{"id":1138,"date":"2023-12-15T13:33:05","date_gmt":"2023-12-15T11:33:05","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.lnu.se\/centrumforidrottsutveckling\/?p=1138"},"modified":"2023-12-15T13:49:45","modified_gmt":"2023-12-15T11:49:45","slug":"stora-utmaningar-for-att-na-alla-att-oka-deltagande-i-idrott-for-flickor-med-utomeuropeisk-bakgrund","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.lnu.se\/centrumforidrottsutveckling\/?p=1138","title":{"rendered":"Stora utmaningar f\u00f6r att n\u00e5 alla \u2013 att \u00f6ka deltagande i idrott f\u00f6r flickor med utomeuropeisk bakgrund"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>

Foto: Anders Forngren \/ BILDBYR\u00c5N<\/p><\/div>\n

CIU:s nyhetsbrev har tidigare i \u00e5r kastat ljus p\u00e5 idrottens viktiga arbete f\u00f6r att motverka segregation och verka f\u00f6r inkludering. Det \u00e4r en utmaning f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l hela samh\u00e4llet som f\u00f6r idrottsr\u00f6relsen. I detta nyhetsbrev lyfter vi \u00e5terigen fr\u00e5gan, men d\u00e5 med fokus de hinder f\u00f6r idrott som existerar f\u00f6r i synnerhet flickor med utomeuropeisk bakgrund. Ambitionen \u00e4r att ge en bild av den r\u00e5dande situationen och utmaningarna som f\u00f6religger, men inte minst delge n\u00e5gra viktiga l\u00e4rdomar att ta med i fortsatt utveckling av en mer inkluderande idrottsverksamhet.<\/em><\/p>\n

F\u00f6r att ta upp situationen n\u00e4r det framf\u00f6r allt g\u00e4ller idrottande bland flickor med utomeuropeisk bakgrund, och bidra med utvecklingstankar, utg\u00e5r vi i f\u00f6rsta hand fr\u00e5n en rapport som Delegationen f\u00f6r migrationsstudier (Delmi) har gett ut och som heter Idrott och h\u00e4lsa bland flickor \u2013 uppfattningar och erfarenheter bland f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5n Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige<\/em>. Syftet med rapporten har varit att belysa flickors l\u00e4gre deltagande genom att ta reda p\u00e5 hur f\u00f6r\u00e4ldrar med olika bra bakgrunder ser p\u00e5 sina d\u00f6ttrars idrottande och idrottens verksamhet i allm\u00e4nhet. D\u00e4rut\u00f6ver har vi \u00e4ven med resultat och tankar fr\u00e5n andra rapporter (se k\u00e4llf\u00f6rteckning), och egna l\u00e4rdomar genom utv\u00e4rderingar av olika integrationsinsatser i f\u00f6reningslivet.<\/p>\n

Bakgrund<\/h2>\n

En av fyra grundl\u00e4ggande principer i idrottsr\u00f6relsens v\u00e4rdegrund uttrycks \u201dAllas r\u00e4tt att vara med\u201d. D\u00e4r framkommer att bland annat att barn och vuxna \u2013 oavsett bakgrund och f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u2013 ska k\u00e4nna sig v\u00e4lkomna till idrottsf\u00f6reningarna. Vidare finns en uttalad m\u00e5ls\u00e4ttning att medlemmarna i idrottsr\u00f6relsen \u00e5r 2025 ska \u00e5terspegla befolkningen i Sverige. Men verkligheten ser inte riktigt ut s\u00e5.<\/p>\n

I f\u00f6reningsidrotten finns en underrepresentation av medlemmar med utl\u00e4ndskt ursprung och med svaga socioekonomiska villkor. Till det kommer tydliga k\u00f6nsskillnader d\u00e4r pojkar i vissa idrotter deltar lika mycket som de med svensk bakgrund. Men bland flickorna \u00e4r deltagandet avsev\u00e4rt l\u00e4gre, det g\u00e4ller inte minst flickor som har f\u00f6r\u00e4ldrar som \u00e4r f\u00f6dda utanf\u00f6r Europa. En viktig aspekt i sammanhanget \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrars\/familjens k\u00e4nnedom om hur idrotten fungerar i Sverige. och det engagemang samt st\u00f6d som m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att barn och ungdomar kommer i kontakt med f\u00f6reningsidrotten.<\/p>\n

Arbete med att \u00f6ka inkludering \u2013 en komplex fr\u00e5ga<\/h2>\n

Att p\u00e5 olika s\u00e4tt verka f\u00f6r att \u00f6ka inkluderingen i s\u00e5v\u00e4l v\u00e5rt samh\u00e4lle i allm\u00e4nhet som i idrotten \u00e4r en fr\u00e5ga med m\u00e5nga olika delar. Segregationen utg\u00f6r ett stort samh\u00e4llsproblem som f\u00f6rst\u00e5s inte idrotten kan l\u00f6sa \u00e4ven om idrottslig verksamhet kan vara ett viktigt medel. Fr\u00e5gan inkluderar allt fr\u00e5n insatser \u201dp\u00e5 golvet\u201d (operativ niv\u00e5) till betydelsefulla st\u00e4llningstagande och \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 regeringsniv\u00e5, och dessutom kan fr\u00e5gan relateras till generella ekonomiska och sociala utmaningar.<\/p>\n

I idrottsliga sammanhang pekar studier p\u00e5 att det bland annat finns fyra tr\u00f6sklar i inkluderingsarbetet som handlar om:<\/p>\n

    \n
  1. Etnicitet och kultur<\/strong> \u2013 bristande kunskap om och vana av f\u00f6reningslivet och spr\u00e5kkunskaper.<\/li>\n
  2. Ekonomi<\/strong> \u2013 ekonomiska m\u00f6jligheter som p\u00e5verkar m\u00f6jligheterna att delta i idrott.<\/li>\n
  3. Idrottsspecifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar<\/strong> \u2013 bristf\u00e4lliga kunskaper och erfarenheter av idrott i olika sammanhang.<\/li>\n
  4. Sociala sidor<\/strong> \u2013 idrottsf\u00f6reningens f\u00f6reningens f\u00f6rm\u00e5ga och intresse att ta emot personer som inte tillh\u00f6r normen.<\/li>\n<\/ol>\n

    En utmaning handlar d\u00e5 om hur dessa tr\u00f6sklar p\u00e5 olika s\u00e4tt kan s\u00e4nkas f\u00f6r att \u00f6ka f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en framg\u00e5ngsrik och h\u00e5llbar inkluderingsverksamhet. Onekligen en fr\u00e5ga p\u00e5 skiftande niv\u00e5er och f\u00f6r olika akt\u00f6rer.<\/p>\n

    Resultaten fr\u00e5n de intervjuer som gjorts med f\u00f6r\u00e4ldrar fr\u00e5n Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige klarg\u00f6r att det finns olika tydliga kulturella skillnader n\u00e4r det g\u00e4ller varf\u00f6r s\u00e4rskilt flickor med utomeuropeisk bakgrund inte deltar lika frekvent i idrottslig verksamhet. En grundl\u00e4ggande skillnad handlar om hur man ser p\u00e5 idrott, vilka idrotten \u00e4r till f\u00f6r och hur den organiseras. I l\u00e4nderna som de intervjuade f\u00f6r\u00e4ldrarna kommer ifr\u00e5n \u00e4r organiserad idrott i stort sett bara n\u00e5got f\u00f6r talanger som v\u00e4ljs ut. Det finns ingen breddidrott och d\u00e4rigenom inte heller n\u00e5got f\u00f6r\u00e4ldraengagemang. Det inneb\u00e4r att s\u00e4ttet som vi bedriver idrott p\u00e5 i Sverige \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 och det uppfattas m\u00e5nga g\u00e5nger som alltf\u00f6r inrutad och n\u00e5got som konkurrerar med familjens gemensamma tid. Detta har fr\u00e4mst en negativ p\u00e5verkan p\u00e5 deras d\u00f6ttrars deltagande i idrott.<\/p>\n

    Flickornas l\u00e5ga medverkan i idrottslig verksamhet f\u00f6rst\u00e4rks ocks\u00e5 av f\u00f6r\u00e4ldrarnas tydliga meningar om vad som \u00e4r flick- respektive pojkidrotter. Exempelvis anser man att fotboll passar pojkar b\u00e4st medan idrotter som basket och volleyboll \u00e4r mer passande f\u00f6r flickor. Det medf\u00f6r i sin tur att det \u00e4r betydligt l\u00e4ttare att idka fotboll genom en betydligt h\u00f6gre tillg\u00e4nglighet och n\u00e4rhet till sporten i j\u00e4mf\u00f6relse med basket och volleyboll. Vidare uttrycker f\u00f6r\u00e4ldrarna att pojkar har mer \u00f6verskottsenergi som de kan f\u00e5 utlopp f\u00f6r genom att idrotta, och att idrotten kan bidra till s\u00e5v\u00e4l goda vanor som att man undviker ol\u00e4mpligt umg\u00e4nge. Flickorna \u00e5 andra sidan f\u00f6rv\u00e4ntas ta ett st\u00f6rre ansvar i hemmet och satsa mer p\u00e5 skolan. Det framkommer \u00e4ven att man som f\u00f6r\u00e4lder \u00e4r mer beskyddande gentemot d\u00f6ttrarna. Man \u00e4r i m\u00e5nga fall helt enkelt r\u00e4dda f\u00f6r att l\u00e5ta flickor g\u00e5 ut sj\u00e4lva, exempelvis att ta sig till en idrottsaktivitet. Allt det h\u00e4r bidrar f\u00f6rst\u00e5s till att tr\u00f6skeln \u00e4r h\u00f6g f\u00f6r deltagande i idrott f\u00f6r flickor med utomeuropeisk bakgrund.<\/p>\n

    F\u00f6rfattarna summerar sina studier med att \u201didrottsr\u00f6relsen \u00e4r v\u00e4ldigt svensk\u201d och sv\u00e5r att begripa f\u00f6r den som kommer utifr\u00e5n med en annan kulturell bakgrund. L\u00f6sningen handlar inte enbart om att f\u00f6r\u00e4ldrar med en utomeuropeisk bakgrund ska f\u00f6r\u00e4ndra sin syn p\u00e5 idrott utan s\u00e4kert minst lika mycket om att idrottsr\u00f6relsen beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ndra sig om man vill n\u00e5 dessa flickor. De skickar ocks\u00e5 med n\u00e5gra rekommendationer:<\/p>\n