Att dö ensam

10:37 by sthalsan

Det blir allt vanligare att man dör i ensamhet på sjukhus, utan att ha någon hos sig, rapporterades det igår ifrån Oslo. Med färre anställda och för mycket att göra, avsätts det inte resurser, att hålla de döende sällskap på livets sista resa. Norge befinner sig i toppen över de rikaste länderna i världen, men många medborgare får dö i ensamhet utan närvaro av en annan medmänniska eller en anhörig. Hur rikt är ett land då? Vem vill vara helt ensam i livets slutskede, när vi beger oss till ett ställe utan återvändo? Att få säga adjö, att få ta avsked, är inte alla förunnat, döden kommer hastigt ibland. För dem som är döende och inlagda på sjukhus, i dödens väntrum, borde det emellertid vara självklart att man få ha någon hos sig. Rikedom i alla ära, men ekonomiskt välstånd kan innebära själslig fattigdom. Kanske det till och med är så, att risken för att bli själsligen fattig, ökar i takt med ett allt fetare bankkonto. Det som är verkligen viktigt och betydelsefullt här i livet går inte att köpa för pengar. Kärlek, närhet, medkänsla och vänskap är inte något som går att handla, det är något man själv måste ge, för att få. Att leva ett liv med fokus på att ge, leder till stor rikedom, som inte kan räknas i kronor. Vi kan välja att sträva efter att leva ett liv, som kan bidra till att risken för att dö ensamma och övergivna är minimal. Funderar över om du lever så nu eller om det är något du behöver förändra.

Comments are closed.