Omsorg och moral

Forskning visar på riskerna med att fler personer knyts till den äldres omsorg, bland annat att det kan leda till bristande personkontinuitet. Samtidigt står politiker och chefer inför svårigheter med att locka personal till äldreomsorgen parallellt med att arbetslösheten stiger när ”de enkla” jobben försvinner. Det ligger förstås nära till hands att vilja ”slå två flugor i en smäll”.

Frågan om differentierade arbetsuppgifter diskuterades nyligen med personal inom äldreomsorgen (chefer, handläggare och omsorgspersonal) i tre kommuner. Hotbilden om en alltmer splittrad tillvaro för de äldre framkom i dessa diskussioner och då ställdes frågan om det finns alternativ till den form av differentiering vi nu diskuterar? Kan till exempel differentierade arbetsuppgifter knytas till omsorgspersonalens arbete i stället för den äldres omsorg? Det vill säga att omsorgspersonal får hjälp av annan personal med enkla uppgifter som att serva cyklar, tanka bilar, fylla på förråd etc. Diskussionen fick med denna fråga ny energi i alla grupperna. Enligt omsorgspersonalen skulle det underlätta deras arbete enormt. Även cheferna och biståndshandläggarna uttrycktes vara i behov av stöd/service som kan utföras utan utbildning – enklare pappersgöra, informationsärenden, föra anteckningar etc.

För oss forskare och för personalen i de olika kommunerna öppnades en värld av möjligheter med denna form av differentiering samtidigt som de äldre skulle kunna fortsätta träffa ”sin personal” som känner dem och deras behov. Många argument som gäller för differentiering av den människonära omsorgen/servicen skulle gälla även för denna typ av differentiering, minus dis-kontinuiteten. Väl värt att fundera över!

Med vänliga hälsningar,

Magdalena Elmersjö med Sara Hultqvist och Katarina Hollertz

Hej,

I Moralgänget har vi fortsatt samtalet om vad som är en bra hemtjänst och återvänt till den insändare i DN, skriven av en son till en pappa som har hemtjänst, som fångade vårt intresse för en tid sedan. I insändaren framgår att sonen är mycket nöjd med pappans hemtjänst och vi tänker att det är viktigt att stanna upp och lyfta fram vad det är som uppskattas och vad det är som gör att hemtjänsten uppfattas som av god kvalitet. Vissa viktiga framgångsfaktorer förekommer i insändaren: börja med små insatser för att bygga förtroende, arbeta flexibelt efter de behov som finns, och att ta sig tid att lyssna och visa empati.

Vi känner igen framgångsfaktorerna från flera kapitel skrivna av praktiker i boken Socialt arbete i äldreomsorg: professionell handläggning i teori och praktik. Sonen i insändaren hävdar att det inte är en resursfråga och så kan det vara. Men vi ser att motsatsen – sena insatser, detaljstyrning och frånvaro av medkänsla, kan hänga samman med resursbrist och/eller kostnadseffektivisering.

Om ni vill läsa insändaren hittar ni den här:

https://www.dn.se/insandare/lat-hemtjansten-i-hagfors-bli-ett-foredome-for-andra/

Här är information om boken vi nämner:

Elmersjö, M., Hultqvist, S. & Johansson, S. (red.) (2023). Socialt arbete i äldreomsorg: professionell handläggning i teori och praktik. (Första upplagan). Malmö: Gleerups.

Hälsningar från Magdalena, Katarina och Sara

Här kommer lite nyheter från politiken. Tre nya utredningar är på gång:

• Ett stärkt stöd till anhöriga till långvarigt eller allvarligt sjuka
• Språkkrav för personal i äldreomsorgen
• Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård

Jag, Sara och Katarina som återigen söker pengar för att undersöka det äldrekurativa arbetet i Sverige, ser paralleller till det ökade trycket på anhöriga och behovet av mänskliga bryggor mellan regioner och kommuner. Vi ser också betydelsen av äldrekuratorers möjligheter att säkerställa att äldre får insatser i tid, innan problem blir för stora. Och hur de med stöd och råd på ett tidigt stadie kan förhindra att ofrivillig ensamhet bland äldre leder till isolering, ohälsa eller till och med död.

Från politikens håll efterfrågas goda exempel och fler möjligheter för kommuner att lära av varandra. Men som flera av oss forskare lyfter fram är personalomsättningen ett stort hinder för den typen av lärande. Inom moralprojektet illustrerar vi på olika sätt hur personalomsättningen leder till en diskontinuitet som söndrar välfärdens verksamheter och organisationer på olika sätt och i flera led. Kollegor får svårt att lära och finnas för varandra, medarbetare påverkas mycket av att chefer, de som ska stötta och leda, byts ut. Och inte minst klienter, patienter och brukare som får möta nya handläggare, behandlare, och omsorgspersonal.

Det viktigaste vi alla kan göra just nu är kanske att arbeta kvar och bli en del av mer långvariga relationer till våra kollegor och de vi finns till för.

Hälsningar från Magdalena, Sara och Katarina

Hej, här kommer ett boktips!

Det har kommit en ny bok som heter Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman. Det är Maria Wolmesjö och Rolf Solli som är redaktörer. Boken handlar om den nordiska välfärdsmodellen, eller kanske snarare modellerna, lyfts ofta fram som goda exempel på hur samhället kan organisera stödet till dem som behöver det. Det handlar om personer i olika åldrar som av en eller annan anledning kan behöva stöd från samhället via vård, skola, omsorg och det vi kallar socialförsäkringar. Men även om mycket fungerar tillfredsställande innehåller välfärden, i nära nog vilken form som helst, paradoxer, spänningar och dilemman som behöver diskuteras ur olika perspektiv.

Boken tar upp tre fundament i välfärdens konstruktion – digitalisering, samverkan och organisering – som kan ses både som lösningar och som problem i olika sammanhang och i olika vetenskapliga discipliner. Ambitionen med boken är att främja reflektioner om de vägskäl som välfärden står i och inför.

Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman vänder sig till professionella som arbetar inom välfärden, till politiker med intresse av välfärden samt till studenter som har en framtid inom välfärdsarbete i åtanke.

Jag medverkar i boken med två kapitel:

• Wolmesjö, M., Sundin, E., Elmersjö, M. (2023) Digitalisering – Från lösning till krav, I Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman i Wolmesjö, M. & Solli, R. (red.), sid. 17–29, Studentlitteratur: Lund.
• Elmersjö, M. & Sundin, E. (2023) ”Det nya är det gamla normala – Hemtjänst utifrån målgruppens behov”, I Välfärdens paradoxer, spänningar och dilemman i Wolmesjö, M. & Solli, R. (red.), sid. 131–143, Studentlitteratur: Lund.

Allt gott,

Magdalena

Hej!

Jag har skrivit en krönika ”Personlig omsorg är en kompetensfråga” i tidskriften Äldre i centrum. Om ni vill läsa den kan ni följa länken nedan.

Hälsningar,

Magdalena

Äldre i centrum

Nu samlar vi kollegors kunskaper runt om i den akademiska världen för att tillsammans komma vidare i förståelsen av moralisk stress och moraliskt aktörskap. I ett specialnummer kommer moralisk stress och moraliskt aktörskap inom den dagliga äldreomsorgen att undersökas. En viktig utgångspunkt är att begreppen måste förstås utifrån politiska och strukturella sammanhang men också i relation till komplexiteten i de äldres situation i samhället. Med detta bjuder vi in forskare att reflektera över äldreomsorgens utmaningar och möjligheter med avstamp i begreppen moralisk stress och moraliskt aktörskap. Konkreta empiriska analyser i form av fallstudier samt metodologiska och teoretiska diskussioner välkomnas. Vi bjuder in internationella bidrag från hela världen och strävar efter mångfald vad gäller nationaliteter bland författare, perspektiv och förhållningssätt.

Varmt välkomna att delta i specialnumret, följ länken för att läsa mer:

https://www.mdpi.com/journal/socsci/special_issues/43223F1HS8

Magdalena, Sara och Katarina

Hej!

Jag fick nyligen möjlighet att samtala med Andreas Nilsson som tillsammans med kollegor  arbetar med digitala lösningar för språkstöd på arbetsplatser. Med ett lärande i det pågående arbetet kan personal löpande träna svenska genom att få fram betydelser och översättningar av ord i arbetsbeskrivningar. Äldreomsorg och särskilt hemtjänst har varit i fokus och Södertälje har fungerat som pilotkommun.

Själv beskriver Andreas tanken bakom arbetet så här: ”Det skall vara enkelt att lära sig ett nytt språk på jobbet, samtidigt som man jobbar. Tilltalas av enkelheten i hur Wilearn kombinerar språkträning med det man redan gör- och måste kunna på jobbet”.

Min erfarenhet är att språkfrågan ofta beskrivs som en utmaning ute i verksamheterna. Att skapa tid och rum för enkla redskap i arbetsvardagen framstår som viktigt i relation till den pressade arbetsmiljön. Kanske kan det också öppna upp för diskussioner om hur arbetsbeskrivningar relaterar till de äldres behov, situation och önskemål.

Hälsningar från Magdalena

Nu kommer en ny bok om biståndshandläggning: Socialt arbete i äldreomsorg. Professionell handläggning i teori och praktik. Redaktörer är Magdalena Elmersjö, Sara Hultqvist och Stina Johansson. Både forskare och praktiker medverkar i boken. Kort beskrivning: Den här boken ger en sammanflätad berättelse om biståndshandläggning i äldreomsorgen. Här placeras biståndshandläggaren i ett socialt och historiskt sammanhang, och biståndshandläggarens centrala roll och funktion i svensk välfärd synliggörs. Författarna diskuterar både framväxten av yrkeskategorin och samtida utvecklingstendenser. Detta betraktas ur såväl forskarens som praktikerns perspektiv, vilket leder till en problematisering av yrkesrollen från olika utsiktspunkter.

Här finner ni mer information:

https://www.sh.se/nyheter/forskning/2023-05-24-ny-bok-satter-bistandshandlaggaren-i-fokus

Hälsningar från Magdalena, Sara och Katarina

Jag och Sara hade möjlighet att delta på Fortes konferens om tillämpad välfärdsforskning i Stockholm häromveckan. Spännande möten och diskussioner. Vid ett bord med forskarkollegor från olika håll i landet konstaterades att alla former av nyttiggörande av forskningsresultat blir svårare och svårare på grund av den höga personalomsättningen ute i kommunerna. Vad är vinsten med att avsätta heldagar med kompetensutveckling när merparten av arbetsgruppen är utbytt inom ett år? Svårigheten med kompetensförsörjningen är en gammal men nu akut fråga. Samtidigt möter vi inom Moralprojektet personal inom olika delar av äldreomsorgen som verkligen vill fortsätta arbetet med att på olika sätt hjälpa äldre personer. Men de vet inte hur länge de orkar.

Återigen: äldreomsorgen måste få kosta mer pengar, vi måste vara villiga att tillsammans lägga mer i potten så att kommunerna kan lyfta från lägstanivån. Eller som Sara säger: sluta bygga pool, börja bygga på det gemensamma bästa i stället.

Nedan bild på Sara på konferensen som hölls på Vasateatern i Stockholm. Hälsningar från Magdalena