Måste man bli utmattad först för att få vila?

October 20th, 2017

Ibland skulle du vilja stanna tiden och kliva ur vardagsstressen. Få vakna utsövd, äta en god frukost och sitta med ett inre lugn. Dina dagar ser inte ut på det sättet. Du vaknar ofta med en känsla av att vara efter och ägnar dagen till att försöka spring ikapp, bara för att upptäcka att du vaknar med samma känsla dagen efter. Det gör dig utmattad, energi- och orkeslös, men du fortsätter att kämpa. Du är inte den som viker ner dig, fast din kropp orkar inte riktigt hänga med längre. De fysiska symtomen på stress börjar bli många.

Du kan inte lyssna på kroppen för du har inte tid att vila. Fast ibland undrar du om du först måste bli utmattad för att kunna ge dig själv tillåtelse till återhämtning. Du har fastnat i ett sätt att leva, som får dig att må dåligt, men du hittar inte några utvägar. Rädslan för att misslyckas och hamnar efter är som en grotesk vålnad, som förföljer dig.

Lösningen handlar inte om att tänka än mer på det tänkande du redan har, som inte fungerar. Det handlar om att välja och göra annorlunda. Skapa hållbara rutiner och en hållbar livsstil. Mer är inte bättre. Det är lite som är verkligt viktigt av allt du håller på med. Du behöver avgöra vad som ger dig mening och lycka i ditt liv, oavsett vad alla andra tycker och gör. Möjligheten till inre lugn och ro är inom räckhåll. Stanna upp, andas medvetet och rikta uppmärksamheten inåt. Upptäck allt som redan finns inom dig!

 

 

Jakten på belöningar

October 11th, 2017

Plötsligt kommer du på dig själv med att scrolla i flödet på social medier igen. Vad letar jag efter, undrar du? Den där lilla glädjekicken du får när någon gillar det du lagt ut, är väldigt liten, jämfört med den stora, grå, tristess och rastlöshet du känner för övrigt. Du förstår att det är hjärnas belöningssystem som driver dig, att den är fast i glädjekickarna när du får bekräftelse, precis som den älskar choklad och spel. Fast med sötsaker och spel har du regler, med mobilen är det annorlunda. Regeln för mobilen är att kolla så fort du får en avisering.

Nu börjar du inse att det påverkar ditt liv, ditt mående och även vad du får uträttat under en dag. Det är som att handla på Maxi och ständigt lägga i fler varor i en redan överfull kundvagn, utan att du någonsin kommer fram till kassan och får betala.

Nu plingar det i telefonen igen. Måste du kolla eller kan du skjuta upp det en timme? Vad jagar du efter? Finns det du innerst inne vill ha att finna i din mobil? Om inte, så kanske det är dags att sätta upp regler och gränser för ditt mobilanvändande, för din hjärna behöver hjälp. Vad vill du egentligen få uträttat idag och behöver du kolla i mobilen för att fixa det? Gahh, japp, svårt? Det kallas abstinens och återfall.

 

Känslojunkie

October 2nd, 2017

Du älskar när du känner dig motiverad, peppad, inspirerad. Känslan av att vara på topp, massvis med roliga saker på gång och intensivt umgänge med andra. Lika mycket som du älskar att vara på topp, lika mycket avskyr du det motsatta. När du är omotiverad, har massvis med uppskjutna saker framför dig och du känner dig så tråkig, att du helst stannar hemma i din ensamhet. Skulle det dessutom vara tråkigt väder är katastrofen ett faktum. Du kan se ditt mönster, på eller av, intensiva känslor, som får dig att agera eller att inte göra något alls.

Du är oftast på jakt, vill att det ska hända något roligt, vill få kickar. Din dans mot känslotoppen leder emellertid till tvära fall, perioder av dåligt mående där du rastlöst väntar på att något ska hända. Under väntan får du inte gjort nåt. Ständig raslöshet, nagelbitande, vickande på foten, du klarar inte av att komma ner i varv, all tid går åt att scrolla, slösurfa, jaga och leta.

Är det möjligt att ta kontroll över känslorna, att bli mindre känslostyrd, mer förnuftsstyrd? Kan lågintensiva känslor som lugn, tacksamhet, inre frid, vara mer hälsosamt och hållbart för dig än lyckorus och tusen bollar i luften? Observera ditt mönster, se vad ditt jagande och dina svängningar leder till. Fråga dig själv hur du vill ha det och vad du behöver förändra i ditt sätt att bete dig för att få det så?

 

 

Ska det vara så här?

September 21st, 2017

Just nu känns det mesta jobbigt. Det som känns roligt väntar i framtiden, efter allt tråkigt, som måste göras. Det känns motigt att kliva ur sängen, trots att höstmörkret är i sin linda. Du känner dig omotiverad och ensam med dina negativa tankar. Du har svårt att tackla livet när det känns kravfyllt och du förväntas prestera något bra. Tankar på att ge upp, strunta i allt och dra täcket över huvudet dyker upp, men du vet, att det inte är någon lösning. Du har ett långsiktigt mål, som du vill uppnå och inget av högre värde kommer komma till dig utan ansträngning.

Fast hur jobbigt är det egentligen? Behöver du verkligen må så dåligt som du gör i sådana här situationer eller skulle du kunna ändra ditt sätt att tänka? Du inser att det inte är så smart att låta varje dag vara som en bergsbestigning utan paus. Kanske du skulle dela upp dagen i små bitar och koncentrera dig på den del du håller på med just nu.

Du bestämmer dig för att prova och plockar fram en bok av de fem, som du tänker att du måste läsa. Du väljer ett kapitel i boken som inte är så långt och bestämmer dig för att försöka koncentrera dig helt och hållet på vad kapitelet vill berätta för dig. Så fort störande tankar, distraherande impulser eller annat som får dig att tappa fokus dyker upp, ska du hålla fast vid ditt mål just nu, att stanna kvar, hålla ut, fortsätta tills du förstått vad kapitlet handlar om. Ett litet steg i taget blir många på sikt.

 

 

Mindre babbel, mera samtal

September 13th, 2017

Många ord, meningar, lite innehåll. Du stänger av radion och internet, zoomar ut från en strid ström av ytligheter, oväsentligheter, som vill roa för stunden, men bara blir tröttsamt och stressande i längden. Du tänker på hur du själv ofta pratar på samma sätt, stannar på ytan, där orden får studsa fram och tillbaka, utan att något viktigt blir sagt, besvarat eller bevarat. I en värld av kommunikation, känns det som de goda, viktiga samtalen glöms bort. Du kan minnas sådana där samtal. Det var som om tid och rum upphörde. Känslan av att bli uppslukad, absorberad, intresserad och helt fokuserad. En upplevelse av att mötas på riktigt, att komma nära och bli sedd.

Du kan känna dig som en apelsin med ett tjockt skal, där de flesta samtalen studsar på ytan. Ibland öppnar du upp dig, tar bort en bit av ditt tjocka skal, släpper in någon till den vita hinnan, men sällan in till själva frukten, ditt hjärta, där det riktigt goda finns. Du önskar att du inte lät rädslan och oron styra dig, utan vågade lite mer.

Du känner att det är dags att komma ur ditt skal, våga ta för dig lite mer, blotta ditt hjärta och visa andra att du varken är perfekt eller helt självständig och oberoende. Det har blivit dags att prata om det som är riktigt viktigt, ta dig tid och hitta ro för de där samtalen som värmer hjärtat länge.

Vem vill lyssna?

September 7th, 2017

Du funderar på vem som verkligen orkar lyssna ordentligt, när du vill prata om något viktigt. De flesta av dina nära och kära är upptagna, stressade och på väg hela tiden. Du vet att de bryr sig, men det är sällan någon tar sig tid på riktigt och ger dig 100 % av sin uppmärksamhet. När du pratar blir du ofta avbruten. Det känns som de du pratar med, bara väntar på att själva få prata istället för att lyssna. Du vill helst inte vara likadan, men visst har du också svårt för att ta in något när du är stressad.

Du längtar efter det där riktigt goda samtalet. När man äger sin tid, inte ska vidare till något och bara kan hänga på ett fik, medan man pratar i timtals. När varje mening och ord får ta sin tid, när man inte behöver lösa eller fixa något, utan bara får lov att vara i det som sägs.

Lyssna till ditt hjärta, till din längtan att bli lyssnad på. Plocka bort oväsentligheter, som egentligen bara dödar tid och avsätt istället tid för att möta någon på riktigt med full närvaro och koncentration, som du verkligen gillar att umgås med. Goda samtal, när vi verkligen lyssnar och tar in, utan att behöva komma vidare, är som en värmande kopp thé och en skön filt när vi är småfrusna.

 

För mycket stress, för lite…

September 1st, 2017

När ingen ser, när ingen vet, plockar du av dig masken. Lägger undan leendet, släpper fram tårarna. Du vet inte varför det finns så mycket gråt i kroppen. Den bara överfaller dig, när du kommer hem till ensamheten. Ibland känns det som om det aldrig ska ta slut, därför undviker du att vara ensam så mycket som möjligt. Du har utvecklat en stark motvilja mot att tillbringa tid för dig själv. Det leder emellertid att du håller igång och trycker in lite för mycket varje dag. Du kan längta efter att bara få ta det lugnt, men vet att så fort du försöker göra det, dyker det upp ledsenhet och på senare tid även ångest.

Du tänker att du längtar efter att känn lugn och ro inombords, fast samtidigt kan du se att mycket av det du gör leder till det motsatta. Du förstår att det vore smartare att tjuren vid hornen, att stanna upp och möta det som är. Det känns bara så otroligt jobbigt och obehagligt. Du är rädd att du ska fastna i din ledsenhet och aldrig bli glad igen.

När du är alltför stressad för att slappna av, kan det hända att du blir ännu mer stressad när du försöker komma ner i varv, men det är övergående. För mycket stress över lång tid, leder till obalanser av olika slag. Enda sättet att komma ur en negativ cirkel är att stanna upp och göra något lite annorlunda. Våga stanna upp, våga släppa efter, våga utforska det som dyker upp. Ge dig tid till återhämtning så kommer balansen och energin att återkomma.

 

No commitment

August 25th, 2017

Inga löften, inga krav, ni ses när det passar. Ni har inte ett förhållande, ingen av er är redo för mer. Det borde kännas bra, du är ju förälskad. Det verkar vara besvarat, men du kan inte veta säkert. Ingen av er ger uttryck för några mer djupgående känslor. Du vill inte verka jobbig, säga eller visa för mycket,  du kan uppfattas som efterhängsen. Därför gör du tvärtemot, verkar upptagen och svårfångad.

Det jobbiga är att din partner gör likadant. Ni vet inte var ni har varandra eller vad ni har ihop. Du ägnar mycket tid till att älta och analysera din relation. Osäkerheten över att inte veta, ansträngningen att hålla igen vad du egentligen känner, skapar stress och rädsla för att din partner inte kommer vilja ses mer.

Att vilja, men inte våga, är SÅ energikrävande. När rädslan får styra relationen blir det arbetsamt, krävande och stressande. Vad är du redo att ge, utan att förvänta eller kräva något tillbaka? För att våga älska, för att våga förplikta sig, behöver du börja inom dig, inte utanför. Är du värd  kärlek? Behandlar  du dig själv som en viktig och värdefull person? Om svaret är nej, fundera över om det du GÖR om dagarna stärker och ökar din inre trygghet, din kärna. Om du verkligen älskade dig själv och i djupet av ditt hjärta på riktigt inser att du är en person värd andras kärlek, är det något du skulle behöva förändra rent beteendemässigt?

 

Slow down!

August 18th, 2017

Du älskar att ha många bollar i luften, vara aktiv och social. Du är en driven person med höga ambitioner. Baksidan är, att du ibland kan vakna och känna dig helt omotiverad, orkeslös och nedstämd. I dessa stunder kommer tvivlet. Du tvivlar på dig själv och vad som driver dig egentligen. Vad är meningen med allt görande? Varför kan du inte ta det lite lugnare, njuta lite mer i livet.

Ibland avsätter du tid för att yoga eller meditera en stund, vilket brukar kännas härligt efteråt. Fast en stund efter gör du likadant igen. Trycker in 101 saker, är över allt och ingenstans mentalt eller kopplar av genom att fly bort i något underhållande. Det är precis som din hjärna inte står ut med att det blir lugnt och stilla en stund. Du återfaller genast till frånvaro, vaken medvetslöshet.

Livet är kanske inte för kort, tiden räcker kanske till, om du övar dig på att betrakta alla impulser som dyker upp och vill föra dig bort från nuet, istället för att reagera och agera på dem. Trots att din hjärna protesterar högljutt och säger, att hur skulle det bli om du bara satt och andades medvetet, då skulle du inte fått gjort nåt, så är det kanske tvärtom. Genom att öva dig mer på medveten andning, kommer du få mer gjort. Färre saker, men med mer mening och innehåll. Stanna upp och ta fem medvetna andetag, just nu!

Bild: Simon Carrington Blogg: Gunilla Carrington

När framgången uteblir

June 27th, 2017

Motgångar kantrar din väg. Trots hårt arbete och mycket ansträngningar, uteblir resultaten du strävat efter. Du känner dig dålig, värdelös, osedd och obekräftad. Dina vänner är framgångsrika, lyckade och du känner ofta missunnsamhet gentemot dem, vilket får dig att må ännu sämre, för du borde glädjas med dem istället. Du är ju till och med misslyckad som vän.

I din jakt på framgång har du tappat ditt varför. Du har mist kontakten med varför du strävar, kämpar, gör det du gör. När du satte upp dina mål, handlade det inte om att bli sedd, älskad och hyllad. Det handlade om att få göra det du älskar, det som får dig att känna dig levande och lycklig. Någonstans på vägen gick du vilse, började jämföra dig med andra, som lyckats bättre i den yttre världen. Du miste fokus och motivation. Nu känner du ofta, att du är misslyckad och sämre än andra, vilket gör dig omotiverad.

Du inser att du måste hitta tillbaka till ditt varför. Det är där drivkraften till att anstränga sig finns. Du ska investera din tid och energi i det som är viktigt och värdefullt för dig, oavsett hur det ser ut i den yttre världen, oavsett om du får applåder från andra eller inte. För när du anstränger dig och gör det du brinner för, när du har kontakt med det som känns verklig viktigt för dig, blir varje dag en möjlighet till att öka dina känslor av inre lycka och välbefinnande.