Ska det vara så här?

September 21st, 2017

Just nu känns det mesta jobbigt. Det som känns roligt väntar i framtiden, efter allt tråkigt, som måste göras. Det känns motigt att kliva ur sängen, trots att höstmörkret är i sin linda. Du känner dig omotiverad och ensam med dina negativa tankar. Du har svårt att tackla livet när det känns kravfyllt och du förväntas prestera något bra. Tankar på att ge upp, strunta i allt och dra täcket över huvudet dyker upp, men du vet, att det inte är någon lösning. Du har ett långsiktigt mål, som du vill uppnå och inget av högre värde kommer komma till dig utan ansträngning.

Fast hur jobbigt är det egentligen? Behöver du verkligen må så dåligt som du gör i sådana här situationer eller skulle du kunna ändra ditt sätt att tänka? Du inser att det inte är så smart att låta varje dag vara som en bergsbestigning utan paus. Kanske du skulle dela upp dagen i små bitar och koncentrera dig på den del du håller på med just nu.

Du bestämmer dig för att prova och plockar fram en bok av de fem, som du tänker att du måste läsa. Du väljer ett kapitel i boken som inte är så långt och bestämmer dig för att försöka koncentrera dig helt och hållet på vad kapitelet vill berätta för dig. Så fort störande tankar, distraherande impulser eller annat som får dig att tappa fokus dyker upp, ska du hålla fast vid ditt mål just nu, att stanna kvar, hålla ut, fortsätta tills du förstått vad kapitlet handlar om. Ett litet steg i taget blir många på sikt.

 

 

Mindre babbel, mera samtal

September 13th, 2017

Många ord, meningar, lite innehåll. Du stänger av radion och internet, zoomar ut från en strid ström av ytligheter, oväsentligheter, som vill roa för stunden, men bara blir tröttsamt och stressande i längden. Du tänker på hur du själv ofta pratar på samma sätt, stannar på ytan, där orden får studsa fram och tillbaka, utan att något viktigt blir sagt, besvarat eller bevarat. I en värld av kommunikation, känns det som de goda, viktiga samtalen glöms bort. Du kan minnas sådana där samtal. Det var som om tid och rum upphörde. Känslan av att bli uppslukad, absorberad, intresserad och helt fokuserad. En upplevelse av att mötas på riktigt, att komma nära och bli sedd.

Du kan känna dig som en apelsin med ett tjockt skal, där de flesta samtalen studsar på ytan. Ibland öppnar du upp dig, tar bort en bit av ditt tjocka skal, släpper in någon till den vita hinnan, men sällan in till själva frukten, ditt hjärta, där det riktigt goda finns. Du önskar att du inte lät rädslan och oron styra dig, utan vågade lite mer.

Du känner att det är dags att komma ur ditt skal, våga ta för dig lite mer, blotta ditt hjärta och visa andra att du varken är perfekt eller helt självständig och oberoende. Det har blivit dags att prata om det som är riktigt viktigt, ta dig tid och hitta ro för de där samtalen som värmer hjärtat länge.

Vem vill lyssna?

September 7th, 2017

Du funderar på vem som verkligen orkar lyssna ordentligt, när du vill prata om något viktigt. De flesta av dina nära och kära är upptagna, stressade och på väg hela tiden. Du vet att de bryr sig, men det är sällan någon tar sig tid på riktigt och ger dig 100 % av sin uppmärksamhet. När du pratar blir du ofta avbruten. Det känns som de du pratar med, bara väntar på att själva få prata istället för att lyssna. Du vill helst inte vara likadan, men visst har du också svårt för att ta in något när du är stressad.

Du längtar efter det där riktigt goda samtalet. När man äger sin tid, inte ska vidare till något och bara kan hänga på ett fik, medan man pratar i timtals. När varje mening och ord får ta sin tid, när man inte behöver lösa eller fixa något, utan bara får lov att vara i det som sägs.

Lyssna till ditt hjärta, till din längtan att bli lyssnad på. Plocka bort oväsentligheter, som egentligen bara dödar tid och avsätt istället tid för att möta någon på riktigt med full närvaro och koncentration, som du verkligen gillar att umgås med. Goda samtal, när vi verkligen lyssnar och tar in, utan att behöva komma vidare, är som en värmande kopp thé och en skön filt när vi är småfrusna.

 

För mycket stress, för lite…

September 1st, 2017

När ingen ser, när ingen vet, plockar du av dig masken. Lägger undan leendet, släpper fram tårarna. Du vet inte varför det finns så mycket gråt i kroppen. Den bara överfaller dig, när du kommer hem till ensamheten. Ibland känns det som om det aldrig ska ta slut, därför undviker du att vara ensam så mycket som möjligt. Du har utvecklat en stark motvilja mot att tillbringa tid för dig själv. Det leder emellertid att du håller igång och trycker in lite för mycket varje dag. Du kan längta efter att bara få ta det lugnt, men vet att så fort du försöker göra det, dyker det upp ledsenhet och på senare tid även ångest.

Du tänker att du längtar efter att känn lugn och ro inombords, fast samtidigt kan du se att mycket av det du gör leder till det motsatta. Du förstår att det vore smartare att tjuren vid hornen, att stanna upp och möta det som är. Det känns bara så otroligt jobbigt och obehagligt. Du är rädd att du ska fastna i din ledsenhet och aldrig bli glad igen.

När du är alltför stressad för att slappna av, kan det hända att du blir ännu mer stressad när du försöker komma ner i varv, men det är övergående. För mycket stress över lång tid, leder till obalanser av olika slag. Enda sättet att komma ur en negativ cirkel är att stanna upp och göra något lite annorlunda. Våga stanna upp, våga släppa efter, våga utforska det som dyker upp. Ge dig tid till återhämtning så kommer balansen och energin att återkomma.

 

No commitment

August 25th, 2017

Inga löften, inga krav, ni ses när det passar. Ni har inte ett förhållande, ingen av er är redo för mer. Det borde kännas bra, du är ju förälskad. Det verkar vara besvarat, men du kan inte veta säkert. Ingen av er ger uttryck för några mer djupgående känslor. Du vill inte verka jobbig, säga eller visa för mycket,  du kan uppfattas som efterhängsen. Därför gör du tvärtemot, verkar upptagen och svårfångad.

Det jobbiga är att din partner gör likadant. Ni vet inte var ni har varandra eller vad ni har ihop. Du ägnar mycket tid till att älta och analysera din relation. Osäkerheten över att inte veta, ansträngningen att hålla igen vad du egentligen känner, skapar stress och rädsla för att din partner inte kommer vilja ses mer.

Att vilja, men inte våga, är SÅ energikrävande. När rädslan får styra relationen blir det arbetsamt, krävande och stressande. Vad är du redo att ge, utan att förvänta eller kräva något tillbaka? För att våga älska, för att våga förplikta sig, behöver du börja inom dig, inte utanför. Är du värd  kärlek? Behandlar  du dig själv som en viktig och värdefull person? Om svaret är nej, fundera över om det du GÖR om dagarna stärker och ökar din inre trygghet, din kärna. Om du verkligen älskade dig själv och i djupet av ditt hjärta på riktigt inser att du är en person värd andras kärlek, är det något du skulle behöva förändra rent beteendemässigt?

 

Slow down!

August 18th, 2017

Du älskar att ha många bollar i luften, vara aktiv och social. Du är en driven person med höga ambitioner. Baksidan är, att du ibland kan vakna och känna dig helt omotiverad, orkeslös och nedstämd. I dessa stunder kommer tvivlet. Du tvivlar på dig själv och vad som driver dig egentligen. Vad är meningen med allt görande? Varför kan du inte ta det lite lugnare, njuta lite mer i livet.

Ibland avsätter du tid för att yoga eller meditera en stund, vilket brukar kännas härligt efteråt. Fast en stund efter gör du likadant igen. Trycker in 101 saker, är över allt och ingenstans mentalt eller kopplar av genom att fly bort i något underhållande. Det är precis som din hjärna inte står ut med att det blir lugnt och stilla en stund. Du återfaller genast till frånvaro, vaken medvetslöshet.

Livet är kanske inte för kort, tiden räcker kanske till, om du övar dig på att betrakta alla impulser som dyker upp och vill föra dig bort från nuet, istället för att reagera och agera på dem. Trots att din hjärna protesterar högljutt och säger, att hur skulle det bli om du bara satt och andades medvetet, då skulle du inte fått gjort nåt, så är det kanske tvärtom. Genom att öva dig mer på medveten andning, kommer du få mer gjort. Färre saker, men med mer mening och innehåll. Stanna upp och ta fem medvetna andetag, just nu!

Bild: Simon Carrington Blogg: Gunilla Carrington

När framgången uteblir

June 27th, 2017

Motgångar kantrar din väg. Trots hårt arbete och mycket ansträngningar, uteblir resultaten du strävat efter. Du känner dig dålig, värdelös, osedd och obekräftad. Dina vänner är framgångsrika, lyckade och du känner ofta missunnsamhet gentemot dem, vilket får dig att må ännu sämre, för du borde glädjas med dem istället. Du är ju till och med misslyckad som vän.

I din jakt på framgång har du tappat ditt varför. Du har mist kontakten med varför du strävar, kämpar, gör det du gör. När du satte upp dina mål, handlade det inte om att bli sedd, älskad och hyllad. Det handlade om att få göra det du älskar, det som får dig att känna dig levande och lycklig. Någonstans på vägen gick du vilse, började jämföra dig med andra, som lyckats bättre i den yttre världen. Du miste fokus och motivation. Nu känner du ofta, att du är misslyckad och sämre än andra, vilket gör dig omotiverad.

Du inser att du måste hitta tillbaka till ditt varför. Det är där drivkraften till att anstränga sig finns. Du ska investera din tid och energi i det som är viktigt och värdefullt för dig, oavsett hur det ser ut i den yttre världen, oavsett om du får applåder från andra eller inte. För när du anstränger dig och gör det du brinner för, när du har kontakt med det som känns verklig viktigt för dig, blir varje dag en möjlighet till att öka dina känslor av inre lycka och välbefinnande.

 

Hitta motivationen

June 19th, 2017

I dina dagdrömmar är du en starkt driven och motiverad person, som gör smarta, långsiktiga beslut. Du genomför tråkiga, jobbiga, enformiga eller betungande saker med en självdisciplin och beslutsamhet av sällan skådat slag. I tanken joggar du i gryningen i ösregn och snålblåst. Du är i fas med det du jobbar med för stunden och det finns tid över till att bara vara. I verkligheten tar allting emot. Du följer ofta minsta motstånds lag, har aldrig någon tid över, ligger oftast back med det mesta och känner dig stressad.

I verkligheten tänker du, att du kan göra det jobbiga senare, när du är mer motiverad. Kanske det är just möjligheten att skjuta upp som urgröper din motivation. Du vet ofta vad du vill göra, men du vill inte låsa fast dig vid en särskild tid eller dag, då blir du stressad. Det som stressar dig är när du inte följer din plan, därför låter du bli att planera detaljerat. Istället väntar du på att rätt känsla ska infinna sig. Motivation dyker emellertid sällan upp när du inte gör någonting, den kommer mycket oftare när du är igång och gör det du egentligen vill.

Du tänker att det är dags att ändra strategi. Du ska inte lämna de viktiga sakerna, som du vill genomföra, öppet. Du ska göra detaljerade och realistiska planer, som leder dig till meningsfulla mål. Framför allt ska du öva dig på att ta ett steg i taget istället för att planera att bestiga ett berg varje dag. Gör nu istället för sedan!

 

Vägen från missnöjd till nöjd

June 14th, 2017

Trött släpar du dig ur sängen, suckar när du ser ditt sömndruckna ansikte i spegeln. Håglöst drar du på dig jeansen, inser att du nog gått upp ett kilo. När du öppnar kylen kommer du ihåg, att du glömde handla mjölk igår. Ute hänger regntunga moln på himlen, som bara inväntar på att du ska gå ut. Stressen från ogjorda arbetsuppgifter gör sig påmind. Rastlöst kollar du ditt flöde i telefonen. Alla vackra bilder, får dig på ännu sämre humör.

Du lägger plötsligt märke till hur missnöjd du känner dig. Istället för att fortsätta mata missnöjet, tar du ett steg tillbaka, undersöker det. Varför är det där, har det något budskap till dig? Du skrapar bort några lager, upptäcker att det handlar om en enda sak. Att du ofta följer minsta motstånds lag, vilket leder till kortsiktiga belöningar och långsiktigt missnöje. Det du värderar som viktigt och värdefullt slumrar i en låda med etiketten ”uppskjutet på obestämd tid.”

När du skjuter upp saker, som tar emot att genomföra, skjuter du upp att leva och må bra just nu. Du behöver utforska hur du kan hantera, tackla och övervinna ditt inre motstånd. Det är inte bekvämlighet som utvecklar och stärker dig. Det är när du kämpar, sliter och tar steg i riktning mot attraktiva mål, som du växer och gör dig själv nöjd. Du kan inte ändra på vädret, men din attityd och hur du förhåller dig till det är förändringsbart. Vad behöver du göra idag, för att känna dig mer nöjd imorgon? Hur gör du för att stärka dig själv?

 

Ensam är inte stark

May 29th, 2017

På senare tid har du börjat iaktta hur ditt sinne delar in, delar upp och kategoriserar. Hur du fastnar i jämförande, så fort du fokuserar på dig själv och ditt ego. Hur ditt tänkande gör att du som individ måste framstå på ett speciellt sätt för att kunna sticka ut bland andra individer. Hur det leder till stress, prestationsångest och rädsla för att inte duga. Istället för att hjälpa fram andra och på så vis komma flera steg framåt själv, ser du andra som konkurrenter som ska överträffas. Ditt ego drivs av missnöje, avlöst av tillfälliga kickar av tillfredsställelse, som försvinner lika fort igen.

Det är som om din vänstra arm skulle få för sig att bli starkare än den högra, trots att kroppen hänger ihop som en enhet. Eller att armarna skulle få för sig att de är bättre än benen. Det skulle leda till obalanser i kroppen, eftersom kroppen hänger ihop som en enhet. Riktigt stark blir du först när alla delar i kroppen kommunicerar med varandra.

Du har insett att du mår mycket bättre och känner dig friare, när du tänker, att du hör ihop med andra, att det inte finns några andra, bara ett enda stort vi. Du ska medvetet iaktta när du fastnar i ditt ego. Du vet att det aldrig kommer upphöra, att du måste närvara i ditt sinne för att kunna rikta fokus till ditt hjärta och ta kärlekens, istället för rädslans, väg.