{"id":1113,"date":"2023-10-13T13:20:30","date_gmt":"2023-10-13T11:20:30","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.lnu.se\/centrumforidrottsutveckling\/?p=1113"},"modified":"2023-10-13T13:21:25","modified_gmt":"2023-10-13T11:21:25","slug":"idrotten-och-skolan-tillsammans-for-okad-rorelse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.lnu.se\/centrumforidrottsutveckling\/?p=1113","title":{"rendered":"Idrotten och skolan \u2013 tillsammans f\u00f6r \u00f6kad r\u00f6relse"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>

Foto: Daniel Eriksson \/ BILDBYR\u00c5N<\/p><\/div>\n

I de kommande tv\u00e5 nyhetsbreven i Centrum f\u00f6r idrottsutveckling \u2013 oktober och november m\u00e5nad \u2013 s\u00e4tter vi fokus p\u00e5 \u00f6kad r\u00f6relse genom m\u00f6jligheterna och kraften som finns via samverkan mellan idrottsr\u00f6relsen och skolan. I oktober m\u00e5nad belyser vi framf\u00f6r allt den s\u00e5 kallade R\u00f6relsesatsningen i skolan och i november m\u00e5nad riktar vi blicken mot Svenska Skolidrottsf\u00f6rbundet och vad de kan bidra med.<\/em><\/p>\n

Det har under m\u00e5nga \u00e5r funnits ett samarbete mellan skolors och f\u00f6reningars idrottsliga verksamhet. Det har inte bara varit ett samarbete vid s\u00e4rskilda tillf\u00e4llen utan ett av Riksidrottsf\u00f6rbundets alla idrottsf\u00f6rbund \u00e4r Svenska Skolidrottsf\u00f6rbundet. Skolidrottsf\u00f6rbundets verksamhet \u00f6ver tid visar \u00e4ven p\u00e5 den utveckling som skett rent generellt n\u00e4r det g\u00e4ller samverkan mellan idrotten och skolorna. Vi ska d\u00e4rf\u00f6r inleda med att titta till historien.<\/p>\n

Under stora delar av 1900-talet (Svenska Skolidrottsf\u00f6rbundet bildades 1915) var t\u00e4vling<\/em> den dominerande verksamheten. F\u00f6reningslivet var inte lika utbrett och det var i st\u00e4llet vanligt att man t\u00e4vlade f\u00f6r sin skola. K\u00e4nda t\u00e4vlingar var Skolungdomens, som senare bytte namn till Skol-SM, och ett stort utbud av distriktst\u00e4vlingar i form av Skol-DM. Under 1970-talet inleddes diskussioner om dessa t\u00e4vlingars \u201dvara eller inte vara\u201d, bland annat beroende p\u00e5 att antalet t\u00e4vlingstillf\u00e4llen f\u00f6r ungdomar via sina idrottsf\u00f6reningar \u00f6kade kraftigt.<\/p>\n

Successivt blev det under 1900-talets senare del d\u00e4rf\u00f6r ett annat fokus och d\u00e5 p\u00e5 breddverksamhet<\/em> och utbildning<\/em>. P\u00e5 utbildningssidan genomf\u00f6rdes m\u00e5nga idrottsledarkurser f\u00f6r unga \u2013 b\u00e5de f\u00f6r att fungera som aktivitetsledare och f\u00f6r mer administrativa uppdrag. Det var en viktig insats f\u00f6r att \u00f6ka ungdomars inflytande. Men breddverksamheten har efter hand blivit en st\u00f6rre del av s\u00e5v\u00e4l skolidrottsf\u00f6rbundets verksamhet som samverkan i allm\u00e4nhet mellan skolor och idrottsf\u00f6reningar. Under senare \u00e5r har samarbetet utvecklats ytterligare och ett v\u00e4sentligt bidrag har varit ett ekonomisk st\u00f6d fr\u00e5n statsmakterna till en insats som ben\u00e4mns R\u00f6relsesatsning i skolan<\/em>.<\/p>\n

Orsaken till r\u00f6relsesatsningen \u00e4r att det \u00e5 ena sidan finns god kunskap om sambandet mellan fysisk aktivitet och s\u00e5v\u00e4l fysisk som psykisk h\u00e4lsa. Detta samtidigt som det \u00e5 andra sidan finns m\u00e5nga barn och unga som inte n\u00e5r de rekommenderade niv\u00e5erna av daglig fysisk aktivitet. Det inneb\u00e4r att det ur ett folkh\u00e4lsoperspektiv \u00e4r v\u00e4sentligt att aktivera de som \u00e4r minst fysiskt aktiva. Det finns ocks\u00e5 tydliga socioekonomiska skillnader kring vilka som \u00e4r aktiva \u2013 ju b\u00e4ttre sociala och ekonomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar desto mera aktiv. F\u00f6r att n\u00e5 l\u00e5ngsiktiga resultat beh\u00f6ver insatser g\u00f6ras p\u00e5 olika niv\u00e5er, men inte minst i de milj\u00f6er d\u00e4r barn och unga finns. Givet detta \u00e4r skolan en viktig akt\u00f6r, en plats d\u00e4r \u201dalla finns\u201d. I kombination med idrotten kan \u00e4ven fritiden involveras.<\/p>\n

R\u00f6relsesatsning i skolan<\/em> \u00e4r allts\u00e5 ett regeringsuppdrag som p\u00e5b\u00f6rjades 2018 med syftet att ge de minst aktiva barnen, framf\u00f6r allt fr\u00e5n idrottssvaga omr\u00e5den, m\u00f6jlighet till mer r\u00f6relse och idrott under skoldagen. Satsningen handlar ocks\u00e5 om att bygga broar mellan barnen, skolan och idrottsr\u00f6relsen. Fr\u00e5n och med 2021 har r\u00f6relsesatsningen blivit en integrerad av Riksidrottsf\u00f6rbundets ordinarie verksamhet och uppdraget \u00e4r f\u00f6rl\u00e4ngt till 2025. M\u00e5len \u00e4r att till och med 2025 ha n\u00e5tt minst 50 procent av landets skolor (F\u20136) och att 75 procent av dessa skolor ska ha inlett samverkan med idrottsf\u00f6reningar.<\/p>\n

Under 2022 deltog cirka 1\u00a0160 skolor i \u00f6ver 200 kommuner i R\u00f6relsesatsning i skolan<\/em>. I en nyligen genomf\u00f6rd unders\u00f6kning framkommer att 85 % av de engagerade idrottsf\u00f6reningarna tycker att skolsamverkan har \u00f6kat deras kunskap om inkludering av nya m\u00e5lgrupper. N\u00e4stan lika m\u00e5nga (77 %) upplever \u00e4ven att det har bidragit till att f\u00e5 nya medlemmar och n\u00e4stan h\u00e4lften (44 %) anser att samarbetet med skolan har medverkat till att verkligen n\u00e5 nya m\u00e5lgrupper i f\u00f6reningen. Nycklar f\u00f6r ett lyckat resultat \u00e4r god dialog mellan skola och f\u00f6rening, ett gemensamt syfte med samverkan samt att man har tydliga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 varandra.<\/p>\n

Intressant att notera \u00e4r att mycket av den kunskap som genererats nu finns i en webb som riktar sig mot kommuner, skolor, idrottsf\u00f6reningar och v\u00e5rdnadshavare. I nyhetsbrevet ges ett flertal exempel p\u00e5 goda insatser och du n\u00e5r kunskapsportalen med st\u00f6d och material f\u00f6r r\u00f6relsesatsning i skolan H\u00c4R<\/a>.<\/p>\n

Ta ocks\u00e5 del av v\u00e5r intervju med projektledaren f\u00f6r R\u00f6relsesatsning i skolan fr\u00e5n Sm\u00e5land, samt flertalet goda exempel p\u00e5 hur idrotter kan jobba i skolmilj\u00f6.<\/p>\n

K\u00e4llor<\/h1>\n