Till sist har vi f\u00e5tt en minidiskussion h\u00e4r hemma om Riksbankens penningpolitik. Vissa debatt\u00f6rer skulle vilja se ett snart slut p\u00e5 QE-politiken,
\nd v s Riksbankens obligationsk\u00f6p. Andra tycker – som jag sj\u00e4lv – att det \u00e5ter borde inf\u00f6ras ett band f\u00f6r inflationsm\u00e5let, s\u00e4g 1-3%. Sedan finns det experter som lutar sig mot uppfyllandet av ett inflationsm\u00e5l i det medell\u00e5nga perspektivet (\u201din the medium term\u201d, s\u00e5som i Nya Zeeland).<\/p>\n
Jag sj\u00e4lv har sedan en tid tillbaka efterlyst mer forskning kring den f\u00f6rda penningpolitikens mer l\u00e5ngsiktiga effekter. En del fr\u00e5gor tas inte alls upp i debatten \u2013 eller enbart fragmentariskt. Hit r\u00e4knas till exempel centralbankernas respektive Riksbankens mandat. Min best\u00e4mda uppfattning \u00e4r centralbankernas mandat och instrument numera har t\u00e4njts f\u00f6r mycket. Amerikanska centralbanken Federal Reserve har f\u00f6rmodligen anv\u00e4nt sig av QE-i r\u00e4tt \u00f6gonblick, \u00e4ven om den p\u00e5 slutet blev f\u00f6r omfattande. \u00d6kningen av Feds balansomslutning blev gigantisk, idag cirka fem g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n 2008. Japans centralbank Nippon Ginko verkar endast initialt ha \u00e5stadkommit viss framg\u00e5ng \u2013 utan att ha lyckats f\u00e5 bort de egentliga grunderna till Japans sedan l\u00e5ng tid tillbaka l\u00e4tt deflatoriska utveckling. Och den Europeiska Centralbanken v\u00e4ntar alltj\u00e4mt p\u00e5 konkreta tecken p\u00e5 att KPI-inflationen hamnar n\u00e4ra m\u00e5let \u201dstrax under 2%\u201d.<\/p>\n
Det har visat sig att centralbankernas punktm\u00e5l och \u201dfine-tuning policy\u201d hittills inte givit \u00f6nskv\u00e4rt resultat. Detta ter sig inte s\u00e5 m\u00e4rkligt, eftersom centralbankerna sj\u00e4lva inte \u00e5stadkommit s\u00e4rskilt tr\u00e4ffs\u00e4kra inflationsprognoser (vilket \u00e4r f\u00f6rst\u00e5eligt). Ist\u00e4llet har en del centralbanker f\u00e5tt obekv\u00e4ma eller rentav alltf\u00f6r tunga obligationsinnehav i bagaget. Vissa centralbanker har till och med blivit aktiva p\u00e5 aktiemarknaden och betr\u00e4tt omr\u00e5den som centralbanker vanligen inte sysslar med. Och den svenska Riksbanken anv\u00e4nder penningpolitiken aktivt i valutaf\u00f6rsvagande syfte \u2013 en f\u00f6rvisso tveksam v\u00e4g f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 upp inflationen mer varaktigt.<\/p>\n
Riksbankens penningpolitik med den beskrivna valutapolitiska inriktningen sker dock mer eller mindre utan intellektuell granskning eller mothugg fr\u00e5n forskning och ut\u00e5triktade bankekonomer \u2013 precis som om de flesta medlemmarna i denna ekonomk\u00e5r aldrig verkar h\u00f6rt talas om vad forskningen definierar som \u201dimpossibility trinity\u201d. Med detta menas – efter exempelvis Flemings och Mundells men ocks\u00e5 Obstfelds och Krugmans forskning – att en centralbank inte kan klara tre m\u00e5ls\u00e4ttningar samtidigt, det vill s\u00e4ga<\/p>\n
Forskning har dessutom visat att en rad finansmarknadskriser under de senaste 20 \u00e5ren f\u00f6rorsakades just av ambitionen att klara samtliga tre m\u00e5l samtidigt. Nu \u00e4r det visserligen inte riktigt sant att Riksbanken har ett regelr\u00e4tt v\u00e4xelkursm\u00e5l – trots att man \u00f6ppet efterstr\u00e4var en svag krona. Dock arbetar Riksbanken rent praktiskt f\u00f6r en relativt svag krona.<\/p>\n
Riksbanken vill med andra ord inte se n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd appreciering (f\u00f6rst\u00e4rkning) av kronan inom \u00f6versk\u00e5dlig tid. I mer djupg\u00e5ende, neutrala analyser skulle nu kunna utredas, hur n\u00e4ra Riksbanken kommit \u2013 eller kanske kommer – ovan n\u00e4mnda \u201dimpossibility trinity\u201d. Jag vill inte p\u00e5st\u00e5 att det finns ett akut hot fr\u00e5n denna \u201dom\u00f6jlighetsfront\u201d \u2013 men saknar inte minst en akademisk diskussion kring fr\u00e5gan.<\/p>\n
Sverige har numera en oberoende centralbank som kan \u2013 bortsett fr\u00e5n vissa anpassningbehov till de internationella f\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u2013 f\u00f6ra en sj\u00e4lvst\u00e4ndig penningpolitik. Inte minst detta faktum borde vara sk\u00e4l nog till mer djupg\u00e5ende penningpolitisk forskning och diskussion. Visserligen har jag ibland g\u00e5tt mot Lars Svenssons slutsatser \u2013 men han \u00e4r idag mig veterligen Sveriges enda professor med penningpolitik som huvudsakligt forskningsomr\u00e5de. Lars Svenssons stora forskningsmeriter st\u00e5r utom allt tvivel. Men vem mer \u00e4r idag p\u00e5 hemmaplan i n\u00e4rheten av hans penningpolitiska forskningskompetens -bortsett fr\u00e5n Lars Jonungs mer historiskt grundade studier?<\/p>\n
Det facto ingen – s\u00e5 vitt jag kan se. Det finns visserligen ytterligare n\u00e5gra forskare h\u00e4r hemma som partiellt eller sporadiskt sysslar med penningpolitik. Det r\u00e4cker dock inte f\u00f6r att skapa en stark intellektuell motpol till Riksbankens egen forskning. Och bankekonomerna sysslar idag inte med penningpolitikens mer fundamentala f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n
Hur m\u00e5nga ekonomer fr\u00e5n forskning eller bankverksamhet tar till exempel upp centralbankernas \u2013 inklusive Riksbankens \u2013 \u00f6verbelastning? Centralbanker p\u00e5verkar idag mycket mer \u00e4n den framtida inflationsutvecklingen, till exempel genom QE-och l\u00e5gr\u00e4ntepolitiken<\/p>\n
-hush\u00e5llssparandet (avkastning och risker)<\/p>\n
– framtida pensioner (avkastning och belopp f\u00f6r individer)<\/p>\n
– inkomstf\u00f6rdelning (oj\u00e4mnare) och<\/p>\n
– kapitalmarknadens funktionss\u00e4tt (aktier och obligationer med ofta felaktig priss\u00e4ttning ).<\/p>\n
Det g\u00e4ller till exempel att f\u00e5 veta mer om hur stora effekterna p\u00e5 de enskilda hush\u00e5llen skulle kunna bli genom l\u00e5gr\u00e4nte- och QE-politiken. Kan dessa m\u00f6jliga effekter bli s\u00e5 pass p\u00e5tagliga att de inte l\u00e4ngre tillh\u00f6r centralbankernas verksamhetsomr\u00e5de utan b\u00f6r vara hemma i en regerings \u201dm\u00e5l- och policyl\u00e5da\u201d? Kan m\u00f6jligen centralbankernas oberoende hotas p\u00e5 l\u00e4ngre sikt?<\/p>\n
\u00c4ven dessa sistn\u00e4mnda, idag f\u00f6rbisedda fr\u00e5gest\u00e4llningar b\u00f6r framkalla mer penningpolitisk diskussion och forskning, inte minst h\u00e4r hemma.<\/p>\n
Slutsats: Sverige beh\u00f6ver en penningpolitisk debatt- och forskningsoffensiv!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Till sist har vi f\u00e5tt en minidiskussion h\u00e4r hemma om Riksbankens penningpolitik. Vissa debatt\u00f6rer skulle vilja se ett snart slut p\u00e5 QE-politiken, d v s Riksbankens obligationsk\u00f6p. Andra tycker – som jag sj\u00e4lv – att det \u00e5ter borde inf\u00f6ras ett band f\u00f6r inflationsm\u00e5let, s\u00e4g 1-3%. Sedan finns det experter som lutar sig mot uppfyllandet av […]<\/p>\n","protected":false},"author":349,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[93],"tags":[],"class_list":["post-580","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg"],"acf":[],"yoast_head":"\r\n