Archive for February, 2013

Legobygge

Thursday, February 28th, 2013by

 Är hemma i karantän med barnen i dag. Tyvärr kan vi inte gå ut och njuta av det vackra vädret. Men innelek kan vara roligt och lärorikt också. Mina blivande ingenjörer bygger ett legosågverk i dag. Påverkade av sin mamma? Javisst!  Det är väl jag som inte kan släppa jobbet. :-) Vi kikade på youtube först för att få med alla viktiga delar. Lägg märke till Woodeye:n.

Lädja SnickeriMagasin

Thursday, February 21st, 2013by

Denna veckan är det sportlov för barnen, så man kan kanske lite lugnt säga att mina studier går på halvfart…

Men igår lånade jag ut ungarna och tog mig i kragen och åkte och gjorde ett litet studiebesök.
I kursen Hållbart familjeskogsbruk läser vi nu en modul som heter Privatskogsbrukets affärsmöjligheter. En del i den modulen består i att vi ska leta upp en företagare inom varu-/tjänstesektorn skog som vi finner intressant och sedan göra en intervju.

Jag blir lite varm i hjärtat när min pappa tipsar mig om en möbelsnickare i Lädja, ett par mil utanför Växjö. Det finns ingenting som imponerar mer på mig än en människa som är riktigt, riktigt bra på någonting. Särskilt när det kommer till hantverksyrken. Mitt senaste egna snickeriprojekt (kanske också det enda vad jag kan minnas) är en kaninbur som står på vår baksida. Den hade fått vilken designer eller arkitekt som helst att gråta blod. Kanske är det också därför som jag imponeras så där så att jag liksom får rysningar i hela kroppen av att se vad vissa människor kan åstadkomma.

När jag kommer ut till vackra Lädja och träffar Håkan Palm och hans lärling blir jag helt enkelt ganska lycklig. De är så där lugna och tillfreds som människor är som trivs med sin tillvaro. Och föremålen de tillverkat och visar mig inger stor respekt.
Det jag ser framför mig är tid och kunskap koncentrerat i stolar, bord och skåp.
Att jag precis läst färdigt kursen Lövskog och Förädling ger mig ännu mer i utbyte av det jag ser. Jag kan se skillnad på träslagen och jag vet deras egenskaper!

Att Håkans företag, Lädja SnickeriMagasin, (http://www.ladjasnickerimagasin.se/ ) har gått bra och fungerat ända sedan starten 1984, finner jag inte det minsta underligt. Att han är en fantastiskt skicklig möbelsnickare syns tydligt. Att han gillar sitt jobb också. Att han sen dessutom, ovanpå det andra insett vikten av att vara flexibel, att tillverka det som kunden efterfrågar, gör självklart att företaget fungerar bra!

När man får såna här uppgifter att utföra kan det nästan kännas lite för lyxigt att vara student. Att få åka genom så vackra omgivningar och prata med så trevliga människor är nästan för bra för att vara sant.
Som tur väl är inte alla våra kurser och uppgifter riktigt så enkla och trevliga… (ironisk).
Jag kämpar nämligen med Skogsteknikkursens avverkningsplanering emellanåt också, och då vet man att man lever. Känns som att man blivit överkörd av en H20b efter en stund med den uppgiften…

25 minusgrader, pitepalt och bibelbladiga matteböcker.

Saturday, February 16th, 2013by

Så klev jag av på stationen, där en ny termin låg framför mig. Min andra termin på Linnéuniversitetet. En resa från 25 grader kallt, motorvärmarkablar, kupévärmare och metervis med snö till ett nollgradigt, slaskigt Växjö. Jag log. Tänkte för mig själv att jag för ett år sedan aldrig kunnat tro att jag skulle hitta mig själv här i Småland. Laddad med 150 mil saknad vred jag så om nyckeln i låset och klev in i lägenheten, jag var livrädd för tystnaden och ensamheten efter en månad med närhet. Men där var jag kvar, kaffekoppen stod på köksbordet och sängen var obäddad, som om jag väntade på att jag själv skulle komma hem.

Tentan i “Grundkurs i Skogsbruk” skrevs samma vecka på fredag, den 18 januari. En bra känsla i magen, men jag har en tendens att bli så oerhört nervös. Resultatet trillade in tre veckor senare och var bättre än väntat. Jag klappade mig själv på axeln, drog en lättnadens suck och firade med äkta pitepalt och kärleken från norr.

Den 21 januari gick startskottet för kursen “Analys I”, min andra matematikkurs på universitetsnivå. En kurs som tillskillnad från “Grundläggande Matematik” passar mig. Oj så kul det är att bygga på matematiken inom ett lite mer begränsat område där jag har starka förkunskaper. Där jag har chans att utvecklas utan stora hinder. Calculus är en flerkilos-kloss skriven på engelska och jag måste säga att jag saknat det, då jag efter min utbildning till pilot på något sätt känner mig mer hemma med litteraturen på engelska. I denna kurs är dugga 1 av 3 avklarad och jag kammade hem mitt första bonuspoäng till tentan.

Den 1 februari körde ännu en kurs igång, “Ingenjörskonst”. Tre träffar varav två i dagsläget är avklarade. Även denna kurs i min smak. En blandning av matematik, fysik, bild och kryddad med en hel del kreativitet. Vid nästa och därmed den sista träffen väntar presentationer av produktutvecklingar, spännande!

Nu väntar timmar av räknande i den bibelbladiga matteboken, som jag belönar med ett killerpass på gymmet. Det är viktigt det där med kost, träning och vila för att vara skarp och kunna prestera. Kanske jag vågar se kvällens deltävling i Melodifestivalen, men med tanke på förra veckan blir det skämskudde.

Kram från Tanja!

Save the best for last…

Tuesday, February 12th, 2013by

Just spenderat 5,5 timmar på att lösa 1 (av 7) uppgift i våran modul 3 i hållbart familjeskogsbruk och är ändå inte riktigt färdig…
Sparade denna underbara fråga till sist, för att jag längtat så efter att läsa 128+97 sidor statistik över globala flöden av skogsprodukter(ironi).

Kan inte påstå annat än att jag kanske var en liten, liiiten aning bitter inför uppgiften. Tills den suger tag i mig och jag faktiskt inser att det är väldigt intressant. Dock väldigt arbetskrävande. I alla fall för mig, vet inte om mitt arbetsupplägg är fel eller om jag är lite ovanligt trögtänkt idag eftersom jag gick upp klockan halv fyra på morgonen.
Nu känns det i alla fall som att det är god natt… fast klockan är visst bara 13.30. Oj, oj, oj.

Träff Skogsteknik

Monday, February 11th, 2013by

Jag blir alltid imponerad av människor som inte ger sig. De får en idé och kör på. För fullt. Trots att folk säger emot. Trots att andra inte tror att det kommer fungera. Vårt studiebesök på Rottne Industri ger mig precis den känslan för grundaren Börje, som fick en idé och bara genomförde den! Istället för det slitiga arbetet att med handkraft dra tunga stockar från skogen till vagnen kom han på den närmast briljanta idén att med hjälp av vajrar, taljor och en timmersax få en kran till att göra arbetet åt honom. Detta var i början på 50-talet.
Extra roligt tycker jag det är eftersom min farfar har precis en sån där kran, som han fortfarande använder i skogen. Funkar fortfarande bra, efter alla dessa år!

Jodå, besöket på Rottne industri gjorde intryck på mig. Trots mitt något bristande kunnande i ämnet stora maskiner kan man inte annat än imponeras när man går runt i en fabrik och får se små komponenter utvecklas till en fantastiskt stor skogsmaskin.
Så skulle du nu säga att du sett en H20B i skogen så kommer jag inte längre se ut som ett frågetecken!
Tack för det Rottne Industri.

En annan person som gjorde intryck på mig under träffen i Skogsteknik var Hans Thunander från Sundins skogsplantor.
Härligt att se en person som så gärna vill driva tekniken framåt! Varför ska vi fortsätta göra likadant som vanligt? Kan vi inte tänka på något annat sätt?
Rolig och intressant föreläsning och många bra uppslag. Det diskuterades många spännande och innovativa idéer bland studenterna efter den föreläsningen kan jag lova.

När vi sedan avslutar det hela med underbara Stefan Bergqvist från Sveaskog, så kan man inte (trots viss tidspress under dagen) vara annat än mycket nöjd.
Stefan föreläste om avverkningsplanering och tog oss sedan med ut i skogarna kring Asa för att även visa en del i fält. Roligt med föreläsare som är så kunniga och intresserade.
Så nöjd och trött är känslan efter de dagarna!

Inga brutna ben…

Monday, February 4th, 2013by

Vi kör längs med Klarälven upp till Trysil. Det slår mig med häpnad hur vackert Sverige är. Himlen är blå så det skriker om det och snön gnistrar i solen. De kärva, envisa granarna som möter den mjuka, böljande snön ger mig nästan tårar i ögonen. Isen på älven liksom flyter fram och bildar de mest fantastiska formationer där den tryckts ihop och krossats. Jag skulle kunna titta på den där älven i hundra år utan att tröttna. Vi passerar hus som är så vackra och övergivna att jag vill kasta mig ur bilen i farten bara för att ta hand om dem. Varför bor det ingen där? Hade de där husen stått i min hemtrakt Småland hade de tillhört de rikaste av människor och varit fruktansvärt dyra och välskötta. Betyder verkligen läget så mycket, och isåfall, varför verkar läget här vara så mycket mindre populärt än exempelvis Småland?

Här är så vackert att jag utan tvekan skulle kunna flytta hit direkt om jag inte skulle sakna all min släkt där hemma…
Kör en liten lätt övertalningskampanj mot sambon: kanske köpa litet hus vid Klarälven?(önskar mig själv lycka till där…)

Det vackra följer mig in i Norge och landskapet får mig att känna mig rik. Allt jag behöver just nu i livet är att få öppna mina ögon och se.

Vår stuga för veckan är en liten timmerstuga med utsikt över halva världen. Så känns det i alla fall när man är från Småland och inte van att se så långt.
Min son frågar mig när vi tittar ut över bergen. Mamma, här ser man nog hundra mil, va? Jag är frestad att svara ja, för det är precis vad jag också tänkte.

Men nu är jag hemma igen! Skönt och lite vemodigt samtidigt.
Och tro det eller ej, trots att jag faktiskt åkte skidor i två dagar (och hade jättekul) kommer jag hem utan brutna ben!

I alla fall är det dags att ta tag i kommande uppgifter. Vi har startat en ny spännande kurs nyligen: Skogsteknik. Ska bli väldigt roligt och intressant. Får se vad träffen nu den 7-8 februari har att bjuda på!

Och jag bäddar alla sängar jag hittar i både hus och husvagn för övernattande klassisar, har liksom blivit lite tradition nu. Ungarna längtar efter att mina klasskompisar ska komma, de tycker det är jättekul!