Archive for July, 2012

Krigsopinionen

Monday, July 23rd, 2012

Om två år, 2014, kan Sverige fira fredsjubileum. Landet har haft fred i 200 år. Sista krigståget gick mot Norge som tvingades in i en union med Sverige som varade till dess fredliga upplösning 1905. En invändning mot denna beskrivning kan vara att Sverige inte alls är den fredliga nation som förespeglas. Jubileet över 200 år av fred bör ställas in. Istället uppmärksammas att det finns stridande svenska soldater, låt vara långt från våra gränser, i till exempel Afghanistan. Andra kan tycka invändningen är konstig: sådana uppdrag görs på humanitär grund, vilket inte ska likställas med nationella krig. När exempelvis FN kallar ställer Sverige allt som oftast upp.

Svenskt försvar har genomgått en stor förändring. Den inarbetade ramsan att Sverige förhåller sig ”alliansfritt i fred syftande till neutralitet i krig” gäller inte längre, utan istället betonas medlemskapet i EU och att Sverige inte kommer ”att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land”. Värnplikten är avskaffad och istället byggs ett till stora delar professionellt försvar upp med allt större inriktning på militära insatsstyrkor.

Medan de militära förändringarna har stort stöd i riksdagen är deras folkliga stöd mer osäkert. Surveyinstitutet vid Linnéuniversitetet har i Survey 2010 ställt några frågor som kan sägas behandla krigsopinionen. Frågeundersökningen genomfördes strax efter senaste riksdagsvalet och riktades till ett representativt urval (1580 svarande) av svenska befolkningen mellan 16-85 år.

Viljan att ytterligare förändra den svenska utrikespolitiken genom att gå med i försvarsalliansen Nato får betraktas som ganska svag. Andelen som tyckte att ”Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato” var ett bra förslag (de som svarat mycket och ganska bra) var endast 16 procent, vilket var betydligt mindre än de 45 procent som tyckte förslaget var dåligt (de som svarat mycket och ganska dåligt).

Sedan elfte september-attacken har USA bedrivet ett krig mot terrorismen. Svenskarnas vilja att stödja detta krig tycks vara starkare än stödet för Nato-medlemskap: 35 procent anser att Sverige bör stödja USA:s kamp mot terrorismen. Men motståndet är också stort då 31 procent tycker att ett sådant stöd är ett dåligt förslag.

En av de mer aktiva svenska insatserna för tillfället rör svensk militär i Afghanistan. Surveyinstitutet bad svenska folket ta ställning till påståendet att svensk militär genast bör lämna Afghanistan. Av de svarande tyckte 38 procent att en svensk reträtt var ett bra förslag, medan 24 procent tyckte att förslaget var dåligt.

Svenska folket åsikter om vad svensk militär ska användas till andas inte samma uppslutning om riksdagsbesluten vittnar om. Samtidigt är svensk säkerhetspolitik inte en fråga som står överst på dagordningen i den allmänna debatten. Därmed torde opinionen i dessa frågor vara ganska lättrörlig och beroende på eventuella uppblossade debatter och enskilda händelser. 

Viljan att ytterligare förändra den svenska utrikespolitiken genom att gå med i försvarsalliansen Nato får betraktas som ganska svag. Andelen som tyckte att ”Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato” var ett bra förslag (de som svarat mycket och ganska bra) var endast 16 procent, vilket var betydligt mindre än de 45 procent som tyckte förslaget var dåligt (de som svarat mycket och ganska dåligt).

 

Sedan elfte september-attacken har USA bedrivet ett krig mot terrorismen. Svenskarnas vilja att stödja detta krig tycks vara starkare än stödet för Nato-medlemskap: 35 procent anser att Sverige bör stödja USA:s kamp mot terrorismen. Men motståndet är också stort då 31 procent tycker att ett sådant stöd är ett dåligt förslag.

 

En av de mer aktiva svenska insatserna för tillfället rör svensk militär i Afghanistan. Surveyinstitutet bad svenska folket ta ställning till påståendet att svensk militär genast bör lämna Afghanistan. Av de svarande tyckte 38 procent att en svensk reträtt var ett bra förslag, medan 24 procent tyckte att förslaget var dåligt.

 

Svenska folket åsikter om vad svensk militär ska användas till andas inte samma uppslutning om riksdagsbesluten vittnar om. Samtidigt är svensk säkerhetspolitik inte en fråga som står överst på dagordningen i den allmänna debatten. Därmed torde opinionen i dessa frågor vara ganska lättrörlig och beroende på eventuella uppblossade debatter och enskilda händelser.