Väljarnas uppfattning om skillnaden mellan partierna

September 12th, 2014 by Surveyinstitutet

I den allmänna debatten diskuteras ofta i vad mån det finns substantiella skillnader mellan de politiska partierna. Även forskare har problematiserat förhållandet. Mest extrem är kartellpartiteorin som hävdar att de etablerade politiska partierna i ett land samarbetar för att hålla sig kvar vid makten. Samarbetet innebär att konflikten mellan partierna minskar, men också att områden där det tidigare rådde konflikt mellan partierna på olika sätt avpolitiseras. En sådan avpolitisering undandrar centrala politikområden från den politiska debatten, till exempel genom att göra dem till en juridisk fråga som avgörs i domstol (t ex EG-domstolen) eller genom ökad konsensus och breda överenskommelser mellan partierna. Denna teorin har dock visat sig ha svårt att få stöd i partiernas faktiska agerande.

Vad som också kan vara intressant är i vad mån väljarna uppfattar att partierna är mer lika varandra än tidigare och om väljarna önskar större skillnader mellan partierna. I Survey 2012 tillfrågades ett representativt urval av svenska befolkningen om skillnaderna mellan partierna. Första frågan rörde om de uppfattade att skillnaderna mellan partierna hade ökat eller minskat (1196 antal svarande). Andra frågan var om de önskade större eller mindre skillnader mellan partierna (1208 svarande). För respektive fråga kunde svaren anges på en 11-gradig skala som gick från 0 (markerad med “mycket mindre skillnader” till 10 (markerad med “mycket större skillnader”). I figuren nedan redovisas svarsfördelningen i procent av antalet svarande. Den blå linjen visar om de svarande upplever att skillnaderna mellan partierna har minskat eller ökat. Den röda linjen visar om de svarande önskar mindre eller större skillnader mellan partierna.

Figur: Väljarnas upplevda förändring av och önskemål om skillnaderna mellan partierna (procent).

Skillnaderna mellan partierna 2

Enligt resultatet i figuren uppfattar majoriteten av de svarande (61 procent) att skillnaderna mellan partierna har minskat (de som kryssat i 0-4 på skalan). Däremot önskar en överväldigande majoritet (67 procent) ökade skillnader mellan partierna (de som kryssat för 6-10 på skalan).

En tolkning av resultatet är att det finns en viss frustration bland väljarna. Många tycker att det är svårt att se skillnader mellan partierna. Demokratiska risken med ett sådant förhållande är att väljarna kan ha relativt svårt att avgöra vilket parti de ska rösta på. Därmed kan osäkerheten i väljarkåren öka inför ett riksdagsval. För att göra det enklare att rösta på ett parti önskar medborgarna större skillnader mellan partierna. Väljarna må önska större skillnader mellan partierna. Partistrategiskt behöver dock en ökad polarisering inte vara någon succé. Förvisso kan ett polariserat partisystem göra det enklare för väljarna att rösta. Men för partierna ökar också risken att väljarna röstar på ett annat parti än det egna. För att framgångsrikt konkurrera om rösterna är det därför sannolikt att många partier undviker en sådan polarisering. Väljarna kan då uppfatta det som att partierna “samlas runt mitten”. Det demokratiska priset för detta är att det kan bli svårare för väljarna att göra ett informerat val mellan partierna.

Magnus Hagevi

Comments are closed.