Lädja SnickeriMagasin

February 21st, 2013 by

Denna veckan är det sportlov för barnen, så man kan kanske lite lugnt säga att mina studier går på halvfart…

Men igår lånade jag ut ungarna och tog mig i kragen och åkte och gjorde ett litet studiebesök.
I kursen Hållbart familjeskogsbruk läser vi nu en modul som heter Privatskogsbrukets affärsmöjligheter. En del i den modulen består i att vi ska leta upp en företagare inom varu-/tjänstesektorn skog som vi finner intressant och sedan göra en intervju.

Jag blir lite varm i hjärtat när min pappa tipsar mig om en möbelsnickare i Lädja, ett par mil utanför Växjö. Det finns ingenting som imponerar mer på mig än en människa som är riktigt, riktigt bra på någonting. Särskilt när det kommer till hantverksyrken. Mitt senaste egna snickeriprojekt (kanske också det enda vad jag kan minnas) är en kaninbur som står på vår baksida. Den hade fått vilken designer eller arkitekt som helst att gråta blod. Kanske är det också därför som jag imponeras så där så att jag liksom får rysningar i hela kroppen av att se vad vissa människor kan åstadkomma.

När jag kommer ut till vackra Lädja och träffar Håkan Palm och hans lärling blir jag helt enkelt ganska lycklig. De är så där lugna och tillfreds som människor är som trivs med sin tillvaro. Och föremålen de tillverkat och visar mig inger stor respekt.
Det jag ser framför mig är tid och kunskap koncentrerat i stolar, bord och skåp.
Att jag precis läst färdigt kursen Lövskog och Förädling ger mig ännu mer i utbyte av det jag ser. Jag kan se skillnad på träslagen och jag vet deras egenskaper!

Att Håkans företag, Lädja SnickeriMagasin, (http://www.ladjasnickerimagasin.se/ ) har gått bra och fungerat ända sedan starten 1984, finner jag inte det minsta underligt. Att han är en fantastiskt skicklig möbelsnickare syns tydligt. Att han gillar sitt jobb också. Att han sen dessutom, ovanpå det andra insett vikten av att vara flexibel, att tillverka det som kunden efterfrågar, gör självklart att företaget fungerar bra!

När man får såna här uppgifter att utföra kan det nästan kännas lite för lyxigt att vara student. Att få åka genom så vackra omgivningar och prata med så trevliga människor är nästan för bra för att vara sant.
Som tur väl är inte alla våra kurser och uppgifter riktigt så enkla och trevliga… (ironisk).
Jag kämpar nämligen med Skogsteknikkursens avverkningsplanering emellanåt också, och då vet man att man lever. Känns som att man blivit överkörd av en H20b efter en stund med den uppgiften…

Share

Tags: , , , , ,

Comments are closed.