Den senaste politiska utvecklingen i USA – med tydligt minskad officiell vilja till gott internationellt samarbete – har den logiska konsekvensen att andra l\u00e4nder numera sj\u00e4lva f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e4rka sina relationer sinsemellan. Det kan vara bilateralt och\/eller multilateralt, ekonomiskt och\/eller politiskt. Dylika inslag framkom exempelvis ocks\u00e5 tydligt nyligen vid f\u00f6rbundskansler Angela Merkels bes\u00f6k i Sverige.<\/p>\n
Den b\u00e4sta v\u00e4gen fram\u00e5t p\u00e5 makroniv\u00e5 bygger p\u00e5 globala, regionala och nationella koncept och handelsrelationer som i m\u00e5ngt och mycket drar \u00e5t samma h\u00e5ll. Institutionellt samarbete och fungerande intressesf\u00e4rer m\u00e5ste bygga p\u00e5 inte minst f\u00f6ljande tre ingredienser: tillit, n\u00e4rhet till individer (medborgare) och transparens. Detta m\u00e5 l\u00e5ta abstrakt. Dessa faktorer \u00e4r avg\u00f6rande h\u00f6rnstenar till EU:s fortsatta utveckling, nu n\u00e4r Storbritannien och framf\u00f6r allt USA blivit smittade av f\u00f6rlegade syns\u00e4tt som jag under m\u00e5nga \u00e5r trodde tillh\u00f6ra en g\u00e5ngen tid. Tillit verkar inte l\u00e4ngre vara ett honn\u00f6rsord i v\u00e4rldens st\u00f6rsta ekonomi, i vart fall inte hos de nya politiska makthavarna.<\/p>\n
Det akademiska svenska N\u00e4tverket f\u00f6r Europaforskning exempelvis gav sin – den 1 februari i \u00e5r presenterade – \u00e5rsbok titeln \u201dTilliten i EU vid ett v\u00e4gsk\u00e4l\u201d. En slutsats i denna skrift \u00e4r \u2013 ej ov\u00e4ntat \u2013 att \u00f6kad tilltro till EU:s institutioner utg\u00f6r en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning till ett b\u00e4ttre fungerande EU. Ett intressant forskningsresultat \u00e4r i detta sammanhang ocks\u00e5 den funna positiva korrelationen mellan \u00f6kad j\u00e4mlikhet och tillit, vilket Lundaekonomen Andreas Bergh med emfas h\u00e4nvisar till.<\/p>\n
Det kr\u00e4vs tvekl\u00f6st mer f\u00e4ltarbete i m\u00e5nga framtidsorienterade fr\u00e5gor, s\u00e5 ocks\u00e5 inom EU. Den helt f\u00e4rska \u00f6verenskommelsen p\u00e5 regeringsniv\u00e5 om ett innovationspartnerskap mellan Tyskland och Sverige till exempel utg\u00f6r en makroansats med viss konkretiseringsgrad. \u00c4nnu mer konkretisering kan fram\u00f6ver – i sp\u00e5ren av den mer generella politiska \u00f6verenskommelsen \u2013 ske via den av IVA och Tysk-Svenska Handelskammaren nybildade diskussionsplattformen German Swedish Tech Forum med sin fokusering p\u00e5 digitaliseringen.<\/p>\n
M\u00e5ls\u00e4ttningen med detta forum \u00e4r att kunna fungera som m\u00f6tesplats f\u00f6r angel\u00e4gna meningsutbyten och diskussioner kring gemensamma tekniska (digitala) projekt och fr\u00e5gor \u2013 g\u00e4rna med eller mellan mindre respektive medelstora f\u00f6retag. Allt detta bygger \u2013 eller b\u00f6r g\u00f6ra det – p\u00e5 transparens f\u00f6r att \u00f6ka n\u00e4rheten till kunder, medborgare och media. \u00c4ven avseende digitaliseringens m\u00f6jligheter och utmaningar utg\u00f6r tillit, transparens och medborgarn\u00e4rhet grundpelare f\u00f6r framg\u00e5ng.<\/p>\n
Enligt min mening har digitaliseringen helt klart tv\u00e5 sidor. Den ena sidan inneb\u00e4r nya m\u00f6jligheter f\u00f6r f\u00f6retagen att klara eller f\u00f6rb\u00e4ttra konkurrenskraften via digitaliseringens krafter. Den andra sidan inneb\u00e4r att tillit p\u00e5 goda grunder b\u00f6r skapas eller f\u00f6rb\u00e4ttras f\u00f6r olika digitaliseringsprocesser. Dessa uppfattas dock idag fortfarande v\u00e4ldigt ofta som vinst-, avkastnings- och d\u00e4rmed f\u00f6retagsstyrda (d v s p\u00e5 medborgarnas bekostnad – trots f\u00f6retagens h\u00e4nvisning till \u00f6kad kundnytta eller bibeh\u00e5llna arbetstillf\u00e4llen som prim\u00e4r eller viktig drivkraft bakom digitaliseringen).<\/p>\n
M\u00e5nga medborgare (privata hush\u00e5ll) ser den senare vinklingen om kundnyttan med p\u00e5taglig skepsis. \u00c4ven h\u00e4r kommer givetvis tillitsfr\u00e5gan in i bilden. F\u00f6retag \u00e4r viktiga akt\u00f6rer f\u00f6r tillitsbyggandet p\u00e5 stabila och trov\u00e4rdiga fundament.<\/p>\n
Som i m\u00e5nga andra sammanhang \u00e4r det numera allt viktigare att i forskning och praxis \u00e4ntligen effektivt bryta ned fr\u00e5n den mer generella makrohorisonten till det stora antalet mikroekonomiska och framtidsfr\u00e4mjande till\u00e4mpningsomr\u00e5den eller omv\u00e4nt \u2013 i v\u00e5rt fall f\u00f6r skapandet eller bibeh\u00e5llandet av tillit.<\/p>\n
Tillit p\u00e5verkar den ekonomiska utvecklingen \u2013 intressant nog p\u00e5 alla niv\u00e5er!<\/p>\n
Hubert Fromlet<\/strong> Den senaste politiska utvecklingen i USA – med tydligt minskad officiell vilja till gott internationellt samarbete – har den logiska konsekvensen att andra l\u00e4nder numera sj\u00e4lva f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e4rka sina relationer sinsemellan. Det kan vara bilateralt och\/eller multilateralt, ekonomiskt och\/eller politiskt. Dylika inslag framkom exempelvis ocks\u00e5 tydligt nyligen vid f\u00f6rbundskansler Angela Merkels bes\u00f6k i Sverige. Den […]<\/p>\n","protected":false},"author":349,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[93],"tags":[],"class_list":["post-659","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg"],"acf":[],"yoast_head":"\r\n
\nAffilierad professor vid Ekonomih\u00f6gskolan inom Linn\u00e9universitetet
\n<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"