Camp

February 22nd, 2015 by socionomstudenter

Jag överlevde min tredagars camp i bushen. Kl 09.00 satte vi oss på bussen mot Golden Rye Valley med årskurs 7-eleverna. Vädret förväntades vara fint och vi hade tre mycket varma dagar. De tog ungefär en timme att komma fram och väl på plats fanns det en massa roliga aktiviteter som eleverna sedan skulle få sysselsätta sig med på eftermiddagen och dagarna framöver. Vi var uppe i bergen med strålande utsikt utöver den gröna regnskogen och dess vackra växt och djurrike.

IMG_0483

 

I gryningen kom känguruer och hälsade på.

När vi alla samlades första dagen talade Greg (som var huvudansvarig lärare på campen) om regler som skulle följas och vilka aktiviteter som var planerade på eftermiddagen. Killar och tjejer blev indelade i deras sovlokaler, i så kallade “bunk rooms”, där 15 personer fick plats i varje. Sedan delades grupper in för eftermiddagens aktiviteter. Bland dessa aktiviteter fick eleverna testa The Flying Fox, Giant Swing, Low Ropes, Archery (bågskytte) och Kite making (göra flygande drakar).

IMG_0469

Detta är The Giant Swing

IMG_0474

Här ser ni en del av Low Ropes (hinderbana utan att nudda mark)

Greg talade till eleverna på ett respektfullt och roligt sätt, tilltalade de som Ladys and Gentlemen, Sir och Miss. Han pratade med en trevlig ton men också med bestämd röst för att göra det tydligt för eleverna att det fanns regler som skulle följas. Jag och de andra lärarna presenterades. Eleverna tilltalar sina lärare som Mr, Mrs eller Miss och sedan deras efternamn. Jag sa att det gick bra att bara kalla mig Lisa men eleverna kallade mig därefter “Miss Lisa”. Till och med när vi spelade fotboll tillsammans så ropade dem “Miss Lisa, Miss Lisa” vilket jag tyckte var gulligt och charmigt.

På fritiden fanns det massa idrottsaktiviter att sysselsätta sig med, bland annat Aussie footy (Australiensisk fotboll), cricket ( sporten som i alla fall jag inte förstår mig på med som är poppis i AZ), bordtennis, volleyboll, hoppa studsmatta, spela schack och en pool att bada i. Det var verkligen en fin anläggning.

IMG_0477

Schysst poolhäng efter ett par varma timmar

Efter spagetti och köttfärsås som kvällsmat tog alla elever sina ficklampor och gick en 5 km bushwalk i regnskogen. Jag gick med eleverna och pratade om allt möjligt. Först tänkte jag att denna camp inte hade så mycket att göra med min praktik eftersom jag tänkte att de mest var för eleverna. Jag hade väldigt fel. På detta sätt fick jag lära känna eleverna, lära mig hur lärarna bemöter eleverna, prata engelska, se en annorlunda kultur och mycket annat. På andra dagen hade vi en quizcamp men också en föreläsning om skolan vision, mål och värderingar.

Skolans motto som även finns med på deras skollogga är: Optima Semper – best always. En föreläsning hölls för eleverna (och för mig) om detta motto och är något som skolan hoppas och vill nå ut till lärare, elever och alla andra involverade inom skolverksamheten

Visionen för skolan är: Together we become purposeful learners som i princip betyder att vi lär genom varandra och tillsammans blir vi målmedvetna och drivna individer.

Skolans värden eller värderingar bygger på: Empathy, Integrity, Optimism, Respect and Responsibility. På Svenska är dessa alltså empati, integritet, optimism, respekt och ansvar.

Jag reflekterade över hur målmedveten och strukturerad Frankston High School är. Medan föreläsning pågick engagerades eleverna och hela tiden fick någon av dem svara på vad som togs upp och vad vissa saker betydde. Till exempel frågade Greg om det fanns någon som ville berätta vad empati betydde och varför det kan vara viktigt att ha empati? Eleverna kom då med fantastiska svar och jag blev imponerad över deras kunnande. Till exempel på ordet integritet beskrev en elev det med följande: “I think that it means to have the strenght of charachter to do the right thing, and that can for example be to go your own way and not follow the group”.

Denna presentation engagerade alla i gruppen och jag själv blev motiverad av att höra detta. Dock tänkte jag också på att det kan kännas stressande av att alltid försöka sträva efter “the best always” men samtidigt så kanske man måste kunna relatera till specifika situationer och sätta detta i praktiken. En annan fråga är då om skolan gör en uppföljning och utvärderar detta? Jag tror det kan vara svårt men jag tycker att presentationen har ett gott syfte, att försöka få alla inom skolverksamheten att sträva åt samma håll.

Jag som person är en sådan som vill göra mitt bästa i näst intill allt, med andra ord en perfektionist. Men något jag lärt mig hittills är att det är bra att ta ett steg tillbaka och reflektera kring saker och att våga vara prestigelös. Till exempel är mitt modersmål svenska vilket innebär att jag lär mig nya begrepp på engelska hela tiden. Jag har alltid haft höga förväntningar på mig själv och jag har märkt att det är något som jag måste jobba med, att sänka kravbilden och vara nöjd med vissa saker.

Något jag tar med mig från resan är nya kollegor, nya relationer, erfarenheter och en himla massa mod. Jag märkte att jag har fördel i att skapa relationer och lära känna eleverna med hjälp av mitt intresse för sport. På detta sätt blev det lättsamt att bemöta eleverna och vi kunde skratta ihop. Jag har ett bra team som jag får tid att diskutera mina tankar med och jag är glad för att jag begav mig till Australien och vågade.

/Lisa

 

 

Comments are closed.