Posts Tagged ‘skogsutbildning’

Vilken resa!

Thursday, June 11th, 2015by

Här sitter jag 3 år senare, i vardagsrummet på Fyrväpplingsvägen. Från Norrbotten till Småland till Medelpad. För att beskriva dessa tre år, är nog känslan lite som ett Vasalopp. Spänd och förväntansfull i starten, med massvis av träning bakom sig. Man vet inte riktigt hur vägen kommer att se ut, men målbilden har man målat upp redan då man anmälde sig. Jag må slippa saliv och snor i ansiktet och blåbärssoppa på kläderna, men känslan att ta sig över mållinjen är nog densamma. Vilken resa!

Nu börjar ett nytt kapitel i livet, som ingenjör i skog- och träteknik. Min nya resa börjar där hela mitt liv började, i norra Norrbotten.

Tack för dessa tre år, vem vet, vi kanske ses igen!

DSCF0344

Share

Gillar du också doften av nyhuggen skog?

Wednesday, March 25th, 2015by

Då bör du söka till Linnéuniversitetet och högskoleingenjör i skog- och träteknik!

I måndags stod jag i startblocken för sista terminens sista kurs, examensarbetet. Ordentligt uppvärmd efter fem och en halv termin med lärorika kurser. Redo för tio veckor och massor med grot. Det är en känsla av vemod som kryper fram, när jag inser att hungern efter min första examen på universitetet snart är mättad. Första, för att man aldrig vet var livet tar en. Precis som att man kan bli jättekär och flytta upp till Sundsvall och ta med sig Linnéuniversitetet dit.

Det är dags för mig att lämna över stafettpinnen. Det är dags för just dig att ta över min plats på ingenjörsprogrammet. Det är dags för dig att få uppleva en helt fantastisk tid. Gör det på campus i Växjö eller hemma i soffan. Men ta chansen och gör det här.

Kärlek, Tanja

Share

Livet som distansstudent

Tuesday, December 9th, 2014by

Tanken om distansstudier hade egentligen aldrig slagit mig. Inte förrän jag blev kär. Jättekär. Nu är distansstudier min vardag och jag vill passa på att berätta vad det egentligen innebär att vara distansstudent.

“Föreläsningarna ges såväl live som inspelade, via internet.”
Detta innebär: Ingen ser dig. Du kan behålla nattlinnet på och krypa ner under filten i soffan (eller varför inte ligga kvar under täcket). Samtidigt som du försöker ta in det som sägs, kommer du med största sannolikhet att hitta dig själv surfa efter materiella investeringar av studiemedlet, eller titta på ännu ett avsnitt av “Hem till gården”. Detta resulterar i sin tur i att du kommer att se om föreläsningarna en handfull gånger.

“Stor frihet att bestämma när man vill studera”
Detta innebär: Folk tror att du har självdisciplin, du vet sanningen. Hela läsperioden fram till tentaveckan är din filosofi “Varför skjuta upp saker till i morgon när du kan göra dem i övermorgon?”. Eftersom det till skillnad från campusstudenter inte vattnas i din mun när du hör någon säga “studentpub”, så ser du självklart till att ha en hel del uppgifter kvar till fredagskvällen, lördagen och söndagen.

Slutligen vill jag säga att du som distansstudent är otroligt kreativ. Oavsett om det är kursens första uppgift eller dagen innan tenta så hittar du alltid något nytt som toppar prioriteringslistan. Du befinner dig ju inte innanför universitetets dörrar med kaffetermosen laddad och kurskamrater som ivrigt peppar dig att slutföra det påbörjade. Putsa fönster, rengöra fläktfilter eller städa bakom kylskåpet, är klassiska sysslor som omöjligt kan ge dig dåligt samvete för att du inte pluggar.

Story of my life
Kärlek, Tanja

Share

Tid och motivation

Wednesday, November 26th, 2014by

Tiden är fantastisk, den tar mig ständigt till nya spännande faser i livet. Den knuffar på mitt tåg när det måste rulla och den stannar vinden i mitt segel när jag behöver reflektera. Jag hittar ständigt mig själv med många glödande järn i elden, men det är svårt att låta bli när mitt finska sisu pulserar i bröstet. En evinnerlig vilja och längtan efter utveckling.

Jag är tillbaka på den plats där min stora barndomsdröm fick gro till verklighet. Tillbaka på den plats där jag finner ett obeskrivligt inre lugn, trots att jag omringas av människor som ständigt är på väg. Även fast tiden tagit mina framtidsdrömmar till en helt annan bransch, så är det på flygplatsen jag hittar min stund att andas in och andas ut. Även fast den där tiden ibland kan kännas som otillräcklig, för alla de där järnen i elden, så tillför mitt nya jobb som säkerhetskontrollant otroligt mycket glädje och energi.

Genom resan på ingenjörsprogrammet har jag samlat in otroligt mycket kunskap, den kunskap som nu till våren ska knytas ihop till ett självständigt examensarbete. Just nu pågår en kurs i ledarskap och jag är övertygad om att innehållet i denna kurs, är något jag i framtiden många gånger kommer att reflektera över. Kommunikation och motivation, inte bara viktigt arbetsmässigt, utan en stor del av hela livet.

Kärlek, Tanja

Share

Skogens mångfald i juletid…

Monday, October 27th, 2014by

Allhelgonahelgen står för dörren och julen är snart här. Som skogsägare gäller det att vara uppfinningsrik och hela tiden klura ut nya sätt att få intäkter från skogen. Efter att ha besökt Höstmarkanden på Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby så blev jag inspirerad av alla hantverkare som använde produkter från skogen till olika dekorationer. Allt gick åt som smör i solen. Det var bara att åka direkt hem och ta fram sekatören och bege sig ut i skogen och klippa några kilo ädelgrankvistar och åka tillbaka till marknaden för att sälja dem. Inga problem! Hantverkaren blev jätteglad och jag fick en slant i fickan (ska tillägga att klippningen gjordes i egen skog och att försäljningen var med kvitto). Visst är skogen fantastisk! Foto: Annette Eilert.

Ädelgran

 

Share

Framtidsmässa i Kosta den 23 februari

Friday, February 7th, 2014by

Framtiden finns runt hörnet. Det är det enda vi med säkerhet vet, den finns där. Och den kommer, oavsett om vi är redo eller inte. Med dåliga nyheter eller goda. Med klimatförändringar och nya utmaningar som vi ännu inte vet någonting om.

Vad kan vi göra för att förbereda oss inom skogsbruket?

Vi kan börja med att konstatera att vi inom skogen har en unik produkt, med en ovanligt lång produktionstid. Skulle man gå till banken och säga att man har en affärsidé, att man vill låna pengar för att starta ett företag som producerar en vara som tar 80 år att slutföra, och dessutom kostar en del att underhålla under de där åren, skulle de förmodligen skratta ganska högt. Det blir nog inga pengar där. Kanske är det precis det som är vårt grundproblem. Vi måste bestämma nu, idag, hur vi vill att vår produkt ska se ut om 80 år. Om man skulle bortse från sådana petitesser som efterfrågan och tillgång, skaderisker och klimatförändringar skulle vi kanske inte ha så många problem. Men nu är det så verkligheten ser ut, det är vad vi har att bita i.

Jag är inte sådan att jag ger upp. Och de allra flesta människor jag mött inom skogsbranschen verkar vara av ungefär samma skrot och korn. Vi tänker inte lägga oss platta för vilka nya utmaningar framtiden än kommer ge oss. Vi kommer göra vårt bästa för att förbereda oss och stå rustade när det behövs. Vi kommer samla de som har kunskap, innovationer och viljan, och se till att vi har det som behövs för att möta framtiden.

Varför?

Därför att skogen betyder oerhört mycket för det här landet. Och då menar jag inte som byggmaterial, toapapper eller inkomst.
Jag menar av den enkla anledningen att vi älskar skogen.

För allt den är och kommer att vara. För det ska vi se till.

Därför ser jag mycket fram emot att arbeta på framtidsmässan i Kosta den 23 februari. Jag är redo! Är du?

Och glöm inte kolla in:
http://www.lrf.se/Medlem/Regioner/Sydost/Reportage/Framtidsmassa-med-fokus-pa-skog-och-vilt-i-Kosta-sondag-den-23-februari/

Share

Från fönstret i mitt kök

Tuesday, January 14th, 2014by

Jag tror att du är här nu. Pulsen är lite högre än vanligt. Jag pratar ganska fort. Jag får panik när telefonsamtalen blir för långa. Väntar på att få maten serverad och plockar inte bort. Hoppar över träningspass. Städar hemmet i ren frustration. Sitter kvar vid mitt röda skrivbord när natten smyger in. Mardrömmar om försening och fel dag. Tentaångest, det var längesen.

Om jag tänkt dö nu, så skulle jag dött för längesen. Under en tid då jag värmde mackor i micron och stannade kvar över loven för att vinna lite tid. Då jag andades genom ett sugrör och blev en maskin för min största dröm. Jag klarade det då, jag klarar det nu. Nu, utan sugrör och utan mackor i micron.

Sedan Ivar var på besök har jag en ny vy från fönstret i mitt kök. Jag tittar ut, med en ångest och längtan som lagt sig för min lins. E4an. Människor ständigt på väg. Jag stannar kvar fast kaffet svalnat för längesen.

 

Kärlek, Tanja

Share

Den tysta skogen

Wednesday, December 11th, 2013by

Dimman ligger tät och marken är bara bitvis täckt av isig, före detta snö. Träden står tysta, för här är alldeles vindstilla.
Mitt i den stora granskogen, står jag, bland mossa och barr. Inga fåglar. Inga ljud.
Här finns ingen julstämning vid första anblick. Men efter en stund finner jag den inom mig.

Min mamma har länge försökt få med mig på yoga. Kanske verkar jag stressad.
Men det är här jag vill vara, när jag får för mycket i huvudet. I den tysta skogen. Den pressar mig inte, ber mig inte om något. Och här får mina tankar flyga fritt.

Något som behövs just nu. Det är mycket att tänka på inför julen. Dessutom har vi köpt ett nytt hus och ska sälja vårt gamla, mycket jobb! Jag läser två kurser där vi skriver rapporter, som man gärna vill ska bli så bra som möjligt. Och det roligaste av allt. Jag har satt igång med mitt examensarbete. Det är otroligt spännande. Och krävande. Man känner verkligen att man får ta ifrån tårna, använda all kunskap man samlat på sig under de här åren, trots att jag än så länge bara är i det förberedande stadiet! Som tur är har jag fantastisk handledning!

Så min yoga, eller meditation, blir inte i en sal, i ett hus. Den blir här, mitt i skogen. I tystnaden. Där jag kan höra mina egna tankar. Det är här jag samlar på mig julstämning och lugn.

Och utan att säga för mycket, så är det väl ungefär det mitt examensarbete handlar om också. Den tysta skogen, den som inte kan försvara sig, eller säga vad den tycker, den som tålmodigt väntar på vad vi människor ska hitta på…

Share

Att stilla en inre längtan

Wednesday, September 18th, 2013by

Jag är tillbaka. Tillbaka efter våren, sommaren och sensommaren. Tillbaka här i höstens vackra början, när löven sakta ändrar färg och envist hänger sig kvar. Innan frosten biter till och jag känner att nu, nu får snön falla fritt. Jag kunde höra startskottet för terminen komma, men jag tjuvstartade. Jag började ett par meter innan startlinjen och gjorde klart förra årets mödor som tungt hängt sig kvar på mina arma axlar. Nu är samtliga 60 poäng från mitt första år samlade och jag hann precis pusta ut innan jag nådde startlinjen och kände rekylen från startskottet i bröstet. Jag gjorde det. Jag seglade i hamn 22,5 hp matematik. Jag seglade i hamn 14 år matematik och 7 år fysik. Jag seglade i hamn basen för min ingenjörsutbildning.

Jag är norrlänning igen. Jag är sambo. Jag är lyckligare än jag någonsin varit. Jag bor i Sundsvall nu och pluggar på distans. Jag stillade en ständig hunger i mitt hjärta. En ständig hunger efter den jag älskar. För det går att studera utan att det gör så fruktansvärt ont i hjärtat hela tiden.

“Industriell ekonomi” är igång och kursen känns överkomlig. I veckan som gick kom jag hem från kursstarten i “Skoglig planering”. Nu väntar en inlämningsuppgift med frågor samt ett eget arbete hemma i Norrbotten, en skogsbruksplan över 114 ha ska göras. Det blir en nyttig resa, för att bli den skogsingenjör jag vill vara.

Tack sommaren 2013 för nya krafter. Tack för bilsemestern runt om i vackra Sverige, tillsammans med honom jag älskar. Tack för midnattssolen, hemvändarfesten och brorsans band som bodde hos oss. Tack för sommarjobbet i kommunväxeln kombinerat med sommarplugget. Tack för att jag kände mig uppskattad. Tack för 82 kilogram hjortron som mor och far plockade. Tack för myggbetten och överkonsumtion av Salubrin. Tack för min inre längtan som stillades. Tack för allt.

Kärlek, Tanja

 

 

Share

Antar du utmaningen?

Thursday, April 4th, 2013by

I sista stund ändrade jag min ansökan från Berganläggninsteknik i Luleå till Skog- och träteknik i Växjö. Jag behövde ge mig iväg från det jag egentligen älskar för att lära mig att uppskatta det på nytt. Jag behövde se den sidan av mig själv som jag aldrig förut sett. Jag behövde leva en sörlännings liv i ett par norrländska kängor. För att fylla mitt liv med nya perspektiv. För att ta chansen där den låg framför mig. Som ung och fri gjuta en stabil grund att bygga framtiden på. Här står jag idag, 150 mil söderut. Det är vår och jag skiner ikapp med solen. Jag har snart avverkat mitt första år på ingenjörsprogrammet och jag har gjort det bra.

Då för ett år sedan, när jag var redo för klivet in till universitetsstudier. Jag valde att inte kasta bort de naturvetenskapliga talanger som alltid funnits inom mig. Jag valde en utbildning som inte skulle bli för mäktig. Jag valde något som alltid varit en stor del av mitt liv, men som jag egentligen aldrig haft kunskaper om. Jag valde ett område där det i framtiden finns trygghet och en möjlighet att återvända hem till Norrbotten. Jag valde Högskoleingenjör i skog- och träteknik.

Vågar du anta utmaningen? Ansök nu! —> HÄR 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
Kram från Tanja!

Share