Smärta

08:51 by sthalsan

Varför gör hon så? Kan hon inte förstå att det skadar mig, att hon sviker mig? Om hon brydde sig om mig, skulle hon inte göra så! Hon har aldrig funnits där för mig, när jag behövt henne. Jag har alltid fått ta hand om mig själv. Jag har lärt mig att ensam är stark, att det inte finns någon där för mig. Det är aldrig någon som har brytt sig om mig på riktigt. Hur länge ska det här vara så här, tar det aldrig slut någon gång? Hur ska jag få henne att förstå, att hon måste förändra sig.
Känner du igen dig? Hon kan t ex vara en förälder, en god vän, en partner eller kanske din chef. Du har gift dig med din smärta. När du har fokus på att den andra/andre ska förändra sig, har du fastnat i smärtträsket. Sitter man fast tillräckligt länge där, leder det till bitterhet. En svart sörja, som lägger sig som en oljig hinna över dina fingertoppar och sätter spår på allt och alla som du vidrör. Bitterhet är med andra ord smittsamt, vilket leder till att det blir ännu mer smärtsamt för dig att leva. Livet är smärtsamt, människor i vår omgivning är inte där för att behaga oss och göra som vi vill. Vi kan inte klamra oss fast vid att andra ska uppfylla våra önskningar och behov. Jobba på att acceptera att det gör ont, att du känner dig sviken, övergiven och utelämnad ibland. Trots att det är så, kan du finnas där för dig själv. Öva dig i att ge dig själv medkänsla och omtanke. Ta hand om dig själv genom att göra goda val i vardagen. Välj det som utvecklar och stärker dig, istället för att hänge dig åt destruktiva beteenden. Det kommer öppna dig för andras kärlek och omtanke. Det går att leva ett gott liv med smärta om du låter den finnas där, utan att den får styra dig. Klipp vågorna och intag en värdig hållning!

Comments are closed.