På eller av

14:35 by sthalsan

Du har jobbat hårt på sistone och det har tagit på krafterna. Äntligen kan du unna dig en hel helg, då du bara får lov att göra precis vad du vill och ta dagen som den kommer. Du har planerat in en hel del trevligheter, som att sova ut, äta långfrukost, träffa kompisar på fika, laga riktigt god mat, gå långpromenad med mera. Det blir fel redan från början. Istället för att sova ut som du tänkt dig, vaknar du tidigt på lördagsmorgonen med starkt obehag i kroppen efter en gastkramande mardröm. Du försöker förgäves somna om, men det känns som ett omöjligt projekt. Efter en timmes oroligt vändande i sängen ger du upp och kliver ur sängen. Frukostplanen blir inte heller som du tänkt dig, eftersom du slår på tv:n för att jaga bort obehaget i kroppen och få något annat att tänka på. Du äter utan att känna smaken, eftersom dina ögon är klistrade på ett nyhetsinslag. Förvånat upptäcker du att frukosttallriken är tom nästa gång du tittar ner. Du har inte varit medveten om maten du skyfflat in i munnen och inte alls njutit som du planerat. Det är faktiskt varken lätt eller njutbart att koppla av, upptäcker du. Efter några timmar vid datorn med diverse förströelse, känner dig du mest uttråkad och tom, inte återhämtad och energisk. Fikat med vännerna blir inte heller särskilt avkopplande, för en i gänget letar lägenhet och måste hela tiden hålla koll på mobilen, vilket gör att ert samtal hela tiden bryts av och stannar upp. Det känns som ni är mer frånvarande än närvarande.

Trött och lite modstulen beger du dig hem i skymningen och undrar varför det är så svårt att komma ner i varv. När du försöker göra något avslappnande blir du stressad och då flyr du till youtube, netflix eller sociala medier. Fast efteråt tänker du att du lika gärna kunde jobbat istället med tanke på hur uttråkad du blivit av allt du hoppat mellan och hur litet det har gett dig. Du har blivit väldigt medveten om hur svårt det är att hushålla med energin, antingen eldar du på eller så är du mer eller mindre vaket medvetslös. Du förstår att du behöver återhämtning, inte hjärndödande aktiviteter. Därför snörar du på dig löpskorna när du kommer hem och ger dig ut i mörkret utan någon musik, utan någon plan på vart och hur länge du ska springa. Ditt enda mål är att ta en ny väg och nyfiket undersöka det du passerar. Du tittar in hos familjer som äter middag, ser hundägare som är ute med sina hundar, tonåringar som hänger vid ett snabbmatsställe, hör fåglar sjunga, andas in nytt, fräscht syre och andas ut all stress och alla framtidsplaner. Du njuter av fotnedsättningen, känner ditt hjärta pumpa runt blodet i kroppen och plötsligt blir allt underbart för en stund, för äntligen kan du bara vara i det som är just nu, äntligen njuter du till 100 %.

runner-557580__180

 

Comments are closed.