Människa-Maskin-Samhälle

Sedan mitt förra blogginlägg kring AI-litteracitet har tankarna snurrat vidare och jag har både lyssnat och läst på en massa kloka (och även okloka) personer kring frågor rörande AI. När det gäller just AI-litteracitet skulle jag vilja både revidera hur jag ser på begreppet AI-litteracitet så att det bättre motsvarar vad jag avser.

Likt andra förmågor har OECD gjort även AI litteracitet till något som går att mäta. Problemet med detta är att det då reduceras till aspekter som enligt mig är mindre viktiga i förhållande till användandet av generativ AI (läs digitalisering – appar, program, lärplattformar osv). Fokus blir istället på kunskaper som går att ”checka av” såsom användande av appar, skriva bra promptar osv. Risken finns när det reduceras till mätbarhet att utbildning i ett land styr mot att få bra resultat på testerna. Se exempelvis vilka effekter PISA mätningarna har fått för svensk skola.

Mitt förtydligande och kring min inställning till AI-litteracitet är att jag vill lägga till kritisk. En kan tycka att kritisk AI-litteracitet inte är så stor skillnad mot just AI-litteracitet men det gör att fokuset förskjuts mot just det kritiska i stället för själva litteraciteten och generativ AI. I det kritiska ligger att kunna diskutera om det är etiskt rätt att använda generativ AI och förstå på vilket sätt generativ AI spelar roll för hela samhället. Det innebär att kunna förstår hur det är maskiner och inget annat och att detta måste ställas i relation till både mitt eget användande och den globala användningen. På detta sätt utvecklas förmågan att bättre förstå vad tekniken också kan göra med (fake news osv). Det finns så många aspekter att börja lyfta på ett mer kritiskt sätt kring användande av generativ AI som kräver inte bara många olika blogginlägg utan också mycket mer både forskning och allmän debatt. Det gäller exempelvis miljöaspekter, det gäller techjättarnas narrativ som många av oss sväljer osv. För att väcka tankarna och förstå hur myter lever vidare kring generativ AI och även hur kritisk AI litteracitet kan förstås så rekommenderas att lyssna på Podden ”Teaching in higher education”.(jag fick själv upp ögonen för just kritisk AI litteracitet i detta avsnitt)

I mitt förra inlägg skrev jag om hur jag i en av mina kurser skulle använda mig av en metareflektion som metod. Med tanke på kritisk AI-litteracitet är det något jag kommer fortsätta utveckla då utfallet var mycket bra. Det var både ris och ros från studenterna men merparten av studenterna upplevde att det verkligen hjälpte dem att utvecklas under kursen. I utvärderingen som gjordes där jag hade ett fokusgruppsamtal var det olika sätt som studenterna upplevde det hade hjälpt. En av studenterna uttryckte att hen när jag presenterade det inte såg någon som helst mening med det men i slutet av kursen verkligen hade ändrat uppfattning. Det finns många delar att utveckla men ändå ett mycket spännande arbetssätt för att sätta fokus på studenternas tänkande processer där exempelvis generativ AI kunde vara helt frånvarande för att nå vidare i sina tankar. Jag både hoppas och tror att arbetssättet kan stötta mig i bedömningen av studenterna men framförallt att jag väckte så många positiva reaktioner från studenterna när de upptäckte vad det gav dem att få ”stanna” upp och på allvar reflektera.

Tobias Björklund