Den tyska valr\u00f6relsen har bytt karakt\u00e4r under de senaste dagarna. Socialdemokraternas (SPD:s) kanslerkandidat Martin Schulz har bytt strategi och g\u00e5tt \u00f6ver till attack, mestadels p\u00e5 personlig niv\u00e5 mot f\u00f6rbundskansler Angela Merkel. F\u00f6rmodligen sker s\u00e5 med tanke p\u00e5 att SPD som aktuell partner i regeringskoalitionen ocks\u00e5 har ett direkt ansvar f\u00f6r Tysklands utveckling under de senaste \u00e5ren. Angela Merkel reagerar som vanligt lugnt p\u00e5 det sk\u00e4rpta tonl\u00e4get.<\/p>\n
I stort sett verkar tyskarna n\u00f6jda med utvecklingen under de senaste \u00e5ren trots vissa besvikelser och bakslag \u2013 och d\u00e4rmed med koalitionsregeringen, det vill s\u00e4ga unionspartierna och socialdemokraterna. Tungt positivt v\u00e4ger exempelvis den enorma f\u00f6rb\u00e4ttringen p\u00e5 arbetsmarknaden med den l\u00e4gsta arbetsl\u00f6shetskvoten p\u00e5 mer \u00e4n 25 \u00e5r \u2013 inklusive skapandet av ov\u00e4ntat m\u00e5nga regulj\u00e4ra jobb inom socialf\u00f6rs\u00e4kringssystemet. Fram till \u00e5r 2025 vill CDU\/CSU till och med \u00e5stadkomma full syssels\u00e4ttning, vilket motsvarar en arbetsl\u00f6shetskvot under 3 procent. En s\u00e5dan framg\u00e5ng ligger dock inte enbart i tyskarnas egna h\u00e4nder utan beror givetvis ocks\u00e5 i h\u00f6g grad p\u00e5 den mycket (os\u00e4kra) internationella utvecklingen. Vidare har ocks\u00e5 Tyskland \u2013 liksom flertalet moderna ekonomier, inklusive den svenska \u2013 drabbats av en allt oj\u00e4mnare inkomstf\u00f6rdelning. Framstegen p\u00e5 utbildningsystemets inneh\u00e5ll ter sig ocks\u00e5 modesta, f\u00f6r att inte tala om den helt otillr\u00e4ckliga upprustningen av flertalet tyska skolor och skollokaler.<\/p>\n
P\u00e5fallande i denna valr\u00f6relse \u00e4r att tyskarna inte t\u00e4nker s\u00e4rskilt inkomstorientrat eller kortsiktigt i sina \u00f6nskem\u00e5l om reformer och f\u00f6rb\u00e4ttringar. Klassisk (kortsiktig) keynesiansk tillv\u00e4xtpolitik \u00e4r det inte fr\u00e5gan om. Vad flertalet tyska v\u00e4ljare mest efterlyser \u00e4r mer immateriella eller mer indirekta inkomstf\u00f6rst\u00e4rkningar, uttryckt i allm\u00e4nt v\u00e4lm\u00e5ende, trygghet, genomf\u00f6rbara l\u00f6sningar av flyktingsproblemet och h\u00f6jd moral, etik i samh\u00e4llet (f\u00f6retagen) samt f\u00f6rb\u00e4ttrad utbildning och pensionsutveckling.<\/p>\n
L\u00e5ngsiktigt tillv\u00e4xtfr\u00e4mjande \u00e5tg\u00e4rder efterlyses uppenbarligen via f\u00f6rb\u00e4ttringar av utbildningssystemets inneh\u00e5ll och lokaler. SPD vill till och med inf\u00f6ra gratistj\u00e4nster f\u00f6r all utbildning, fr\u00e5n Kita (dagis) till h\u00f6gskolan. CDU\/CSU och andra viktiga partier p\u00e5talar i sin tur ocks\u00e5 betydelsen av intensifierade satsningar p\u00e5 utbildning men utan direkt larmk\u00e4nsla. Merkel sj\u00e4lv har dessutom under hela \u00e5ret visat ett stort intresse f\u00f6r digitaliseringen, till exempel ocks\u00e5 i b\u00f6rjan av innevarande \u00e5r vid ett Sverigebes\u00f6k med anledning av invigningen av German Swedish Tech Forum, initierat av IVA och Tysk-Svenska Handelskammaren.<\/p>\n
CDU\/CSU po\u00e4ngterar i sitt framtidsprogram inte enbart behovet av ett fungerande v\u00e4lf\u00e4rdssystem men ocks\u00e5 av tryggt v\u00e4lm\u00e5ende \u2013 n\u00e5got som tyskarna verkligen efterlyser. Socialdemokraterna har sj\u00e4lvfallet liknande m\u00e5ls\u00e4ttningar. V\u00e4lm\u00e5ende inneb\u00e4r bland annat en trygg vardag, god etik i samh\u00e4llet (governance), r\u00e4ttvisa, milj\u00f6v\u00e5rd (bilar), en genomf\u00f6rbar migrationspolitik och positiv framtidstro (ocks\u00e5 med h\u00e4nsyn till den framtida pensionsutbetalningsf\u00f6rm\u00e5gan). Dessa och en del andra faktorer kan betecknas som immateriella \u2013 immateriella faktorer som lanseras utan alltf\u00f6r stora diskrepanser mellan f\u00f6rslagen fr\u00e5nCDU\/CSU:s och SPD:s sida.<\/p>\n
Sammantaget handlar framtidsprogrammen fr\u00e5n fr\u00e4mst CDU\/CSU, SPD och FDP (Liberalerna) mycket om s k utbudspolitik, det vill s\u00e4ga en strategisk ekonomisk-politisk strategi med inriktning p\u00e5 \u00a0b\u00e4ttre strukturella villkor f\u00f6r f\u00f6retag och hush\u00e5ll och d\u00e4rmed den l\u00e5ngsiktiga BNP-tillv\u00e4xten. Det finns delvis olika prioriteringar i den aviserade ekonomiska politiken men utan djupg\u00e5ende fundamentala skillnader mellan de tv\u00e5 st\u00f6rsta partierna.<\/p>\n
M\u00e5nga vetenskapligt v\u00e4l underbyggda omr\u00e5den finns i de traditionella partiernas valprogram s\u00e5som ny tillv\u00e4xtteori med humankapitalbildning i fokus, institutionell ekonomi och beteendeekonomi. Det \u00e4r i princip positivt.<\/p>\n
Sammanfattningsvis kan konstateras att Tyskland som land m\u00e5r bra (makroekonomiskt) \u2013 men inte alla tyskar (mikroekonomiskt). M\u00e5nga av CDU\/CSU:s och SPD:s reform-och f\u00f6r\u00e4ndringsplaner p\u00e5 pappret b\u00f6r bed\u00f6mas som b\u00e5de motiverade och riktiga efter en n\u00e4rmare granskning. <\/em><\/p>\n Den stora fr\u00e5gan \u00e4r dock, i vilken utstr\u00e4ckning dessa planerade och m\u00e5nga g\u00e5nger teoretiskt lovande reform- och f\u00f6r\u00e4ndringsplaner kommer att kunna genomf\u00f6ras. Tolkningen av kanslerkandidaterna Merkel och Schulz och deras f\u00f6rmodade f\u00f6rm\u00e5ga att genomf\u00f6ra sina valprogram p\u00e5 de viktigaste punkterna kommer att p\u00e5verka valresultatet f\u00f6r CDU\/CSU och SPD n\u00e4mnv\u00e4rt vid valet till f\u00f6rbundsdagen den 24 september. I detta avseende kan man till och med prata om personval: Merkel eller Schulz?<\/em><\/p>\n <\/p>\n Hubert Fromlet<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den tyska valr\u00f6relsen har bytt karakt\u00e4r under de senaste dagarna. Socialdemokraternas (SPD:s) kanslerkandidat Martin Schulz har bytt strategi och g\u00e5tt \u00f6ver till attack, mestadels p\u00e5 personlig niv\u00e5 mot f\u00f6rbundskansler Angela Merkel. F\u00f6rmodligen sker s\u00e5 med tanke p\u00e5 att SPD som aktuell partner i regeringskoalitionen ocks\u00e5 har ett direkt ansvar f\u00f6r Tysklands utveckling under de senaste […]<\/p>\n","protected":false},"author":349,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[93],"tags":[],"class_list":["post-685","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg"],"acf":[],"yoast_head":"\r\n