Archive for November, 2011

Att vara i form

Monday, November 28th, 2011

Funderar du på att börja träna, motionera och förändra din livsstil? Har du fastnat på tankestadiet och inte kommit vidare till handling? Det kanske alltid kommer något emellan, saker som du bara ska göra först. Du har svårt för att prioritera och planera din träning, din hälsa, din kost, ditt liv. Det finns aldrig tid till att träna, äta ordentligt eller att sova tillräckligt mycket. Har du funderat på varför vissa alltid har tid till det, medan andra inte får till det? Det handlar inte om att vara en supermänniska, utan snarare att man fokuserar på rätt saker. Det betyder också, att man får välja bort en massa annat. När man tränar regelbundet, väljer man att alltid sätta träningen före andra nöjen. Att träna blir lika självklart som att borsta tänderna. Du funderar aldrig över om du ska borsta tänderna eller inte, du bara gör det. Det kan vara likadant med träningen. Istället för att ifrågasätta om du känner för det eller inte, så bara gör du det. Att få in goda vanor handlar ofta om att låta logiken styra över känslan. Det handlar om att inte välja den lätta, enkla vägen, utan att söka utmaningar och utforska motstånd. Du kan fråga dig själv, vad kommer jag ångra mest efteråt med att jag genomförde mitt träningspass? Låt svaret på den frågan bli vägledande för hur du väljer. Läs gärna om studenterna, som antog utmaningen http://blogg.lnu.se/livsstilstavling/ att förändra sin livsstil på sex veckor.

Tidskampen

Thursday, November 24th, 2011

Jorden snurrar runt, runt. Tiden går, timmar blir till dagar, veckor till månader och år. Alla kan vi ibland prata positivt om att bli gammal, men ingen vill vara det. Varje dag föds det nya underverk och andra går ur tiden. Inget är eller förblir det samma och inget varar för evigt. Hur förhåller du dig till tiden? Är den din vän eller fiende? Tänker du ständigt på hur begränsande tiden är för dig eller har du ställtid, varatid? Oavsett så tickar klockan på, vi ser det särskilt tydligt på barn, eftersom barnen utvecklas i rasande takt och det händer mycket från år till år. Vi kan bli som fångar i vår egen tid, där det känns som någon/något annat äger vår tid. Jag har inte tid eller jag hinner inte, säger vi ofta. Vem är det som har din tid då och varför ger du ständigt bort den, eftersom du så sällan har den? Att leva under ständig tidspress och ofta vara jagad av klockan, är inte särskilt trevligt i längden. Var finns friheten, att kliva ur klocktiden då? Tänk vad skönt det är att befinna sig mellan två ögonblick, att stanna upp och sänka axlarna. Tömma sitt sinne helt och fullt och bara få lov att andas. Inga krav eller måsten, inget som ska fixas, förändras eller förbättras. Bara vara i just det här andetaget, i just det här ögonblicket. Jagar du friheten, kanske det är dags att sluta springa!

Var går gränsen?

Tuesday, November 22nd, 2011

Hur långt kan du pressa dig fysiskt? Du kanske aldrig har provat eller överhuvudtaget övervägt att utforska dina fysiska gränser. Kanske du är en person som väljer ryggläge i soffan, alltid tar bilen/bussen, hissen. Bara tanken på att jogga fem kilometer får dig kanske att svimma av utmattning. Har du tänkt på att hur du hantera saker mental kan ha ett samband med hur du väljer att leva rent fysiskt? Om du inte har utforskat och utmanat dina fysiska gränser, kanske det också gäller dina mentala gränser. Kanske du alltid väljer den lättaste vägen, alltid viker ner dig vid minsta motgång och ständigt är frustrerad över att du inte når dina mål och drömmar. Framgång skapas inte genom att undvika utmaningar, övning och hårt arbete. Självtillit är inte heller något som man får med sig i livet gratis. För att bli säker på dig själv, din förmåga och din kapacitet, måste du anta de utmaningar du stöter på i livet istället för att undvika dem. Ett sätt att utforska din kapacitet kan vara att träna rent fysiskt. Att hela tiden flytta gränsen för vad du tror är möjligt att klara av. Du kanske lever i villfarelsen att du är som lyckligast när du bara får slappa och inte göra något överhuvudtaget. Men handen på hjärtat, när mår du som bäst? Inte är det alla dessa lata dagar, som utvecklar oss och får oss att må bra inte. Det behövs självklart sådana dagar också, men vi är gjorda för att vara på jakt, möta utmaningar och ta oss fram. Var går din gräns?

Balans

Thursday, November 17th, 2011

Händer det att du plötsligt upptäcker att ditt liv inte är i balans? Titta på hur du gör. När du tar ett steg tillbaka och försöker beskriva ditt faktiska beteende, så är det inte så balanserat som du tror. Du kan få syn på saker, som du gör alldeles för mycket av och annat som du gör för lite av. Men kroppen, hjärnan, naturen, ekosystemet, jordklotet strävar efter jämvikt och balans. När något hamnar i obalans, sätts det ofta igång en dominoeffekt, som kan vara svår att hejda. Se bara människan åverkan på jordklotet och hur det stör ekosystemet. Det räcker emellertid att man observerar sig själv. När man tex fått för lite sömn och stressat för mycket under en period, börjar det dyka upp fysiska och psykiska symtom på att systemet är i obalans. Man blir kanske fortare irriterad, känner mer oro och nedstämdhet, får ont i magen eller drabbas av infektioner, som avlöser varandra. Kroppen är fenomenal på att berätta vad vi gör för mycket och för litet av, bara vi lyssnar på den. Tyvärr har vi en tendens att mer observera och rätta till kroppen utifrån än från insidan. Har du ont i huvudet, så kanske du tar en huvudvärkstablett istället för att försöka förstå varför värken är där. Är du orolig och har ångest, kanske du väljer att äta, dricka eller ta någon medicin framför att undersöka vad som pågår. Du kan emellertid träna dig på att bli mer observant på hur du väljer att göra med saker och ting. Det skiljer sig nämligen ofta från hur du tänker, att du borde göra. Att få balans i livet är inte svårt. Lyssna på din kropp, din inre klokhet och gör det du vet att du borde, istället för springa runt och tro att du gör det!

Rädsla

Monday, November 14th, 2011

Rädd för att bli sviken och sårad, rädd för att bli ensam och övergiven, rädd för att misslyckas, rädd för döden, för livet, för att bli sjuk. Alla har vi något vi är rädda för. Somliga av oss bär på väldigt mycket rädsla. Det mesta här i livet kan te sig skrämmande och ångestfyllt. Livet kan verka så farofyllt, att man knappt vågar sig ut och mest håller sig för sig själv. Har du funderat på vad du undviker i ditt liv på grund av din rädsla? Finns det saker, som du bävar för och därför alltid har goda ursäkter för att slippa göra? Händer det att du kommer på dig själv med att inte göra något, som du egentligen längtar efter, på grund av din rädsla? Din rädsla behöver en motvikt. Du kan bestämma dig för att utforska, utmana och undersöka allt det där som skrämmer dig. Bästa sättet att övervinna sin rädsla är, att utsätta sig för allt det där vi undviker i den mån det är möjligt. Vi har en naturlig misstänksamhet i oss, mot allt som är främmande. Det handlar om våra överlevnadsinstinkter. (Stenåldersmänniskan visste aldrig om en främling var en vän eller fiende.) Vi kan emellertid acceptera att vår känsla och reaktion kan vara rädsla, men välja att inte agera efter den. Är du rädd för att hålla tal, gör det! Är du rädd för att göra fel, gör det med flit och se vad som händer. Prova att säga ja till saker, som du vanligtvis säger nej till på grund av rädsla. Släng dig ut i det skrämmande, det okända och jag lovar, att du kommer bli förvånad över vad som väntar på dig!

Novemberdimma

Thursday, November 10th, 2011

Så här års brukar en del personer känna sig orkeslösa, nedstämda och ganska uppgivna. Sommaren är för längesedan över och det är fortfarande en bra bit till jul, även om reklambladen låtsas något annat. Vädret är grått, fuktigt och dimmigt. Det är segt att komma upp på morgonen och förkylningarna avlöser varandra. Du kanske har provat diverse vitaminkurer, men inget har hjälpt. Du vill gå i ide, precis som sonen där hemma sa, att han gjort, en morgon när han inte ville gå upp. Dimman är förrädisk, den skymmer sikten. Plötsligt har du tappat fokus och kommer inte ihåg vart du är på väg någonstans. Du har åter igen hamnat i fällan, att du bara uppmärksammar det du vill undvika. Det vill säga, du tänker bara på hur trött du är, på mörkret, på dimman, på problemen och vips är du NEDSTÄMD. Det slutar emellertid inte där utan du fokuserar på din nedstämdhet och vad händer då? Sätt stopp, sätt ner foten, släpp dimman och omfokusera. Sätt upp mål, som till exempel att du vill känna dig frisk, pigg, stark och energisk. Specificerar hur du behöver göra för att uppnå det och gör det, även om dimman skymmer sikten. Se också till att ge dig själv tillräckligt med vila och bra sömn. Är du Kalmarstudent, så kom och lyssna på vår sömnföreläsning måndagen den 21/11 kl 17-18:30 i hörsalen på Falken.

Livsglädje

Tuesday, November 8th, 2011

Likt en våg som sköljer över dig kommer den, livsglädjen som får dig att nästan bli andlös. En känsla så stark och intensiv, att det känns som du ska spricka. En plötslig insikt, att du är ett med allt och med alla. Du känner dig nästan berusad av lycka och vet inte vad du ska göra av all kraft och energi som kommit över dig. Du vill skrika ut, att livet är vackert, skönt att leva och att det är härligt att finnas till. Du vill dansa, hoppa och skutta, men du är ju faktiskt inte fem år längre. Fast känslorna som drabbat dig är lika starka, som när du var barn. Har du sett på mindre barn hur de går? De promenerar inte, de skuttar fram, oftast sjungande eller trallande. Känslorna får levas ut ocensurerade. Vuxna människor kan bli glada av att göra barnsliga saker, för vi har alla ett barn inom oss. Många av oss har emellertid väldigt dålig kontakt med vårt barnjag. Eller rättare sagt vårt levnadsglada barnjag. Det missnöjda, bortglömda eller försummade barnet kan emellertid göra sig påmint dagligen, om vi haft en jobbig och otrygg uppväxt. Vi föddes emellertid inte olyckliga eller misstänksamma, utan livet har format oss till att bli det vi är. Men kom ihåg att det finns en busig, ohämmad och strålande glad liten varelse i dig också. Hitta tillbaka till din oförstörda, nyfikna natur genom att våga släppa på kontrollen och ge dig hän åt det som roar dig. Umgås gärna med barn, se och lär hur de gör. Lek för allt vad tyglarna håller! När vi verkligen leker,  måste vi vara närvarande och fokuserade på nuet. Det är välgörande! Läs gärna tidigare inlägg om skrattattack. http://blogg.lnu.se/studenthalsan/blog/2011/02/

Döden

Thursday, November 3rd, 2011

Ja, vad är det med den då? Den behöver vi väl inte prata om. Alla vet vi, att vi ska dö, finns det nåt mer att säga om det? Ja, att döden skrämmer oss. Att dö är det yttersta beviset på att vi innerst inne är ensamma. Vi kan inte dela upplevelsen av vår egen död med någon annan, men vi kan prata om vår rädsla medan vi lever. Vi närmar oss Alla helgons dag, den helg då vi uppmärksammar våra döda lite extra. Vi minns dem, som de var, medan de ännu levde. Med tiden och med generationsskiftena, så kommer vi sakteligen att glömma bort dem. Vi kommer också bli bortglömda en dag. Allt vi gjort och åstadkommer under våra liv, kommer att vara bortglömt om 150 år. Utifrån ett längre tidsperspektiv är det mesta vi gör och håller oss sysselsatta med något, som inte består. Vi kan emellertid inte tänka så, eftersom som viljan till att skapa en mening och ett sammanhang finns i oss. Det är förmodligen nyttigare att tänka på livet och hur vi lever det, än vad som händer efter att vi dött. Vi kanske kan föreställa oss vår egen begravning och vilka vi hoppas kommer på den. Vidare vad vi vill att man kommer att säga om oss och hur man kommer att minnas oss. Vi vill inte bli bortglömda, det är vår fasa. Vi vill att man ska minnas oss efter att vi dött. Men sanningen är, att det bara är ett fåtal människor, som kommer att minnas oss några år efter vår död. På ett par generationer är vi bortglömda och inga kvarlevande personer finns, som känt oss. Livet är förgängligt och döden kommer till oss för eller senare. Lev nu och ta för dig av livet, med tanke på att allas våra dagar är räknade!

Vem bestämmer i ditt liv?

Tuesday, November 1st, 2011

Är du säker på att det är du själv som bestämmer i ditt liv eller försöker du leva så att alla andra ska bli nöjda? Kanske du hela tiden lever ditt liv utifrån andra människors perspektiv. Du tänker ständigt på vad andra ska tänka om dig och hur andra uppfattar dig. Inte nog med att du tänker på det, du vet faktiskt hur andra tänker om dig. Inte är det några bra tankar inte. Därför måste du försöka bättra på deras omdömen om dig. Du gör allt för att man ska gilla dig. Du ställer upp tidigt som sent, säger aldrig nej när någon behöver hjälp. Du var klassens ordningsman, elevrådsordförande, scoutledare med mera. Du kommer göra karriär som klassmamma/klasspappa, baka bullar till barnens olika föreningar och du kommer aldrig tacka nej till extra jobb på kontoret. Du måste helt enkelt vara säker på att ingen upptäcker allt det där du tänker om dig själv. Nämligen att du är värdelös, tråkig och inte duger som du är. Sådan tänker du, att du ter dig i andras ögon. Men hur kommer det sig, att du låter det du tänker att andra tänker om dig, få bestämma i ditt liv? Tänk om det bara är du själv som tycker att du är värdelös och oduglig. Ditt sätt att råda bot på det hittills, nämligen att bara prestera, verkar inte särskilt hjälpsamt heller. Det är nog dags att du börjar spela huvudrollen i ditt eget liv. Det kanske blir bättre om du kan förstå att allt det där negativa, som du säger om dig själv, bara är tankar, som skapar jobbiga känslor. Träna dig i att tänka bra och gott om dig själv. Allt vi tränar mycket och intensivt på, kommer vi med tiden bli skickliga på.