{"id":260,"date":"2022-06-07T14:00:52","date_gmt":"2022-06-07T13:00:52","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/?p=260"},"modified":"2022-06-13T13:07:04","modified_gmt":"2022-06-13T12:07:04","slug":"hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/","title":{"rendered":"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022"},"content":{"rendered":"<p><em>In English below.<\/em><\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">I denna gudomliga tid, h\u00e4nryckningens tid enligt Esaias Tegner, fylls naturen, kroppen och sinnet med dofter, f\u00e4rger, prim\u00f6rer, v\u00e4xtkraft.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Samtidigt \u00e4r fonden m\u00f6rk, kontrasterna blir skarpare \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge: krig, klimatkris, \u00f6kande klyftor, minskad tilltro till demokratins v\u00e4rden och institutioner.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Hur ser v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga ut att m\u00f6ta framtiden i Sverige?<\/p>\n<div id=\"attachment_269\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-269\" class=\"size-medium wp-image-269\" src=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/files\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-300x225.jpg\" alt=\"Torg i Kalmar med publik\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-300x225.jpg 300w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-768x576.jpg 768w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><p id=\"caption-attachment-269\" class=\"wp-caption-text\">Foto: M\u00e5rten Ekblad<\/p><\/div>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Kalmar \u00e4r verkligen en l\u00e4mplig plats att t\u00e4nka kring fr\u00e5gan i lite l\u00e4ngre tidsperspektiv idag. P\u00e5 denna plats k\u00e4nns det r\u00e4tt att lyfta n\u00e5gra historiska exempel p\u00e5 fruktbart l\u00e4rande.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">En nation beh\u00f6ver bearbeta sina trauman, sv\u00e5righeter, men ocks\u00e5 skapa en gemensam f\u00f6rst\u00e5else. Det kan g\u00f6ras b\u00e4ttre eller s\u00e4mre. Ibland sker det till det b\u00e4ttre: det skapas en rikedom ur m\u00e5ngfalden med \u00f6kad tillit och kreativitet som resultat.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Ibland dessv\u00e4rre med \u00f6kad fientlighet och aggressivitet som utfall. Det senare har vi m\u00e5nga historiska exempel p\u00e5 med f\u00f6rhistorien till v\u00e4rldskrigen och idag Ryssland som aktuella, men jag ska ge tre korta goda exempel p\u00e5 historiskt l\u00e4rande med anknytning till Kalmars roll i nationen.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<h2 style=\"font-weight: 400;\"><strong>1\u00a0Fr\u00e5n Kalmarunion till Dackefejd.\u00a0<\/strong><\/h2>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Kalmarunionen 1397 f\u00f6rs\u00f6kte ena Skandinavien i en ocks\u00e5 d\u00e5 orolig v\u00e4rld med Hansan som fr\u00e4msta utmanare \u2013 men det ledde till en l\u00e5ng period av vad vi b\u00f6r kalla skandinaviskt inb\u00f6rdeskrig.<\/p>\n<div id=\"attachment_267\" style=\"width: 235px\" class=\"wp-caption alignleft\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-267\" class=\"size-medium wp-image-267\" src=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/files\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022-225x300.jpg\" alt=\"Peter Aronsson talar p\u00e5 nationaldagen 2022\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022-225x300.jpg 225w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022-768x1024.jpg 768w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022.jpg 900w\" sizes=\"auto, (max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><p id=\"caption-attachment-267\" class=\"wp-caption-text\">Foto: M\u00e5rten Ekblad<\/p><\/div>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Gustav Vasa steg sedermera i land p\u00e5 Stens\u00f6 31 maj 1520 f\u00f6r att ena landet och valdes till kung 6 juni 1523. En generation senare har sm\u00e5l\u00e4nningar lett en revolt, ett inb\u00f6rdeskrig mot konungen som alltmer uppfattades som en tyrann. L\u00e4rdomarna av detta blev betydande och positiva\u2026<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Sverige l\u00e4rde sig av Dackefejden: f\u00f6r att undvika inb\u00f6rdeskrig fungerar inte enbart v\u00e5ld. Det kr\u00e4vs kunskap om f\u00f6rh\u00e5llanden i landet, om mots\u00e4ttningar och dialog med legitima beslutsformer f\u00f6r att undvika krig.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Sverige utvecklade en mycket modern byr\u00e5krati, tidig statistik men ocks\u00e5 dialog mellan styrande och folk, f\u00f6rm\u00e5ga att slita tvister med r\u00e4ttsv\u00e4sende, kommissioner och lokalt sj\u00e4lvstyre samt en riksdag d\u00e4r \u00e4ven allmogen, b\u00f6nderna ingick redan fr\u00e5n 1600-talet.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Denna r\u00e4dsla f\u00f6r en ny Dackefejd ledde till fler f\u00f6rhandlingar, lite tungrott, men med ofta v\u00e4lavv\u00e4gda och legitima beslut.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">F\u00f6rest\u00e4llningen om en potent befolkning som \u00f6verheten g\u00f6r b\u00e4st i att lyssna p\u00e5 bidrog till att 1789 inte blev \u00e5ret f\u00f6r en blodig revolution i Sverige utan en del i nedmonteringen av adelns privilegier och 1917 inte blev revolution utan startskott f\u00f6r den radikala demokratiseringen och parlamentarismen.<\/p>\n<h2 style=\"font-weight: 400;\"><strong>2\u00a0Skandinavismen.<\/strong><\/h2>\n<p style=\"font-weight: 400;\">\u00c4ven om Kalmarunionen blev inledningen p\u00e5 en m\u00e5nghundra\u00e5rig historia av vad som kan kallas Skandinaviska inb\u00f6rdeskrig s\u00e5 upph\u00f6rde de eviga krigen mellan Danmark och Sverige radikalt under 1800-talet. Trycket fr\u00e5n v\u00e4xande stormakter Tyskland och Ryssland bidrog.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Fiendskapen ersattes av en id\u00e9 om en gemensam nordisk kultur som skulle v\u00e4rnas och inte till\u00e4t v\u00e5ld mellan br\u00f6drafolk. En kulturell\u00a0gemenskap f\u00f6rst\u00e4rktes med akademiskt utbyte, ekonomiskt samarbete och socialt utbyte. Vi kunde bland annat d\u00e4rf\u00f6r undvika milit\u00e4ra l\u00f6sningar p\u00e5 allvarliga konflikter vid unionsuppl\u00f6sningen och \u00c5landskrisen.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">F\u00f6rest\u00e4llningen om en delad nordisk kultur v\u00e4xte ut till en nordisk samverkan som hade en f\u00f6rsta h\u00f6jdpunkt efter andra v\u00e4rldskriget, f\u00f6re EU-intr\u00e4det och ett l\u00e5gvattenm\u00e4rke under pandemin.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det finns anledning att tro att n\u00e4r vi \u00e5nyo uts\u00e4tts f\u00f6r utrikespolitiskt hot s\u00e5 kan denna gemenskap st\u00e4rkas igen.<\/p>\n<h2><strong>3 Rikedom i m\u00e5ngfald \u2013 ett Skansen f\u00f6r var tid.<\/strong><\/h2>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det finns skillnader och konflikter i varje land \u2013 hur stora kan de bli innan de hotar den nationella och politiska gemenskapen? Hur kan skillnaderna bli till en k\u00e4lla f\u00f6r kreativitet, m\u00e5ngfald och rikedom? N\u00e4r skapar de mots\u00e4ttningar som hotar sammanh\u00e5llningen?<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">F\u00f6r 150 \u00e5r sen samlades f\u00f6rest\u00e4llningar om en delad historia ocks\u00e5 till folkliga f\u00f6rst\u00e4llningar med Skansen, v\u00e5ra l\u00e4nsmuseer, Svenska turistf\u00f6reningen, Nils Holgerssons underbara resa.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">In i v\u00e5rt eget \u00e5rhundrade nya lager av brett ber\u00e4ttande med Astrid Lindgren och Moberg. Man dolde inte skillnader, men gjorde dem levande och samtidigt till delar i en gemensam ber\u00e4ttelse.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\"><strong>V\u00e5r tid\u00a0<\/strong>har samma behov av nya f\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 historisk grund som samlar upp landets befolkning och g\u00f6r dem till delar i en ber\u00e4ttelse som f\u00f6rm\u00e5r skapa b\u00e5de tillit och kreativitet inom och mellan folk och stat.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte bara f\u00f6rest\u00e4llningar som beh\u00f6vs, \u00e4ven om de \u00e4r viktiga, utan de m\u00e5ste leda till riktiga l\u00f6sningar p\u00e5 riktiga problem: omst\u00e4llning, f\u00f6rs\u00f6rjning, trygghet.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Nu f\u00e5r vi \u00e5ter \u201dhj\u00e4lp\u201d av b\u00e5de h\u00e5llbarhetsfr\u00e5gor och Ryssland att se v\u00e4rdet av uppslutning mellan m\u00e4nniskor, politik, akademi och n\u00e4ringsliv men ocks\u00e5 nordisk och europeisk gemenskap, vi ser n\u00f6dv\u00e4ndigheten av gr\u00f6n omst\u00e4llning, ta vara p\u00e5 mer av v\u00e5r mat och produktion i n\u00e4romr\u00e5det.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Allt har sin tid \u2013 det \u00e4r sant. Men f\u00f6rm\u00e5gan att h\u00e5lla mer en en tanke levande samtidigt \u00e4r viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin \u2013 och se till att det b\u00e4sta inte blir det godas fiende. Kortsiktiga l\u00f6sningar f\u00e5r inte motverkar l\u00e5ngsiktiga m\u00e5l (vi \u00e4r ofta mer \u00f6verens om de senare \u00e4n de f\u00f6rra).<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Men f\u00f6r att avslutningsvis knyta an till min inledning med kontrasterna mellan njutning av helgdagens g\u00e5vor och de stora hot som omger oss. Ja, vi m\u00e5ste f\u00e5 och kunna ta till oss b\u00e4gge! Idag njuta, h\u00e4mta kraft och gl\u00e4dje f\u00f6r att imorgon n\u00e4r vardagen \u00e5ter intr\u00e4der kunna ge v\u00e5rt b\u00e4sta \u2013 tillsammans.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Tack f\u00f6r uppm\u00e4rksamheten.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h1 style=\"font-weight: 400;\">Ceremonial speech by Vice-chancellor Peter Aronsson at Swedish National Day celebrations, Larmtorget, Kalmar, 6 June 2022<\/h1>\n<p style=\"font-weight: 400;\">In this divine time \u2013 the time of rapture according to Esaias Tegner \u2013 nature, our bodies and our senses are filled with scents, colours, primaries, vigor.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">At the same time, the backdrop is dark, the contrasts have become sharper than in a long time: war, climate crisis, increasing gaps, reduced trust in the values and institutions of democracy.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">How well equipped is Sweden to meet the future?<\/p>\n<div id=\"attachment_269\" style=\"width: 310px\" class=\"wp-caption alignright\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-269\" class=\"wp-image-269 size-medium\" src=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/files\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-300x225.jpg\" alt=\"Torg i Kalmar med publik\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-300x225.jpg 300w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-768x576.jpg 768w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><p id=\"caption-attachment-269\" class=\"wp-caption-text\">Photo: M\u00e5rten Ekblad<\/p><\/div>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Kalmar truly is a suitable place to contemplate on this issue from a somewhat longer perspective of time. In this place, it feels right to lift some historical examples of fruitful learning.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">A nation must process its traumas and difficulties, but also create mutual understanding. This can be done in a better way or in a worse way. Sometimes it results in improvement: a richness is created from the diversity with increased trust and creativity as the result.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Unfortunately, at other times, the outcome is increased hostility and aggressiveness. We have seen many historical examples of the latter, from prehistory, via the World Wars to the Russia of today. However, I will present three good examples of historical learning with connection to the role of Kalmar in our nation.<\/p>\n<h2 style=\"font-weight: 400;\">1 From the Kalmar Union to Dackefejd.<\/h2>\n<p style=\"font-weight: 400;\">In 1397, the Kalmar union tried to unite Scandinavia in what was, just like now, a turbulent world, where the Hanseatic League was the main challenger \u2013 but this resulted in a long period of what we should refer to as a Scandinavian civil war.<\/p>\n<div id=\"attachment_267\" style=\"width: 235px\" class=\"wp-caption alignleft\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-267\" class=\"wp-image-267 size-medium\" src=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/files\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022-225x300.jpg\" alt=\"Peter Aronsson talar p\u00e5 nationaldagen 2022\" width=\"225\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022-225x300.jpg 225w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022-768x1024.jpg 768w, https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-content\/blogs.dir\/202\/files\/sites\/202\/2022\/06\/Peter-Blog-7-juni-2022.jpg 900w\" sizes=\"auto, (max-width: 225px) 100vw, 225px\" \/><p id=\"caption-attachment-267\" class=\"wp-caption-text\">Photo: M\u00e5rten Ekblad<\/p><\/div>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Later on, Gustav Vasa stepped ashore on Stens\u00f6 on 31 May 1520 to unite the country and was elected king on 6 June 1523. A generation later, the people of Sm\u00e5land had led an uprising on the king who, more and more, was considered a tyrant. The knowledge acquired through turned into something significant and positive\u2026<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Sweden learnt something from Dackefejden: in order to avoid civil war, one cannot use only violence. Knowledge about the conditions in the country is required, about grudges, and dialogue with legitimate decision forms to avoid war.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Sweden developed into a very modern bureaucracy, early statistics, but also dialogue between rulers and people, ability to settle disputes at court, commissions and local self-rule, as well as a Parliament in which also peasants were included as early as the 17<sup>th<\/sup> century.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">This fear of a new Dackefejd, led to more negotiations, somewhat cumbersome, but often with well-weighted and legitimate decisions.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">The idea of a potent population to which the rulers better listen, contributed to 1789 becoming the year not for a bloody revolution in Sweden but instead part of the deconstruction of the nobility\u2019s privileges. It also contributed to 1917 not becoming the year for a revolution but instead a starting point for radical democratisation and parliamentarism.<\/p>\n<h2 style=\"font-weight: 400;\">2 Scandinavism.<\/h2>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Even though the Kalmar Union became the introduction of a period of several hundred years of what can be called Scandinavian civil wars, the eternal wars between Denmark and Sweden ended abruptly in the 19<sup>th<\/sup> century. The pressure from growing great powers like Germany and Russia was a contributing factor here.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Enmity was replaced by an idea about a common Nordic culture that should be safeguarded and did not permit violence between sister nations. A sense of cultural community was strengthened through academic exchange, financial cooperation, and social exchange. There, we could, among other things, avoid military solutions to serious conflicts at the dissolvement of the union and the \u00c5land crisis.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">The perception of a shared Nordic culture developed into a Nordic collaboration that reached its first high after World War II, a second one before our entry into the EU, and a low during the pandemic.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">The is reason to believe that when we are once again exposed to foreign policy threats, this sense of community can be strengthened once more.<\/p>\n<h2 style=\"font-weight: 400;\">3 Richness in diversity \u2013 a Skansen for each time period.<\/h2>\n<p style=\"font-weight: 400;\">There are differences and conflicts in all countries \u2013 how big can they become before they threaten the national and political community? How can differences be turned into a source of creativity, diversity and richness? When do these differences create opposition that threatens unity?<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">150 years ago, perceptions of a shared history were also included in popular perceptions like Skansen, our county museums, the Swedish Tourist Association, Nils Holgersson\u2019s wonderful journey through Sweden.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Into our own century with new layers of broad storytelling with Astrid Lindgren and Moberg. Differences were not hidden; they were made vivid and parts of common story.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Our time has the same need for perceptions on historical grounds that can bring together the country\u2019s population and make them parts of a story that can create both trust and creativity within the people as well as between the people and the state.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Of course, not only perceptions are required, even though they are important, but they must also lead to actual solutions to actual problems: conversion, supply, safety.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Once again, \u201cthanks to\u201d both sustainability issues and Russia, we can see the value of coming together, as humans, in politics, in academia and industry, but also in a Nordic and European community. We see the need for a green conversion, make the most of our food and production locally.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Everything has its own time \u2013 that is true. But the ability to keep more than one thought alive at the same time is more important now than ever \u2013 and to make sure that what is best does not become the enemy of what is good. Short-term solutions must not counteract our long-term goals (we often agree to a greater extent on the latter than the former).<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">To conclude, I would like to refer back to my introduction with the contrasts between enjoying the holiday treats and the great threats surrounding us. Yes, we must be permitted and be able to take in both! Today, we enjoy ourselves, gather energy and joy so that, tomorrow, when the reality of our everyday lives return, we can do our very best \u2013 together.<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">Thank you for your attention.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>In English below. I denna gudomliga tid, h\u00e4nryckningens tid enligt Esaias Tegner, fylls naturen, kroppen och sinnet med dofter, f\u00e4rger, prim\u00f6rer, v\u00e4xtkraft. Samtidigt \u00e4r fonden m\u00f6rk, kontrasterna blir skarpare \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge: krig, klimatkris, \u00f6kande klyftor, minskad tilltro till demokratins v\u00e4rden och institutioner. Hur ser v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga ut att m\u00f6ta framtiden i Sverige? Kalmar \u00e4r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":398,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-260","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-blogg"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v21.7 - https:\/\/yoast.com\/wordpress\/plugins\/seo\/ -->\r\n<title>H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022 - Rektorsbloggen<\/title>\r\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\r\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/\" \/>\r\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\r\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\r\n<meta property=\"og:title\" content=\"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022 - Rektorsbloggen\" \/>\r\n<meta property=\"og:description\" content=\"In English below. I denna gudomliga tid, h\u00e4nryckningens tid enligt Esaias Tegner, fylls naturen, kroppen och sinnet med dofter, f\u00e4rger, prim\u00f6rer, v\u00e4xtkraft. Samtidigt \u00e4r fonden m\u00f6rk, kontrasterna blir skarpare \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge: krig, klimatkris, \u00f6kande klyftor, minskad tilltro till demokratins v\u00e4rden och institutioner. Hur ser v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga ut att m\u00f6ta framtiden i Sverige? Kalmar \u00e4r [&hellip;]\" \/>\r\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/\" \/>\r\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Rektorsbloggen\" \/>\r\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2022-06-07T13:00:52+00:00\" \/>\r\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2022-06-13T12:07:04+00:00\" \/>\r\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/files\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-300x225.jpg\" \/>\r\n<meta name=\"author\" content=\"Peter Aronsson\" \/>\r\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\r\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Peter Aronsson\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"10 minuter\" \/>\r\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\/\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/\",\"url\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/\",\"name\":\"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022 - Rektorsbloggen\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#website\"},\"datePublished\":\"2022-06-07T13:00:52+00:00\",\"dateModified\":\"2022-06-13T12:07:04+00:00\",\"author\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#\/schema\/person\/22fe49694d987e879dd2ea53b7b4944f\"},\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/\"]}]},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Home\",\"item\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#website\",\"url\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/\",\"name\":\"Rektorsbloggen\",\"description\":\"\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":\"required name=search_term_string\"}],\"inLanguage\":\"sv-SE\"},{\"@type\":\"Person\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#\/schema\/person\/22fe49694d987e879dd2ea53b7b4944f\",\"name\":\"Peter Aronsson\",\"image\":{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"sv-SE\",\"@id\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#\/schema\/person\/image\/\",\"url\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f71b32e1ce128d4783ad7e30fa157d7af8fa69826d946645d3401d63391b3880?s=96&d=mm&r=g\",\"contentUrl\":\"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f71b32e1ce128d4783ad7e30fa157d7af8fa69826d946645d3401d63391b3880?s=96&d=mm&r=g\",\"caption\":\"Peter Aronsson\"},\"description\":\"Professor i historia. Rektor f\u00f6r Linn\u00e9universitetet fr\u00e5n 1 oktober 2017 2013-2015 uppdrag som dekan och vicerektor f\u00f6r Fakulteten f\u00f6r konst och humaniora. Vicerektor f\u00f6r Samh\u00e4llelig drivkraft. Forskar bland annat om regional utveckling, historiebruk och kulturarv.\",\"url\":\"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/author\/peteraronsson\/\"}]}<\/script>\r\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022 - Rektorsbloggen","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022 - Rektorsbloggen","og_description":"In English below. I denna gudomliga tid, h\u00e4nryckningens tid enligt Esaias Tegner, fylls naturen, kroppen och sinnet med dofter, f\u00e4rger, prim\u00f6rer, v\u00e4xtkraft. Samtidigt \u00e4r fonden m\u00f6rk, kontrasterna blir skarpare \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge: krig, klimatkris, \u00f6kande klyftor, minskad tilltro till demokratins v\u00e4rden och institutioner. Hur ser v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga ut att m\u00f6ta framtiden i Sverige? Kalmar \u00e4r [&hellip;]","og_url":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/","og_site_name":"Rektorsbloggen","article_published_time":"2022-06-07T13:00:52+00:00","article_modified_time":"2022-06-13T12:07:04+00:00","og_image":[{"url":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/files\/2022\/06\/Torg-Blog-7-juni-2022-300x225.jpg"}],"author":"Peter Aronsson","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Peter Aronsson","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"10 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/","url":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/","name":"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022 - Rektorsbloggen","isPartOf":{"@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#website"},"datePublished":"2022-06-07T13:00:52+00:00","dateModified":"2022-06-13T12:07:04+00:00","author":{"@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#\/schema\/person\/22fe49694d987e879dd2ea53b7b4944f"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/"]}]},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/2022\/06\/07\/hogtidstal-av-rektor-peter-aronsson-vid-sveriges-nationaldagsfirande-larmtorget-kalmar-den-6-juni-2022\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"H\u00f6gtidstal av rektor Peter Aronsson vid Sveriges nationaldagsfirande, Larmtorget, Kalmar, den 6 juni 2022"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#website","url":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/","name":"Rektorsbloggen","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/?s={search_term_string}"},"query-input":"required name=search_term_string"}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#\/schema\/person\/22fe49694d987e879dd2ea53b7b4944f","name":"Peter Aronsson","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f71b32e1ce128d4783ad7e30fa157d7af8fa69826d946645d3401d63391b3880?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/f71b32e1ce128d4783ad7e30fa157d7af8fa69826d946645d3401d63391b3880?s=96&d=mm&r=g","caption":"Peter Aronsson"},"description":"Professor i historia. Rektor f\u00f6r Linn\u00e9universitetet fr\u00e5n 1 oktober 2017 2013-2015 uppdrag som dekan och vicerektor f\u00f6r Fakulteten f\u00f6r konst och humaniora. Vicerektor f\u00f6r Samh\u00e4llelig drivkraft. Forskar bland annat om regional utveckling, historiebruk och kulturarv.","url":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/author\/peteraronsson\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/users\/398"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=260"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":275,"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/260\/revisions\/275"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.lnu.se\/rektor\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}