent ökar med 50%.

Kvalitetssystemet som ska gälla forskning kommer att läggas på UKÄ istället för VR. Uppdraget blir att ta ett helhetsgrepp på högskolans kvalitet i samverkan, forskning och utbildning. Man noterar även behovet av mer kunskap om funktion och effektivitet i det omfattande innovationssystem vi byggt upp och bygger vidare på i Sverige.

I en annan del av förslaget talas om behovet av ökad tillit till professionaliteten på lärosätena för att inte lägga för stora resurser på uppföljning och kontroll. Hoppas den delen inte glöms bort i viljan att värdera

En proposition som denna kommer väl till pass i arbetet mot en förnyad forskningsstrategi och för den nya forskningsberedningen att diskutera. Hur mobiliserar vi internt och i våra nätverk för att stå väl rustade att ta del i forsknings- och samverkansprogram som i strategiska innovationsområden fördelar huvuddelen av forskningsresurserna?

Peter Aronsson
Professor i historia. Från 2016 utsedd till prorektor och rektors ställföreträdande. 2013-2015 uppdrag som dekan och vicerektor för Fakulteten för konst och humaniora. Vicerektor för Samhällelig drivkraft.
Forskar bland annat om regional utveckling, historiebruk och kulturarv.

Comments are closed.