China\u2019s two PMI-indicators for manufacturing improved in November 2019: the private Caixin\/Markit PMI with just 0.1 percentage points to 51,8 and the official PMI prepared by the National Bureau of Statistics from 49.3 to 50.2 (read more about these two indices in my blog chinaresearch.se<\/strong> from January 7 this year).<\/p>\n Financial markets reacted positive on the PMI news from China. This is very much about behavioral finance and psychology. However, neither the levels nor the changes of the PMIs invite to interesting new considerations at this very moment. At least currently, the Chinese PMIs receive too much attention. GDP growth will remain at around 6 percent \u2013 may be even slightly above 6 percent – for the time being, Q4 included.<\/p>\n ———————————————————————————-<\/p>\n Kinas tv\u00e5 PMI-varianter f\u00f6r tillverkningsindustrin steg n\u00e5got i november 2019, det privata Caixin\/Markit-indexet fr\u00e5n 51,7 i oktober till 51,8 i november och det officiella NBS-indexet lite mer fr\u00e5n 49,3 till 50.2.\u00a0 Utvecklingen av dessa tv\u00e5 \u00e5terspeglar dock ingalunda n\u00e5gon synlig v\u00e4ndpunkt eller konjunkturf\u00f6rb\u00e4ttring. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de initiala positiva reaktionerna p\u00e5 finansmarknaderna \u00f6verdrivna och kan troligen mestadels f\u00f6rklaras med finansmarknadspsykologi. Kinas BNP-tillv\u00e4xt torde forts\u00e4tta att uppg\u00e5 till n\u00e4ra 6 procent, oavsett dessa mindre PMI-r\u00f6relser. S\u00e5 ocks\u00e5 under det fj\u00e4rde kvartalet i \u00e5r och f\u00f6r 2019 in sin helhet.<\/p>\n Mer detaljerat om PMI-analyser<\/strong><\/p>\n F\u00f6r l\u00e4sare som \u00e4r intresserade av en mer detaljerad PMI-redog\u00f6relse avseende tolkningen eller analysen av PMI kan f\u00f6ljande till\u00e4gg g\u00f6ras:<\/p>\n PMI (Purchasing Managers’ Index, ink\u00f6pschefsindex) har onekligen hamnat i analytikernas fokus. Jag m\u00e4rker det framf\u00f6r allt avseende de tre l\u00e4nder jag fr\u00e4mst fokuserar p\u00e5 \u2013 Kina, Tyskland och Sverige.<\/p>\n Allm\u00e4n och historisk information <\/em><\/p>\n PMI startades redan 1931 i USA. I b\u00f6rjan av 1990 utvecklade jag – tillsammans med Swedbank-kollegan \u00c5ke Gustafsson – ink\u00f6pschefsindex f\u00f6r Sverige. Samtidigt lanserades det \u00e4ven i Storbritannien och Ungern. Alla andra l\u00e4nder tillkom mycket senare. D\u00e5 ber\u00e4knades PMI exklusivt f\u00f6r tillverkningsindustrin. Tj\u00e4nstesektorn fick v\u00e4nta ett bra tag till.<\/p>\n Min historiska erfarenhet \u00e4r att PMI alltid f\u00e5r extra uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r konjunkturen r\u00f6r sig \u00e5t fel h\u00e5ll. Orsaken till det stigande intresset under en konjunkturnedg\u00e5ng \u00e4r framf\u00f6r allt PMI:s snabbhet. Sifferunderlaget f\u00f6r den g\u00e5ngna m\u00e5naden \u00e4r normalt bara 1\u20132 veckor gammalt och publiceras i regel f\u00f6r tillverkningsindustrin f\u00f6rsta vardagen i den nya m\u00e5naden och f\u00f6r tj\u00e4nstesektorn mestadels en till tv\u00e5 vardagar senare. Vissa unders\u00f6kningar inkluderar endast privata f\u00f6retag, andra b\u00e5de privata och offentliga f\u00f6retag sammanlagt.<\/p>\n Styrkor och svagheter<\/em><\/p>\n PMI \u00e4r normalt sett en bra kortsiktig konjunkturindikator, speciellt f\u00f6r finansmarknader men \u00e4ven f\u00f6r ink\u00f6pare och s\u00e4ljare i icke finansiella f\u00f6retag.<\/p>\n Vidare \u00e4r PMI en mycket snabb konjunkturindikator som ger ett s\u00e4kert f\u00f6retagsorienterat och verklighetsbaserat statistikunderlag. I sj\u00e4lva indexet finns inga opinionsm\u00e4tningar eller tyckande utan endast fakta.<\/p>\n Samtidigt b\u00f6r po\u00e4ngteras att PMI ocks\u00e5 har – eller kan ha – en del svagheter. Dels leder PMI alltf\u00f6r ofta till felaktiga tolkningar (se avsnitt 4), dels ges s\u00e4llan information om svarsfrekvensen. Dessutom anges alltid samma siffra f\u00f6r antalet tillfr\u00e5gade f\u00f6retag, vilket i praktiken knappast kan vara konstant \u00f6ver tid.<\/p>\n Analytiker vet dessutom f\u00f6r lite eller ingenting om de deltagande f\u00f6retagens storlek och branschtillh\u00f6righet. Hur mycket anpassar ansvariga institutioner sina indexber\u00e4kningar till strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar av PMI-ramverket? Otillr\u00e4cklig transparens kan – men beh\u00f6ver inte – framst\u00e5 som en negativ faktor vid PMI-analyser.<\/p>\n Likv\u00e4l b\u00f6r sammanfattas att PMI under de senaste \u00e5rtiondena etablerats som en viktig konjunkturindikator med f\u00f6rdelen att den \u00f6verallt ber\u00e4knas p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n Tolkningen av PMI<\/em><\/p>\n Jag vill ocks\u00e5 ta tillf\u00e4llet i akt att n\u00e5got n\u00e4rmare beskriva PMI:s funktionss\u00e4tt och n\u00f6dv\u00e4ndiga tolkningar av detta m\u00e5natliga indexv\u00e4rde. PMI-analyser g\u00f6rs inte alltid p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Framf\u00f6r allt nedg\u00e5ngs- eller recessionstolkningen kan bli felaktig.<\/p>\n PMI ber\u00e4knas som ett s\u00e5 kallad diffusionsindex som endast har f\u00f6rdelningen mellan “b\u00e4ttre”, “of\u00f6r\u00e4ndrat” och “s\u00e4mre\/l\u00e4gre” i sin formel. Det \u00e4r viktigt att speciellt h\u00e4nvisa till att j\u00e4mf\u00f6relsen sker med f\u00f6reg\u00e5ende m\u00e5nad. En siffra \u00f6ver 50 \u00e5terspeglar s\u00e5ledes en positiv utveckling j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6reg\u00e5ende m\u00e5nad, \u00e4ven vid en utveckling fr\u00e5n 51,8 till 51,0. En f\u00f6rsvagning j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra m\u00e5naden finns f\u00f6rst vid ett l\u00e4gre tal \u00e4n 50.<\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att k\u00e4nna till att en eller tv\u00e5 tiondels f\u00f6r\u00e4ndring av indexv\u00e4rdet \u00e4r statistiskt irrelevant. I de flesta PMI-l\u00e4nder r\u00e4cker det med ett f\u00e5tal f\u00f6retag i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6rra m\u00e5naden f\u00f6r att sm\u00e4rre indexf\u00f6r\u00e4ndringar kan noteras – samtidigt som dessa f\u00f6retags storlek och relevans \u00e4r ok\u00e4nda f\u00f6r PMI-anv\u00e4ndare.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r m\u00e5nadsvisa indexf\u00f6r\u00e4ndringar med en eller tv\u00e5 tiondelar ej \u00f6vertolkas. De kan till och med vara irrelevanta. Som hj\u00e4lpmedel brukade jag ocks\u00e5 ta fram en PMI-kurva med ett s\u00e5 kallat 3 m\u00e5naders glidande genomsnitt f\u00f6r att den v\u00e4gen f\u00e5 en l\u00e4tt trendkomponent i tidsserien. Det ger en n\u00e5got j\u00e4mnare utveckling. Vikten av enskilda m\u00e5nadssiffror \u00f6kar dock n\u00e4r den senaste siffran bekr\u00e4ftar en redan p\u00e5g\u00e5ende utveckling eller trend.<\/p>\n Slutligen b\u00f6r po\u00e4ngteras att en PMI-siffra under 50 \u00e4ven under flera m\u00e5nader ej beh\u00f6ver inneb\u00e4ra en p\u00e5g\u00e5ende eller snart f\u00f6rest\u00e5ende recession. F\u00f6r att komma fram till slutsatsen om en recession beh\u00f6vs kompletterande ber\u00e4kningar. N\u00e4r jag f\u00f6r mer \u00e4n ett dussintal \u00e5r sedan gjorde dylika ber\u00e4kningar l\u00e5g recessionsgr\u00e4nsen i de unders\u00f6kta l\u00e4nderna kring 42\u201345, det vill s\u00e4ga en bra bit under 50.<\/p>\n Hubert Fromlet<\/em><\/strong> <\/p>\n<\/p>\n
\n<\/em>Affiliate Professor at the School of Business and Economics, Linnaeus University
\nEditorial board<\/a><\/p>\n