Medkänsla

10:23 by sthalsan

Är du medveten om din inre röst, som ständigt ger dig olika slags budskap om dig själv till dig själv? Om du skulle uppmärksamma den rösten, kanske den inte är särskilt positiv. Du är kanske fylld av självförebråelser och ofta känner, att du inte duger som du är. Tänk på dig själv när du var riktigt liten. Plocka fram en bild när du är runt två år eller titta på en film från den tiden, om du har. Jag tror du kommer att se en liten varelse, som är fylld av självtillit, nyfikenhet och en längtan att utforska världen. En varelse som är sig själv till 100 %, mycket på grund av att det inte förekommer något kritiskt och dömande tänkande. Världen delas inte in i gott och ont, bra eller dåligt av en tvååring. Den kognitiva förmågan saknas, vilket gör att barnet nyfiket närmar sig allt och alla, med ett öppet sinne utan dömande tankar. Precis som solen, månen och stjärnorna lyser på alla människor, urskillningslöst. För att kunna öppna dig för din omgivning och kunna se på dina medmänniskor med medkänsla, måste du börja med dig själv. För varje dag åldras du, allt ifrån ögonblicket när du blev till, tills den dag du dör. Det är människans livsbetingelser. Lyssna på ditt hjärta som hela tiden slår nya slag och betänk hur sårbart ett mänskligt liv är. Du kan öva dig i att ge dig själv medkänsla, att behandla och tänka om dig själv, så som du behandlar och tänker om dem du älskar och respekterar. Var dig själv och öppna dig för mötet med andra. Allt och alla som finns på denna jord hör ihop i en ömsesidig påverkan.

 

Comments are closed.