Idealfällan

November 14th, 2017 by sthalsan

Är det så att framgångsrika människor, som sticker ut, syns och hörs lever ett eftersträvansvärt idealliv? Är det verkligen viktigt att ha alla de rätta, yttre attributen, som vittnar om makt, framgång och rikedom? Eller kan man vara lycklig, nöjd och ha ett underbart liv ändå. Kan det kännas helt fantastiskt att vakna upp en vanlig tisdag i en liten etta, med ett fåtal ägodelar? Kan man dra på sig träningskläder, jogga i novembermörkret och förundras över stjärnhimlen, frostnypt, glimrande gräs och andas in kylslagen luft, trots ett klent bankkonto? Är det möjligt att känna tacksamhet när man kommer in i värmen igen? Kan ens lilla etta kännas lyxig när man jämför sig med tanken på att vara bostadslös? 

Kan man njuta av livet fullt ut, utan att vara en perfekt människa? Är det möjligt att strunta i alla ideal, som vill få dig att konsumera mera med resultatet att du blir än mer missnöjd med det du har? Är doften från ett nybakat bröd lika god i din lilla etta, som i ett palats? Är känslan av att vara älskad lika värmande vare sig du har ett ”vanligt liv” eller är en superkändis?

Ju fortare du springer, desto mer ökar risken att du följer efter andra. Hur kan du veta att de har rätt, att de har hittat något som du behöver? Varför inte stanna upp istället, betrakta vad som styr och påverkar dig till att sträva efter det du strävar efter. Kanske du inte behöver mer utan att det snarare handlar om vad du gör med det du redan har.

 

Comments are closed.