Öppen vetenskap

March 2nd, 2017 by Peter Aronsson
Akademins hela idé är att låta kunskapen skapas och kritiseras fritt i kompetenta och öppna rum. Hela den institutionella ordningen med universitet, discipliner, peer review, förlag och tidskrifter har utvecklats i symbios med denna tanke. Den bibliometriska meriteringen har givit förlagen en guldposition som också låser in resultaten bakom betalväggar.  Med digitaliseringen förändras möjligheterna att dela både forskningsmaterial och forskningsresultat radikalt.

Dataregler skyddar integritet och skilda tekniska gränssnitt  försvårar utbytet av material.
Från allt fler länder och finansiärer kräver man nu Open Science.
Både material och resultat ska ställas fritt till vetenskapens och allmänhetens tjänst. Nya öppna publiceringskanaler behöver kvalitetvärderas. Lägg till att öppenheten inte slutar vid den akademiska väggen. Det är förmågan att kommunicera och använda kunskapen i vidare kretsar som avgör om informationen blir till aktualiserad kunskap i handling. Detta kommer att ändra våra arbetssätt när det gäller att lagra empiri, våra publiceringsvägar och därmed meriteringsvärdering på ett grundläggande sätt.
Dessa frågor diskuterades vid en konferens om öppen vetenskap den 28 februari i SUHF:s regi. Bibliotekschefen Catta Torhell och jag deltog för att se till att Lnu är uppdaterat i utvecklingen för att med forskarna kunna ta ansvar när både ny infrastruktur och datalagstiftning etableras.
Många överväganden återstår att bearbeta:
– Hur bra är Peer review som universalverktyg för kvalitet? Gustav Nilsonne menade att den är kvalitetssänkande: den fördröjer publicering, tvingar till hänsyn till slumpmässiga inspel från läsare och riktar mödan mot att tillfredsställa dessa individer istället för sanningssträvan.
– Vad händer när våra akademiska lärare inte enbart kan tillgodoräkna sig invanda publiceringsvägar utan en större bredd av resultat, spridning och impact värderas? Fler instrument är på väg som kanske borde provas i vårt arbete med en uppdaterad forskningsstrategi. T ex https://www.altmetric.com Forskningspropositionen har bett Vinnova om ett förslag på hur värderingen av samverkan ska ske och vi ska svara på en remiss redan i vår.
Så även om vi känner igen oss i den höga värderingen av fri och öppen forskning så står vi inför en revolution av de vägar och den värdering av denna som är på väg att utvecklas.
Peter Aronsson

Professor i historia. Rektor för Linnéuniversitetet från 1 oktober 2017 2013-2015 uppdrag som dekan och vicerektor för Fakulteten för konst och humaniora. Vicerektor för Samhällelig drivkraft.

Forskar bland annat om regional utveckling, historiebruk och kulturarv.


2 Responses to “Öppen vetenskap”

  1. Andrei Khrennikov says:

    Hej Peter,
    Det är intressanta frågor! Tack för underlag för debatten.
    Open Science: det är komplicerad frågan, det finns många grundläggande artiklar, t.e., i kvantfysik, att bara 10 (ibland 1-2) personer i världen kan fatta dem. Men det räcker! Det är meningslös att sprida sådan material. Min bild är att nu är det största problemet inte att vi saknar information, men att vi får för mycket information, ofta är den meningslös; open access journals producerar tusental artiklar av ganska lag nivå, i sådant informationshavet kan man inte hitta även de viktiga publikationer. Dvs, man måste vara mycket försiktig att öppna nya och nya informationskanaler i vetenskapsvärlden. Forskningskvalitet kan bara försämras.
    Hälsningar, andrei

  2. Cornelius Holtorf says:

    Det finns en del intressanta utmaningar kvar i samband med ‘open access’ rörelsen, precis som du skriver. En sådan fråga berör konsekvenserna av en betalningsmodell där inte läsare men författarna betalar för publiceringen. Ännu intressantare är frågan vad händer när det blir för mycket information tillgänglig och alla kan hitta vad de behöver för att stödja sina befintliga (eller önskade) uppfattningar. Vi ser i USA hur det kan gå när etablerade medier tappar betydelse och andra källor tar mer plats – det finns alternativa fakta för allt får man tro. En strävan om högre tillgänglighet och mer demokratisering kan lätt bli en plattform även för idéer som ställer själva demokratin i fråga. Vad gör vi då?