Kunskap får människor och världen att växa

augusti 15th, 2018 by Peter Aronsson

In English below

Strax söder om Växjö ligger Huseby bruk. Det är ett rikt besöksmål med kulturhistoriska miljöer, trädgårdar, Naturum, fågellokaler och program med, musik, teater och utställningar. Jag vill med denna betraktelse exemplifiera hur växande kunskap kring en plats i närmiljön berikar vår livsvärld och ger insikter som skapar framtidsmöjligheter i en globaliserad tid.

I våras kom det en ny bok som, på basis av ny forskning vid ett av Linnéuniversitetets excellenscentra, sätter in Joseph Stephen och därmed Huseby i det globala sammanhang som rådde på 1860-talet. Joseph hade gjort en förmögenhet i Indien samtidigt som svår missväxt tvingade många smålänningar att emigrera till USA. Inbördeskriget i USA gynnade bomullsplantager i Indien och därmed järnvägsbyggen, som i sin tur understödde både opiumhandel i Kina och Storbritanniens ekonomiska världsherravälde. 1860-talet blev ett eldorado för järnvägskontraktörer där den unge Stephens hade med sig ett brittiskt nätverk och ett familjekapital av släkt och värderingar som klarade av mötet med de lokala nätverken i Indien på ett vinstgivande sätt. Pappa och fornforskare George samarbetade med Gunnar-Olof Hylthén-Cavallius, den svenska folklivsforskningens nestor och de vill gärna fördjupa banden och tipsade om en god affär.

Unikt material lockar forskare till Linnéuniversitetet

En länge bortglömd kista på Huseby rymmer ett unikt material för att belysa hur arbetet kunde organiseras och förhandlas ner på arbetsplatsnivå i Indien och det drar idag till sig forskare från hela världen till Linnéuniversitetet. Det fördjupar vår kunskap om hur lokalsamhälle och människor är en del av både globala förhållanden, lokala kulturer och personliga band, där kombinationen ger utrymme för framgång och misslyckande, ansvar och övergrepp.

Men det visar också hur en plats förändras över några decennier. För smålänningar var Huseby från 50-talet en plats för skandaler och bedrägerier, hästar och kungligheter, ett drama i flera akter. Idag är det ett utflyktsmål med trädgård, kultur och natur som dragplåster.

Historien rustar oss för framtiden

När jag läste min första kurs på Högskolan i Växjö 1983 i Lokalhistoria, hade vår professor Lars-Olof Larsson fått i uppdrag att hantera arkivet i den donation av Huseby som Josephs dotter Florence Stephens gjort till staten. Lennart Johansson, numera chef på Kulturparken Småland, såg till att det blev ordnat. Arkivet ingår nu i Universitetsbibliotekets samlingar. Själv guidade jag på Huseby under sommaren och historien som jag då ville lyfta var mindre 1900-talsskandalerna och mer hur ett järnbruk grundades på 1620-talet som ett led i Stormaktstidens framväxt och den tidiga industrialiseringen i Småland (som sen blev glasbruk, massa och papper och trä). Sjömalmen förädlades på 1600-talet till kanoner som såldes till svenska kronan – eller gick på export över den närliggande gränsen till danska hamnar i Blekinge.

En historia som sträcker sig över 400 år träder fram. Växande kunskap adderar flera olika berättelser och skapar en gradvis allt rikare bild där tyngdpunkterna skiftar över de senaste 40 åren. Platsen blir för varje skikt mer fyllig och intressantare. Krigsindustri och järnbruk, storjordbruk och besöksmål, släktrelationer och marknad, lokalsamhälle och globala rörelser. Den kunskapen är en tillgång för att bättre kunna hantera förändring, ta ansvar men också utnyttja nya möjligheter i en värld som även idag har både familjära, lokal och globala förhållanden att förhålla sig till. När Huseby nu utvecklas till ett besöksmål av rang, en våra snabbast växande näringar, så skapar kunskap och förmåga att gestalta dessa viktiga tillgångar basen för en löftesrik framtid.

Detta är bara ett enskilt exempel på hur universitetets kunskap blir en värdefull tillgång i vår tid. Det finns så många ytterligare att upptäcka och förverkliga – och det är en härlig insikt när sommaren går mot sitt slut och arbetet åter hägrar!

/Peter Aronsson, rektor

Fotnot: Margareta Petersson (red.) Från Brittiska Indien till Huseby bruk. Järnvägen som arena för modernitet och kolonialism under lycksökaren och järnvägsentreprenören Joseph Stephens tid i Indien 1860–69 (Arkiv, 2018)

Ebervall & Samuelson, Florence Stephens förlorade värld (Piratförlaget, 2016)

Lars-Olof Larsson, Historia kring Huseby (1978 och flera upplagor)


Knowledge makes people and the world grow

Just south of Växjö lies Huseby bruk. It is a popular and diverse attraction with cultural history environments, gardens, a visitor’s centre for nature enthusiasts, birdwatching sites, and different programmes with music, theatres and exhibitions. Through this account, I want to exemplify how increasing knowledge about a place in our local environment enrich our lives and give us insights that create possibilities for the future in a globalised world.

This spring saw the release of a new book that, on the basis of new research at one of Linnaeus University’s centres of excellence, places Joseph Stephens and, as a result, Huseby in the global context that prevailed in the 1860s. Stephens had made a fortune in India during the same time period when crop failure forced many people from Småland to emigrate to the US. The American Civil War was beneficial for cotton plantations in India and, as a result, for railroad construction, which in turn promoted both the opium trade in China and Great Britain’s financial world domination. The 1860s became an Eldorado for railroad constructors, where the young Stephens brought along a British network and a family capital of relatives and values that was strong enough to handle meeting the local networks in India in a profitable way. Dad and antiquarian George collaborated with Gunnar-Olof Hylthén-Cavallius, the nestor of Swedish folklore research, and together they worked to strengthen the bonds and tipped Stephens off about a good affair.

Unique material attracts researchers to Linnaeus University

A long-forgotten coffin at Huseby holds unique material that can help us learn how work could be organised and negotiated down to workplace level in India; something that today attracts researchers from all over the world to Linnaeus University. It deepens our knowledge of how local communities and people are part of global conditions, local cultures and personal bonds, where the combination provides space for success and failure, responsibility and abuse.

It also shows how a place changes over a few decades. For the people of Småland in the 50s, Huseby was a place of scandals and frauds, horses and royalty, a drama in several acts. Today, it is an excursion destination with gardens, culture and nature being its main attractions.

History prepares us for the future

When I studied my first course, a course in local history, at Växjö University College in 1983, our professor Lars-Olof Larsson had been commissioned to handle the archive donated by Huseby and Joseph Stephen’s daughter Florence Stephens to the Swedish state. Lennart Johansson, now manager at Kulturparken Småland, made the arrangements. The archive is now part of the University Library’s collections. I worked as a guide at Huseby during the summer and the history that I wanted to put emphasis on was not so much the scandals of the 20th century but more how an ironworks was established in the 1620s as part of the emergence of the Swedish Empire and the early industrialisation of Småland (which later became glassworks, pulp, paper and wood). During the 17th century, iron ore was refined for canons that were sold to the Swedish crown – or exported across the adjacent border to Danish harbours in Blekinge.

A history that covers more than 400 years takes form. Growing knowledge adds a number of different stories and creates a gradually richer picture where the main points vary over time during the last 40 years. For each layer, the place becomes richer and more interesting. War industry and ironworks, large-scale farming and tourist attraction, family relations and marketplace, local community and global movements. That knowledge is an asset in order to be able to better handle change, to take responsibility – but also to make use of new possibilities in a world which also today has family-related, local and global conditions that must be taken into consideration. Now that Huseby is growing into a first-class attraction, one of our fastest growing businesses, knowledge and the ability to visualise these important assets will form the basis for a promising future.

This is just one of many examples of how the university’s knowledge becomes a valuable asset in our time. There are so many more to discover and realise – and that is a wonderful insight now that summer is nearing its end and it is time for work once again.

/Peter Aronsson, vice-chancellor

Peter Aronsson
Professor i historia. Rektor för Linnéuniversitetet från 1 oktober 2017 2013-2015 uppdrag som dekan och vicerektor för Fakulteten för konst och humaniora. Vicerektor för Samhällelig drivkraft.
Forskar bland annat om regional utveckling, historiebruk och kulturarv.

Leave a Reply