Archive for April, 2016

Så mycket motgång!

Monday, April 25th, 2016

Finns det någon rättvisa i universum? Du har en tung period bakom dig. Motgångarna har avlöst varandra. Ett poäng från godkänt på senaste tentan. Personen du dejtat ett tag hade plötsligt träffat någon annan. Du fick inte sommarjobbet där du jobbat förut, då man löste semestrarna internt. Dessutom har du varit tokförkyld i tre veckor och nyss ringde din pappa för att berätta, att han och mamma ska separera, eftersom hon har träffat en ny man. Du tror först inte att det är sant, dina föräldrar har alltid varit ihop. Du bryter ihop fullständigt, det här är mer än du klarar av.

När du inte orkar gråta mer, vaskar du ditt rödgråtna, svullna ansikte i kallvatten. Grina illa mot din spegelbild och frågar dig själv om det kan bli värre än så här? Du tänker i samma sekund, det kunde vara värre. Dina föräldrar ska ”bara” separera, inte försvinna bort i någon dödlig sjukdom. Du kan söka fler sommarjobb, dejta andra, satsa ordentligt på omtentan istället för att läsa i sista sekund och du känner dig nästan frisk igen.

Du inser, att trots motgångar har du ett förbaskat bra liv. Det mesta är egentligen bra, men det är en del, som inte är alls som du vill ha det. Å andra sidan finns det vissa saker du kan påverka, så du behöver inte oroa dig. När du tänker efter ordentligt behöver du inte oroa dig för det du inte kan påverka heller. Varför oroa sig för något du inte kan förändra?  Det är lättare sagt än gjort , men du ska verkligen fokusera på det du kan påverka från och med nu.

holzfigur-980784__180

 

Varför ska jag?

Friday, April 22nd, 2016

Varför? När ska det bli bättre? Tar det aldrig slut? Hur länge till ska du behöva ha det så här? Livet är slitsamt för dig, det finns alltid något, som gör att du inte kan slappna av eller må bra. Du har väntat länge på att det ska lösa sig, så att du kan börja leva på riktigt, njuta av livet, må bra, men det tar ju aldrig slut.

Känslorna inför det du inte kan påverka är blandade. Frustration, hopplöshet, uppgivenhet, oro, längtan, hoppfullhet, otålighet, rastlöshet, stress. Känslorna avlöser varandra, gör dig förvirrad, får dig att fara runt, febrilt aktiv och okoncentrerad eller så däckar du i soffan, gör ingenting.

Stressen inombords hindrar dig från att vara här och nu. Du pendlar mellan att fly, kämpa för att fixa allt eller att vara helt apatisk/uppgiven. När det där aldrig löser sig, när du inte får det du behöver eller vill ha, blir ditt liv en oavbruten jakt för att komma fram.

Oavsett hur ditt liv är just nu, oberoende av allt som inte är bra, kan du stanna upp ett ögonblick? Kan du släppa taget för en liten stund? Kan du andas in lugn, tänka att just nu alltid är en möjlighet att vara framme.

”If you have fear of some pain or suffering, you should examine whether there is anything you can do about it. If you can, there is no need to worry about it; if you cannot do anything, then there is also no need to worry.” –Dalai Lama

mountain-top-983890__180

Don´t worry

Tuesday, April 19th, 2016

Det är inget vidare att oroa sig. Du betraktar det dessutom som slöseri med tiden. Tänk vad skönt det vore om det fanns en liten röd tablett som befriade en från oro. Man kunde suga i sig den på morgonkvisten och bli helt orosbefriad 24 timmar framåt. Du funderar på vad det skulle innebära för din del.

För det första skulle du kunna prata med vem som helst utan att oroa dig för att det skulle uppstå en pinsam tystnad eller för vad andra tycker om dig. Du skulle ta mer initiativ till socialt umgänge utan oro för att få ett nej. Du skulle också passa på att ringa upp härliga människor, som du tappat kontakten med, som du verkligen tyckt om, helt utan oro för att ni inte skulle ha något gemensamt längre.

Du tänker också på saker som du velat prova, men inte vågat av oro för att du kommer misslyckas eller göra bort dig. Du skulle testa att dansa hip hop, prova brottning, lära dig att måla i olja och mycket mer.

Nu finns det inga sådana röda tabletter, men så onödigt att låta bli allt som lockar och intresserar dig på grund av oro. Det är ju ett verkligt tidsslöseri, särskilt om du bara lever en gång. Du bestämmer dig för att köra på placeboeffekten och trycker in en tuttifrutti i munnen. Nu kör vi, nu gör vi det vi vill istället för att låta oron styra våra liv!

frustration-1241534__180

 

När det blir för mycket

Friday, April 15th, 2016

Bröstkorgen känns hopsnörpt. Det är något som sitter där, i vägen. Du tänker, att det måste bort, du vill inte ha det där, det ska inte vara där. Du måste må bra, nu, för det är mycket som ska göras och för lite tid att göra det på. På senare tid har den där känslan dykt upp allt oftare. Du vet inte vad du ska göra med den, bara att det gör dig obehaglig till mods.

Det är mycket du inte vill kännas vid. Det känns ändå. Du trycker ner det i kroppen, lägger locket på, stannar uppe i huvudet, rusar på. Det kommer signaler, protester från kroppen, varningsrop, som du raskt skyfflar undan. Det är för mycket, du får ta det sen, när du har mer tid, som aldrig kommer. Du har inte tid att leva, känna dig levande, du bara gör, mer. Tills du sjunker ner, utmattad, känslan i bröstkorgen tar över.

Din kropp är proppfull av omedvetna känslor. Du inser att du måste lyfta på locket, eftersom grytan kokat över. Din kropp berättar hur du lever ditt liv utan att ljuga. Det säger inte gör lite mer, pressa dig, läxa upp dig, var hård mot dig. Den säger: -Jag mår bäst av kärleksfull vänlighet.

Kliv in i din kropp, hitta fast mark under fötterna. En stadig grund att stå på med rötter djupt ner i jorden, kommer balansera upp ditt uppvarvade huvud.

tree-1314865__180

 

 

Göra eller leva livet?

Monday, April 11th, 2016

Ditt liv är ett projekt, fyllt med många aktiviteter av skilda slag och med relationer av skiftande slag. Det är mycket som ska skötas, fixas och underhållas. Dessutom har du höga krav på din egen utveckling både professionellt och privat. Din kalender är oftast fulltecknad. Du lägger heller till mer än att ta bort något. På söndagkvällar brukar du drabbas av en vag ångest och oro när du ser planeringen inför den kommande veckan. Visserligen en hel del roligt, det är bara så mycket, hela tiden.

Dina dagar är aktiva, du gör massor, oftast med en stresskänsla inombords. Ibland kan du känna dig avundsjuk när du ser någon som sitter på en uteservering och dricker kaffe i solen med en bok framför sig. Tänk att kunna slå sig ner i solen, känna sig ledig. Läsa en bok för sitt höga nöjes skull, inte för att du måste. Eller att ha tid att sätta sig en stund i bastun efter träningen, istället för att skynda hem och duscha samtidigt som maten värms i micron.

Det är inte klokt. Ditt liv handlar bara om görande. Du planerar visserligen in  ”varatid”, men den tiden känns mer som ett görande. Det slutar ofta med att du gör något annat än försöker vara, för det går inte att slappna av, du blir ännu mer stressad av det. Du funderar varför du har valt att göra som du gör, för det är du som väljer, som planerar, som överbelastar, eller?

to-do-list-749304__180

 

Äntligen fri!

Wednesday, April 6th, 2016

Det måste få ett slut någon gång. Du har beslutat dig för att fullkomligt släppa taget om allt ältande, grubbel och tvivel. Det är i alla fall din ambition. Nästa gång det drar in, nästa gång det drabbar dig, ska du bara upprepa ditt nya mantra: “Släpp taget, släpp det, låt det vara just nu.”

Du har insett att du inte är dina tankar, att de går att betrakta. Ungefär som att sitta på bio, nedsjunken i en bekväm stol och se tankarna, som filmen på den vita duken. Du har upptäckt, att du känner en otrolig frihetskänsla varje gång du kan släppa taget om dem, inte tror de är sanna eller att du måste agera på dem. Det har medfört att du sällan känner dig otillräckligt eller tänker att du inte duger,  precis som du är. Fast du vet att tvivlet kommer tillbaka stundtals, då säger du, släpp taget och öppnar dina handflator.

Det känns som din upptäckt medfört en inre revolution för din utveckling. Plötsligt gör du saker som du tidigare enbart drömt om att våga göra. Du kan förvisso känna rädslan slå till ibland, men då vet du att det är dags för ditt mantra igen. Dina nya insikter har lett till att du känner dig fri och mer levande än någonsin. Du vet att det fungerar och du vet, att vem som än provar med tiden kommer upptäcka samma sak, som du gjort.

gull-58077__180

 

Aldrig igen!

Tuesday, April 5th, 2016

Du gör om samma sak, fast du vet att det inte kommer ändra något. Du är fast i ett cirkulärt hjulspår, som du fördjupar ytterligare varje dag. Du försöker tvinga dig själv till att låta bli, att inte göra om det. Du är fullständigt medveten om vad du gör, när du gör det, ändå gör du det. För trots all besvikelse det medför, har du fortfarande en gnutta hopp kvar. En gnutta som säger, att nu har det nog blivit bättre, nu har det nog ändrat sig, fast det har det inte.

Du har dumförklarat dig själv. Det du håller på med är som att rycka upp en nysatt planta för att kolla om den växt eller pilla bort en ny sårskorpa som precis lagt sig, i tron att såret läker fortare. Eller att väga dig varje dag och förvänta dig, att du gått ner i vikt, när du vet att det enda som leder till viktnedgång är att äta mindre än du förbrukar.

Ibland kan bästa sättet att komma någon vart, att uppnå ett mål, vara att släppa taget om begäret att nå dit. Låta det som är just nu få vara så, men att undersöka vilka beteenden, som kan vara mer hjälpsamma för att nå ditt mål. När du medvetet upprepar samma beteende skapar du medvetet lidande och dåligt mående för dig. Fundera över vad du kan släppa taget om, som bara leder dig in i en återvändsgränd. Prova något annat!

board-752051__180

 

Var förändringen!

Friday, April 1st, 2016

Du är trött på A, som alltid ska xxx och på B för att hen aldrig kan xxx. Det är alltid någon/något in din omgivning, som påverkar dig negativt, gör att du inte mår bra. Du känner dig frustrerad och uppgiven över allt du inte kan kontrollera och påverka. Tänk om folk var lite smartare, fattade hur man ska bete sig, inte höll på att trycka ner varandra jämt och ständigt. Du vet, du är kanske en smula överkänslig, att du tar åt dig lite för lätt, men du anstränger dig åtminstone för att vara trevlig mot andra.

Hur du uppfattas av andra är något som bekymrar dig ganska mycket. Du tänker också en hel del negativt om andra. Ja faktiskt, det slår dig, att du kanske inte är så vänlig egentligen, att det bara är en fasad, som du visar upp för andra. Du inser, att du inte ens tänker speciellt vänligt om dig själv. När du tänker efter ordentligt kan du se, att du är väldigt hård, dömande och nedvärderande mot dig själv.

Det du ger till andra, under ytan, är det du ständigt ger till dig själv. Inte konstigt att det är så mycket som stör runt dig, när det egentligen handlar om allt som stör inom dig. Du vill inte känna så här, inte göra så här, du är redo för en förändring. Du tänker börja med att bli mer närvarande i vad du säger till dig själv, om dig själv, för dig själv. Det är dags för vänliga, kärleksfulla ord från och med nu, vare sig du tror på dem eller ej. Du ska öva, du ska vara den förändring du vill se runt omkring dig.

the-eleventh-hour-758926__180