Det krävs krafttag för att stärka äldreomsorgen

14 februari, 2022

På flera håll i landet pågår nu arbete för att prioritera äldreomsorgen, på den nationella politiska arenan, i kommunerna och i akademin. I dagens Sydsvenskan tar en tung trio ton.

Susanne Iwarsson, professor i gerontologi och koordinator för forskarskolan SWEAH vid Lunds universitet, Erik Renström, professor i experimentell endokrinologi och rektor vid Lunds universitet och Ethel Forsberg , f d generaldirektör för Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, samt styrelseordförande för SWEAH skriver:

”Även om kraftfulla ekonomiska satsningar på högre utbildning och forskning krävs för att reformera äldreomsorgen är det inte alltid och enbart mer pengar som behövs för att förbättra kvaliteten. Organisation, attityder och strukturer måste förändras i grunden.

Vi föreslår därför regeringen att:

Satsa kraftfullt på utbildning och kompetensutveckling för den personal inom äldreomsorgen som har akademisk grundutbildning.

Skapa attraktiva karriärvägar inom äldreomsorgen.

Finansiera forskarutbildning i form av kommundoktorander.”

Reformera lagstiftning och arbetsrätt så att det blir attraktivt, möjligt och enkelt för universitet och kommuner att inrätta kombinerade anställningar mellan kommuner och universitet.”

Här finns hela texten att läsa:

https://www.sydsvenskan.se/2022-02-14/nu-pagar-raketforskning-for-aldreomsorgen-och-sveriges-aldrande-befolkning

Välkommen på docentföreläsning!

11 februari, 2022

Den 16:e februari klockan 11.30-12 är du välkommen att logga in på Zoom och lyssna när Magdalena håller sin docentföreläsning. Rubriken på föreläsningen är ”Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg”. Zoomlänken hittar du i klickbar inbjudan nedan:

 https://www.sh.se/kalender/kalenderposter/2022-02-16-moralisk-stress-och-moraliskt-aktorskap-i-svensk-aldreomsorg Moralisk stress och moraliskt aktörskap i svensk äldreomsorg

Docenttiteln innebär att Magdalena nu har en akademisk titel som markerar en högre vetenskaplig kompetens än enbart doktorsexamen. Vi som är medforskare och kollegor lyfter våra doktorshattar för Mea, säger grattis och ser fram emot att lyssna på föreläsningen på onsdag!

Med hopp om en solig helg,
Sara och Katarina

Kravlista på åtgärder

3 februari, 2022

I förra inlägget presenterades Kommunals medlemmars erfarenheter av minutstyrning inom äldreomsorgen. Nedan listas Kommunals krav i relation till dessa erfarenheter:

 

  • Styrningen av hemtjänst ska vara baserad på tillit till arbetstagarna. Slopa den strikta minutstyrningen. Äldre människors komplexa och varierande behov går inte att förutse eller planera på detaljnivå utifrån generella schabloner. Hemtjänsten måste styras med tillit till arbetstagarnas kompetens och yrkeskunnande. Så skapas bättre arbetsmiljö, bättre kvalitet och bättre resursutnyttjande.

 

  • Arbetstagarna ska medverka vid planering och anpassning av arbetsinsatser. Hemtjänstteamet (inklusive den fasta omsorgskontakten) runt omsorgstagaren ska ges tillit och ansvar att på bästa sätt anpassa arbetsveckan utifrån de äldres individuella behov.

 

  • Involvera arbetstagarna vid framtagning och upphandling av nya tekniska lösningar. Minutstyrning av hemtjänsten är ofta inbyggd i digitala ledningssystem. Genom att arbetstagare involveras i framtagning och upphandling kan nya tekniska lösningar bli mer ändamålsenliga.

 

  • Håll isär biståndsbedömning och kostnadsansvar. Att biståndshandläggare pressas att bevilja mindre stöd för att hålla budget skapar en ohållbar situation, inte minst för de som ska utföra omsorgen.

 

  • Inför nationella riktlinjer om rätt bemanning. För att tillit och handlingsfrihet ska få genomslag måste grundbemanningen inom hemtjänsten öka. Kommunal vill se riktlinjer som omfattar krav på ett lägsta antal heltidsanställda per äldre.

 

  • Avskaffa lagen om valfrihet (LOV) inom hemtjänsten. LOV innebär en strukturellt inbyggd risk för permanenta “effektiviseringar” i form av osäkra anställningar, låg bemanning och snål minutstyrning för både privat- och
    offentliganställda.

 

Källa: https://www.kommunal.se/hemtj%C3%A4nst2022

Vad innebär minutstyrning inom äldreomsorgen?

31 januari, 2022

Fackförbundet Kommunal har undersökt sina medlemmars erfarenheter av minutstyrning inom äldreomsorgen:

 

För den som arbetar i hemtjänsten innebär minutstyrningen:

  • Mer stress. Bara 22 procent av de som arbetar enligt strikt minutstyrning upplever att de dagligen hinner utföra sina arbetsuppgifter på utsatt tid, jämfört med 43 procent för övriga styrningsmodeller.
  • Sämre arbetsmiljö. Av de som arbetar med strikta minutscheman uppger 57 procent att de har svårt att ta en kopp kaffe eller besöka toaletten och 35 procent att de har svårt att ta lunchrast varje dag. Det är dubbelt så högt som andelarna för andra styrningsmodeller.
  • Större risk för arbetsrelaterad ohälsa. 50 procent av de som arbetar strikt minutstyrt är psykiskt trötta och drygt 60 procent är fysiskt trötta efter varje arbetsdag. Det är dubbelt så högt som andelarna för de andra styrningsmodellerna.

 

Ur ett organisatoriskt perspektiv innebär minutstyrningen:

  • Mindre nöjda arbetstagare. Bara 50 procent av de som arbetar enligt strikta minutscheman upplever att de är mycket eller ganska nöjda som arbetstagare på arbetsplatsen, att jämföra med runt 80 procent för de andra styrningsmodellerna.
  • Svårare att möta rekryteringsbehovet. Hela 40 procent av de som arbetar enligt strikt minutschema uppger att de inte vill arbeta kvar inom hemtjänsten om 3 år. Ytterligare 26 procent är tveksamma och bara 34 procent säger att de vill stanna inom samma yrke. Detta kan jämföras med dem som arbetar med flexibla minutscheman eller utan minutscheman, där över hälften – 56 procent – svarar att de vill arbeta kvar inom samma yrke om 3 år.

 

Ur ett medborgarperspektiv innebär minutstyrningen:

  • Välfärdens kvalitet undergrävs. Andelen som dagligen har förutsättningar att ge god omsorg och kan tillgodose de äldres individuella behov är 61 procent bland de medlemmar som arbetar utan minutscheman respektive flexibelt minutschema. För medlemmar med strikta minutscheman är andelen mindre än hälften, bara 30 procent.

 

Källa: https://www.kommunal.se/hemtj%C3%A4nst2022

Nästa fokusgruppsintervju med undersköterskor

28 januari, 2022

Nu har vi haft nästa fokusgruppsintervju med undersköterskor! Samma gäng var kallade, fast några vabbade och några som hade haft förhinder förra veckan anslöt. Denna gång mejslade vi fram fler etiska dilemman och svåra situationer. Vi hjälptes också åt att karva ut detaljer i berättelserna. Detaljerna är viktiga för att andra ska förstå äldreomsorgens villkor – inte bara kognitivt utan också få en känsla för hur det kan vara en vanlig dag på jobbet för en undersköterska i äldreomsorgen.

Formen för samtalen är inspirerade av reflekterande samtal, en vanlig övning inom utbildningsmomentet personlig professionell utveckling på socionomutbildningen. I samtalet under fokusgruppsintervjun får en person börja berätta om sitt dilemma/situation, därefter får övriga deltagare reflektera över det som berättats och sist får berättaren reflektera över deltagarnas reflektioner. Den sista meta-nivån leder ofta till att berättelsen utvecklas och fördjupas på olika sätt. Att få andras reflektioner på det man berättat kan också ge en konkret känsla av att bli lyssnad på och bekräftad.

Under återsamlingen efter fokusgruppsintervjun sa en deltagare att det känns bra att få mötas i gemensamma erfarenheter och ett gemensamt engagemang. Flera höll med och en deltagare la till att hen kändes sig stärkt av att mötas i reaktioner på svåra situationer som berättas om samtidigt som en känsla av uppgivenhet infinner sig. En annan kommentar var att ”det känns bra att veta att man inte är ensam om att ha det svårt på jobbet”.

Fokusgruppsintervjuer igång!

24 januari, 2022

Vi har haft vår första fokusgruppsintervju med undersköterskor och det var förstås väldigt intressant och roligt. Intervjun genomfördes över zoom och totalt deltog sju undersköterskor. Fokus låg på etiska dilemman som deltagarna presenterade och reflekterade över. Vi har fått utmanade situationer beskrivna för oss, situationer som både blottlägger orimliga villkor och visar vad som krävs för att äldreomsorgen ska bli tryggare och bättre. Ex. på viktiga förutsättningar som togs upp, förutsättningar som ibland saknas i undersköterskornas arbetsvardag:

 

  • Tid till ordentliga överlämningar, att möta en vårdtagare du inte känner utan att ha fått överlämning av en kollega innebär att du är sämre rustad för att bedöma behovet hos den brukare du möter.
  • Tid till att se hela människan – inte bara ’göra en insats’. En bädd är aldrig bara en bädd, sängen du ska bädda står i ett hem som tillhör en människa. Den människan måste du som undersköterska ta dig tid att se.
  • Att organisatoriskt prioritera kontinuitet för att det ska bli möjligt för undersköterskorna att bygga förtroendefulla relationer till brukare och deras anhöriga över tid.

 

När vi bad undersköterskorna att i slutet av intervjun säga vad de tar med sig från träffen fick vi bland andra svaren:

”Kul att prata med några som vill lyssna”

”Roligt att lyssna på alla. Jag efterfrågar bättre förutsättningar att kunna jobba tryggare”

”Vi är väldigt lika, men ändå så olika. Vi upplever samma saker”.

”Vi har alla samma mål, hjälpa dem som behöver hjälp. Vi gör vårt bästa”.

 

Vi tre forskare i varsin zoom-ruta

Vi forskare kände oss upprymda efteråt, även då en hel del svårigheter framkom. Så mycket erfarenheter samlade i ett möte, en guldskatt.

Boktips

18 januari, 2022

Klingberg Hjort, Mira & Martinsson, Karl, Hemtjänstmaffian: miljonsvindeln som förändrade äldreomsorgen, Atlas, [Stockholm], 2021

 

Journalisterna Mira Klingberg Hjort, och Karl Martinsson har i den nätta men faktastinna boken Hemtjänstmaffian gjort ett digert researcharbete med att kartlägga de företag som på grund av medvetet fusk förlorat avtal med kommuner sedan 2013. Inte sällan rör det sig om företag som efter att ha blivit portade i en kommun återfinns i en annan. Till skillnad från när stora belopp svindlas från statens kassan, via stödsystem som administreras från Försäkringskassans eller Arbetsförmedlingen, är svindleriet svårupptäckt i kommunerna. Kommunala tjänstemän har sällan i sina befattningsbeskrivningar att jaga bovar. Istället har de fullt upp med att serva medborgare, i det här fallet med stöd och omsorg  i hemmet för äldre.

I boken beskriver Klingberg Hjort och Martinsson de många metoder blufföretagen använder för att blåsa kommunerna, och ibland sina anställda, på pengar. Det handlar ofta om organiserad brottslighet. Metoderna är förslagna, systematiska och svåra att upptäcka. Boken innehåller också en noggrann bakgrundsbeskrivning av de politiska vindar och konkreta beslut som banat väg för en äldreomsorg där profit och fusk kunnat regera tämligen ohotat under flera år.

Det här sociala reportaget är ett viktigt vittnesmål och pekar på ett övertygande sätt ut tillvägagångssätt och konsekvenser i en omfattande välfärdsbrottslighet som fått föga uppmärksamhet i jämförelse med exempelvis fusket med assistansersättningen.

På senare tid har frågan om välfärdsbrottslighet seglat upp på den politiska dagordningen och just nu arbetar en särskild utredning med frågan och samtidigt har regeringen föreslagit att en ny myndighet ska inrättas. I Hemtjänstmaffian framgår med all önskvärd tydlighet att något måste göras. Frågan är hur långt kontrollinsatser och brottsbekämpande verksamhet når när valfrihetsreformerna, tillkomna helt legitimt, främjar en ordning där vinstjakt och strävan att vinna upphandlingar gör att försämringar av personalens arbetsvillkor blir ett verksamt medel. 

Vad behöver reformeras i äldreomsorgen?

14 januari, 2022

På socialpolitik.se finns det möjlighet att ta del av en diskussion från ett live-seminarium på temat: vad behöver reformeras i äldreomsorgen? Diskussionen anordnades av Svensk socialpolitisk förening med deltagare från Coronakommissionen, Sveriges Kommuner och Regioner, fackliga organisationer och forskningen. Marta Szebehely, professor emeritus i socialt arbete vid Stockholms universitet, listade fem punkter som är förutsättningarna för en god omsorg:

  • Tid
  • Kontinuitet
  • Handlingsutrymme för personalen
  • Stöd från chefer till personalen
  • Utbildning

Marta Szebehely poängterade också att vi behöver en samlad bild av läget inom äldreomsorgen och grundläggande statistik på hur det ser ut. Till exempel finns idag ingen statistik på hur många som arbetar i privat driven äldreomsorg.

Lotta Olofsson, projektledare på Demensförbundet, menar att det behövs demensteam med personal som är specialiserade på den här sjukdomen och trygga boenden.

Den före detta metallordföranden Göran Johnsson som har haft regeringens uppdrag att lämna förslag på hur kompetens och rekryteringsfrågan inom äldreomsorgen ska lösas listade fyra centrala åtgärdsboxar:

  • Utbildningsnivån måste höjas överlag och det behöver finnas karriärvägar.
  • Ledarskapet måste stärkas. Enhetscheferna ska ha rimliga arbetsvillkor, högst 20–30 medarbetare att leda.
  • Skapa trygga anställningsvillkor och en god arbetsmiljö. Fast anställning och heltid ska vara norm.
  • Ta till vara ny teknik.

 

Källa:

https://socialpolitik.se/

 

Boktips

11 januari, 2022

Turander, Frida (2021). Äldreboendet Solrosen: en hemskt orolig saga. Multatuli Förlag.

 

I Äldreboendet Solrosen, en hemskt orolig saga riktar författaren Frida Turander, som flera av oss känner till via bloggen Grötkokande samarit, svidande kritik mot de ohållbara arbetshållanden som råder i svensk äldreomsorg. Kritiken framställs i skönlitterarär form och hela berättelsen är något så ovanligt som en satir över samtida svensk äldreomsorg.

Läsaren får följa den utarbetade undersköterskan Lotta, den deprimerade änklingen Lennart, den ångestridna kuratorn Marika, den pillertrillande chefen Lovisa, den osäkra sjuksköterskan Anna och flera andra i tolv skruvade småberättelser som på ett underfundigt vis illustrerar de villkor som ramar in äldreomsorgens vardag. Människoöden vävs samman och som läsare blir jag uppmärksammad på hur intrikat äldreomsorgen genomsyrar massor av medborgares vardag. Den som har ynnesten att bli riktigt årsrik kommer med stor sannolikhet att behöva äldrevård och omsorg. Undersköterska i äldreomsorgen är Sveriges vanligaste yrke. Att någon gång i livet vara anhörig till någon med hemtjänst är vanligt. Den här skildringen är ett viktigt vittnesmål, skrivet av en författare som också är yrkesverksam som undersköterska i äldreomsorgen. Det är en färgglad och humoristisk fresk i ett ämne som borde angå oss alla – men det är ingen rolig läsning.

God Fortsättning!

3 januari, 2022

Nytt år, ny början brukar det heta. Jag avrundade förra året med två nätverksmöten, det ena är inriktat på arbetsvillkor inom äldreomsorgen och det andra lyfter äldreforskning i ett brett perspektiv. Det var på många sätt intressanta och givande träffar som fick mig att fundera vidare. Pandemin och de långvariga problem inom äldreomsorgen som gjort det svårt att parera pandemins konsekvenser var ett återkommande tema såklart. Nu handlar det om att tänka framåt och rusta äldreomsorgen inför kommande utmaningar, även om vi inte vet hur de kommer att se ut. En av de viktigaste åtgärdspunkterna är samma sen länge: att se till att vi har goda arbetsvillkor.

Under nätverksträffarna fick jag också träffa doktorander i socialt arbete som väljer att ägna flera år till att undersöka svensk äldreomsorg. Jag är väldigt glad för att vi får in fler forskare som är inriktade mot ett av välfärdens viktigaste områden. Två doktorander har många års erfarenhet av praktiskt socialt arbete inom omsorg om personer med funktionsvariationer. De tar med sig kunskap och frågor därifrån som bland annat rör delaktighetsprocesser och alternativ kommunikation. Spännande projekt som jag ser fram emot att följa!

 

Allt gott,

Magdalena