Fysik & el

Avdelningen för fysik och elektroteknik bloggar

Test av en Arduino-oxymeter

2020-06-16

På grund av Covid-pandemin beställde jag en oxymeter som man kunde ansluta till en Arduino. Här en video av en test där jag försöker hålla andan så länge som möjligt för att komma ner i syresättning.

Man kan mäta puls med hur mycket ljus kommer genom fingertoppen. Blodets färg ger information om syrehalten, så med två eller tre olika leds kan man bestämma syremättnaden. Det är vad MAX30101 gör.

Jag använder en pytteliten OLED-skärm så att det hela är oberoende av en dator. Sparkfun har Quiic-systemet för att koppla ihop I2C grejer, därför tog jag också deras RedBoard. Det var problem med att få den att kommunicera med min Mac så jag körde Arduino IDE på en Raspberry Pi istället. Det fanns programbibliotek och exempelprogram, man behöver inte programmera mycket.

Observera solförmörkelsen på LNU

2015-03-11

Fredagmorgon 20 mars är det solförmörkelse. I Sverige är den partiell. I Växjö börjar det lite innan kl. 10. Maximum inträffar kl. 10:54 då nästan 81 % av solen är täckt av månen. Vi kommer att följa händelse på Universitetsplatsen i Växjö, mitt emot huvudbyggnaden, vid bibliotekets luftbro. Vid bra väder kan man se solskivan i projektion. Vi ska också försöka få in live web-tv från Färöarna och Svalbard där förmörkelsen blir total.

Några länkar:

Animering av månens skugga (tid i GMT)

Utveckling av undervisning i elektroteknik

2014-09-08

IEEE, organisationen för ingenjörer i elektronik och elektroteknik, och mer specifikt Circuits and Systems underavdelningen, har sedan ett par år tillbaka en kommitté som fokuserar på undervisningen i elektroteknik. Hur kan nya teknologier inkluderas, vilka pedagogiska metoder fungerar bra, hur kommer MOOC (Massively Open Online Courses) påverka undervisningen? är frågor som ställs.

Ett temanummer kom ut häromdagen om just detta:

It is fair to say that CAS [Circuits and Systems] education is now at a crossroad. Grand challenges are driving innovation. Challenges such as Energy and Sustainability are issues for which engineers have to provide solutions. Alternate pedagogies (e.g. the Conceiving Defining Implementing Operating (CDIO) concept for real world systems and products (see http://www.cdio.org/)) are being introduced.
The role of the internet is expanding how education is delivered. Tools such as Wikipedia, online learning, etc. are pervasive now. There is still a debate about whether we teach analog or digital as a first course in CAS. Methods such as Active Learning, Flipped classrooms are becoming the norm. The way students learn has changed. The “sage on the stage” or “chalk and talk” lecture styles is being replaced. Devices such as tablets (e.g. iPads) are changing the means by which educational content is distributed. Online textbooks can be updated easily and linked on the web to large numbers of related information sources. All this happens while the level of complexity of circuits and systems increases. CAS educational pedagogy needs to keep pace with these innovations.

CDIO är något som Linnéuniversitetet jobbar med, även om förändringar tar tid. Det har gett visst avtryck i våra strategidiskussioner.

Har du förslag på hur vi kan förbättra vår undervisning skriv dem gärna i kommentarsfältet.

Tjejer med energi

2014-08-15

Idag hade vi ett gäng tjejer på besök. De ska börja gymnasiet nu, och denna vecka hade de tittat på energiteknik osv på Veab. I morse (innan molnen kom) fick de en lång varmluftballong att gå upp i luften. Här en bild med värmekamera:
T00016IR

Veab16VB

Spån om arbetsmarknaden för ingenjörer

2013-08-15

Statistiska Centralbyrån (SCB) kom med en rapport i våras, “Ingenjörerna – En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke” där de analyserar det framtida behovet av ingenjörer. De skriver bl a:

Enligt Prognosinstitutets beräkningar kommer det vara en brist på cirka 51 000 ingenjörsutbildade år 2030. Om 40 procent av bristen kan att täckas av personer med närliggande kompetens återstår en brist på cirka 30 000 ingenjörsutbildade, främst gymnasie­ och högskoleingenjörer.

Nu är det självklart olika från bransch till branch, och olika för olika specialiseringar. En intressant skillnad är behovet som arbetsgivarna själva anger för både erfarna och nyutexaminerade ingenjörer. Nedan en tabell som visar det senare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här visas att efterfrågan för el/elektroteknik/datateknik är relativt stor. Behovet av erfarna ingenjörer redovisas i en annan tabell i rapporten och är väsentligt större. Kruxet är som alltid, hur går man från nyexaminerad till erfaren om man inte kan få jobb i sitt ämnesområde? Även en ingenjörsexamen är inte alltid en mirakelkur.

DA14 hotar inte jorden

2013-01-31

DA14 är en asteroid som är på väg till oss. Den kommer förbi 15 februari, så den utgör inget hot på det sättet. Men närmaste avståndet är inte stort: bara 2800 mil ovanför jordytan. Det är närmare än tv-satelliterna. Så vad skulle ha hänt om den hade träffat?

Det är vad våra fem lärarstudenter i fysik försökte reda ut med ett experiment i sandlådor. De släppte olika stora stålkulor från olika höjder, och mätte hur stora “kratrar” uppstod i sanden. Figuren nedan visar en log-log-plot av kraterns diameter mot projektilens energi. Den räta linjen visar visar att sambandet är en potenslag. I det här försöket bestämdes lutningen till 0,268 ± 0,004, så energin är ungefär proportionell mot diameter upphöjd till 4.

Lite djärvt kan man extrapolera det till DA14. Asteroiden är ungefär 45 meter stor. Energin är 1014 gånger så hög som de största nedslagen i vår sandlåda. Diameterns förhållande skulle vara som fjärde roten ur detta, ungefär 3000 gånger så stor. Det blir typ en kilometer i diameter. Inte något som skulle ha blivit jordens undergång alltså.

(Laborationsinstruktion)