Smalltalk

10:42 by sthalsan

Kaffepaus, du tar din kopp ihop med det vanliga gänget. Allt är som vanligt, snacket löper på, lättsamt, men tämligen trivialt och ointressant. Det är så här vi pratar med varandra större delen av vår vakna tid tänker du. Vårt prat är precis som att zappa eller slösurfa, vi hoppar från sida till sida, men det blir inte mycket som fastnar, inte mycket som stannar kvar när vi skiljs åt. Du kan förnimma en underliggande längtan hos människor du möter ibland, att de vill något mer, komma lite djupare, hitta något som berör, men flertalet verkar mest bedövade av allt de omger sig med. Du har svårt för att nå in och få kontakt med en del av dina vänner, det är som de befinner sig i en bubbla, där allt bara studsar på ytan och kommer i retur. Ibland blir du uppgiven, för du älskar verkligen att filosofiera, prata om känslor, om livets mörkare sidor och vad det innebär att vara en människa. Det finns så många fantastiska människor i din närhet, människor som du verkligen vill möta, utforska, upptäcka och dela erfarenheter med, men det är svårt att ta initiativ utan att verka påträngande. Du vet att smalltalk fyller en viktig funktion, men du skulle vilja ha mer än så.

 Varför är det så svårt att öppna sitt hjärta för andra människor, så svårt att nå in till en punkt där vi blir berörda, nyfikna och intresserade på riktigt? Det tar lång tid att verkligen lära känna någon på djupet. Det är så många lager, som du måste bryta dig igenom, bara för att till slut upptäcka att de flesta är precis som du. De har ett ömtåligt hjärta och har samma rädslor i djupet av sina hjärtan. Du har lärt dig att oavsett hur stark och cool någon verkar utåt, finns det en sårbar insida hos alla, även om många undviker att visa upp den. Du har bestämt dig för att utmana din egen rädsla, våga visa mer av vem du är. Du har med tiden upptäckt och lärt dig att uppskatta din osäkerhet. Du har blivit vän med din rädsla och när du blir avvisad, känner du hugget, andas djupt i smärtan, öppnar och släpper taget. Du vet, att avvisandet inte har med dig att göra, för precis som med alla andra människor du möter, är det mycket mer som är rätt än fel med dig. Så när andra skulle ta ett kliv tillbaka, kliver du framåt och du upplever bara framgång och hur ditt liv blivit berikat. När en dörr stängs mitt framför dig, öppnar du bara en ny.

old-door-243039__180

Comments are closed.