![\"20151105_110059\"](\"https:\/\/blogg.lnu.se\/socionomstudenter-utomlands\/files\/2015\/11\/20151105_110059.jpg\")
<\/a><\/p>\nVy fr\u00e5n Pueble de Hoven<\/p>\n
<\/p>\n
N\u00e4r barnen sj\u00f6ng f\u00f6r oss<\/p>\n <\/p>\n<\/a><\/p>\n
I tisdags var centrum i Arequipa st\u00e4dat d\u00e5 Unesco h\u00f6ll ett m\u00f6te h\u00e4r d\u00e5 Arequipa r\u00e4knas som en v\u00e4rldsarvsstad. Efter m\u00f6tet varit s\u00e5 syns mindre poliser till i omr\u00e5det vilket gjort att tiggare och arbetande barn b\u00f6rjat visa sig \u00e5ven i centrum. Det \u00e4r tydligt att politikerna ville visa en falsk bild av Arequipa n\u00e4r detta m\u00f6te skedde.<\/p>\n
<\/p>\n
Torsdag 5\/11<\/p>\n
Vi m\u00f6tte upp v\u00e5ran guide German och en tolk redan vid 8 p\u00e5 morgonen och begav oss iv\u00e4g med taxi. Chauff\u00f6ren var v\u00e4ldigt pratsam och det m\u00e4rktes att den mindre spanskaskicklige av oss gjort stora framsteg i spr\u00e5ket om \u00e4n ordf\u00f6r\u00e5det och gramatiken l\u00e4mnar mer att \u00f6nska. German verkade vara n\u00f6jd \u00f6ver framstegen och roades \u00f6ver det norrbottniska uttalet p\u00e5 vissa ord.
\nVi \u00e5kte till universitetsomr\u00e5det som var ett g\u00e4ng byggnader ben\u00e4gna runt stadens st\u00f6rsta fotbollsarena d\u00e4r skollaget spelade. Tolken ber\u00e4ttade att det varit m\u00e5nga studentuppror p\u00e5 skolan de senaste \u00e5ren fr\u00e5n, framf\u00f6r allt, juridikstudenter vilket dragit ut p\u00e5 utbildningarna och gjort skolan mindre attraktiv. Omr\u00e5det hade mycket parker och skolbyggnadernas storlek var en aning mindre \u00e4n de p\u00e5 Linneuniversitetet i V\u00e4xj\u00f6. Det m\u00e4rktes att German jobbade d\u00e4r d\u00e5 han, under den korta halvtimme vi var d\u00e4r, han stanna till och snackade med 2 olika l\u00e4rare vi m\u00f6tte p\u00e5.
\nEfter universitetsbes\u00f6ket tog vi bussen upp till Pueblo de Hoven, som tolken beskrev som “the slum”. Bussen gick p\u00e5 bara 80 cent(2kr) och tog oss i en j\u00e4kla fart n\u00e5gra kilometer upp f\u00f6r ett brant t\u00e4tbebott berg. Det g\u00e4llde att vara snabbt p\u00e5 och snabbt betala n\u00e4r vi gick av d\u00e5 bussen s\u00e5 g\u00e5tt som rullade konstant. Omr\u00e5det var relativt nybebyggt f\u00f6r ca 50 \u00e5r sen och beboddes fr\u00e4mst av folk som flyttat in fr\u00e5n sm\u00e5byarna i bergen. Spr\u00e5ket cetchua \u00e4r ett vanligt f\u00f6rekommande spr\u00e5k i omr\u00e5det. Skolan var omgiven av en h\u00f6g mur och vid entren satt en kvinna och skrev upp alla som gick in och ut ur anl\u00e4ggningen. Germans systers jobbade som l\u00e4rare och vi bes\u00f6kte hennes klass som var i \u00e5ldrarna 8-10. Klassrummet vi bes\u00f6kte s\u00e5g gammeldags ut med v\u00e4ldigt gamla b\u00e4nkar men med en projektor i taket.
\nN\u00e4r vi kom in s\u00e5 stod alla upp och h\u00e4lsade p\u00e5 oss i k\u00f6r och upprepade v\u00e5ra namn i k\u00f6r n\u00e4r vi presenterade oss. Efter\u00e5t fick vi s\u00e4tta oss lite i skymundan och se n\u00e4r l\u00e4raren l\u00e4rde ut om skillnader mellan v\u00e4xter, djur och solens inverkan p\u00e5 allt levande. Hon var v\u00e4ldigt aktiv, pratade h\u00f6gt och bollade ut fr\u00e5gor till barnen kors och tv\u00e4rs n\u00e4r hon l\u00e4rde ut. Det var 16 barn i rummet d\u00e4r de flesta hade skoluniformer. Efter en kvart s\u00e5 tog hon upp om Sverige igen och tog fram en europakarta p\u00e5 projektorn d\u00e4r tv\u00e5 av barnen fick g\u00e5 upp och peka ut Peru och sedan Sverige. Peru var inget problem men n\u00e4r det kom till Sverige pekade ena p\u00e5 Ryssland och sedan Kina medan den andre stod och l\u00e4ste f\u00f6r fullt och pekade r\u00e4tt. Sedan fick vi komma fram igen och ber\u00e4tta, till stor del med tolkens hj\u00e4lp, om Sverige. Barnen ville veta vad f\u00f6r coola djur vi hade och gillade att h\u00f6ra om bj\u00f6rn och renar och tyckte det l\u00e4t galet att det finns folk som badar isvak samt v\u00e4grade att tro p\u00e5 att det finns midnattsol. L\u00e4raren visade lite bilder p\u00e5 bland annat Stockholm, lucia, kr\u00e4ftor, kungen och midsommar som vi fick ber\u00e4tta om. Efter det s\u00e5 fick alla barnen st\u00e4lla sig upp igen och sjunga en s\u00e5ng f\u00f6r oss som visade sig handla om Peru. Efter\u00e5t s\u00e5 sa dom att det var v\u00e5r tur s\u00e5 jag och Johan tittade f\u00f6rvirrat p\u00e5 varandra, kom fram till en l\u00e5t snabbt och st\u00e4llde oss upp och med h\u00f6ga st\u00e4mmor sj\u00f6ng vi du gamla du fria. Barnens \u00f6gon var j\u00e4klart som pingisbollar s\u00e5 vi tar f\u00f6r givet att vi sj\u00f6ng j\u00e4kligt bra. Efter\u00e5t s\u00e5 tackade l\u00e4raren oss, vi tog n\u00e5gra gruppbilder och l\u00e4mnade klassrummet.
\nVi gick en annan v\u00e4g ner till bussen \u00e4n den vi kom s\u00e5 vi fick se mer av omr\u00e5det. Det m\u00e4rktes att omr\u00e5det var mycket fattigt b\u00e5de p\u00e5 folket och alla hundar som sprang runt p\u00e5 tak och gator. F\u00f6r att vara det tolken beskrev som “slum” s\u00e5 h\u00e4nde inget mer \u00e4n att en nerdrogad ung man ville prata med oss, en hund reste ragg och nafsade efter tolken n\u00e4r vi passera dennes hus och en fattig man h\u00f6ll ett tal p\u00e5 bussen hem om sin sociala situation och samlade sedan ihop pengar av dem som satt d\u00e4r. Jag k\u00e4nde mig aldrig riktigt hotad i n\u00e5n av situationerna utan mer obekv\u00e4m men visst vore det inte allt f\u00f6r smart att g\u00e5 runt och vifta med dyra f\u00f6rem\u00e5l i det omr\u00e5det, fr\u00e4mst efter m\u00f6rkrets inbrott.<\/p>\n
Efter\u00e5t spanskalektion i vanlig ordning d\u00e4r vi forts\u00e4tter att g\u00f6ra stora framsteg.<\/p>\n
<\/p>\n
Fredag 6\/11<\/p>\n
P\u00e5 morgonen s\u00e5 hade vi skype-seminarium med v\u00e5r handledare i Sverige om demokratiska prosesser i Peru. D\u00e4r gick vi bland annat igenom de senaste \u00e5rens olika styren och hur de p\u00e5verkat v\u00e4lf\u00e4rden i landet.
\nKlockan 17 kom German, Maura och 2 tolkar till hotellet och h\u00f6ll en f\u00f6rl\u00e4sning om sociala problem i Peru. Maura visade en hel rad olika diagram och ber\u00e4ttade utifr\u00e5n dem vad de olika klyftorna i samh\u00e4llet kunde bero p\u00e5. De st\u00f6rsta problemen i Peru finns i de s\u00e5 kallade “rural areas”, glesbygden, d\u00e4r den st\u00f6rsta fattigdomen och d\u00e5liga levnadsf\u00f6rh\u00e5llandena finns. Statistiken visade bland annat att barn som hoppar av skolan tidigt \u00e4r mycket vanligare i rural areas \u00e4n \u00f6vriga landet. Detta berodde till exempel p\u00e5 att det finns f\u00e5 l\u00e4rare i glesbygden som fick undervisa en blandad klass med kanske 10 elever i \u00e5rskurs 1-6. L\u00e4gg d\u00e4r till dilemmat “mr wednesday” d\u00e4r l\u00e4raren reser m\u00e5ndag, l\u00e4r p\u00e5 onsdan och reser hem dagen efter.
\nEtt \u00e4mne som det blev mycket samtal kring var barnarbete d\u00e5 det finns en annan syn p\u00e5 det h\u00e4r \u00e4n hemma i Sverige. H\u00e4r \u00e4r det barnen sj\u00e4lv som v\u00e4ljer att jobba f\u00f6r att tj\u00e4na ihop pengar f\u00f6r att kunna g\u00f6ra kul grejer som till exempel att sitta p\u00e5 internetcaf\u00e9er menar dem. F\u00f6rbudet mot barnarbete h\u00e4r i Peru har inneburit att de flesta barnen b\u00f6rjar jobba efter m\u00f6rkrets inbrott d\u00e4r de inte blir sedda av polis lika l\u00e4tt med att till exempel g\u00e5 runt och s\u00e4lja godis. I barnkomventionen st\u00e5r det tydligt att barnarbete inte \u00e4r okej men det st\u00e5r ocks\u00e5 att barnen ska komma till tals. Fr\u00e5gar man barnen sj\u00e4lva enligt f\u00f6rel\u00e4sarna s\u00e5 s\u00e4ger dom att det \u00e4r polisen som \u00e4r problemet som i m\u00e5nga fall sl\u00e5r barnen om de uppt\u00e4cker att barnen jobbar. Det \u00e4r ett sv\u00e5rt dilemma i ett fattigt samh\u00e4lle d\u00e4r barnen sj\u00e4lva i m\u00e5nga fall k\u00e4nner att de vill jobba f\u00f6r att kunna bidra.<\/p>\n
L\u00f6rdag 7\/11<\/p>\n
Dagen b\u00f6rjade med en sk\u00f6n sovmorgon och f\u00f6rst vid 4 kom spanskal\u00e4raren och h\u00f6ll en femte och sista lektion f\u00f6re vi sticker till colcadalen. Hon stannade kvar efter lektionen och agerade tolk n\u00e4r German och Maura kom och h\u00f6ll \u00e4nnu en f\u00f6rel\u00e4sning. Den h\u00e4r g\u00e5ngen handlade f\u00f6rel\u00e4sningen om socialarbetarens roll i samh\u00e4llet. Man k\u00e4nde igen sig mycket fr\u00e5n lektionerna hemma i Sverige.
\nEn tysk utbytesstudent som studerar socialt arbete h\u00e4r i Arequipa var ocks\u00e5 med och lyssnade och det blev mycket samtal kring de stora skillnader mellan v\u00e5ra l\u00e4nder och Peru. I Peru s\u00f6ker sig inte folk till socialen lika mycket som hemma i Sverige d\u00e5 det finns en typ av stolthet att de vill ha ett riktigt jobb och inte bara pengar och f\u00f6rebyggande insatser. Upps\u00f6kande verksamhet \u00e4r en stor bristvara i Peru j\u00e4mf\u00f6rt med Sverige vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att uppt\u00e4cka n\u00e4r n\u00e5gon har r\u00e4tt till insatser. Det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor h\u00e4r som inte vet om sina b\u00e5de politiska och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. Avancerade strukturer som Sveriges och Tysklands socialtj\u00e4nster finns inte i Peru d\u00e5 det \u00e4r sv\u00e5rt h\u00e4r att bygga upp en v\u00e4lf\u00e4rd som h\u00e5ller i l\u00e4ngden.<\/p>\n
S\u00f6ndag 8\/11<\/p>\n
Vi gick upp tidigt p\u00e5 morgonen och \u00e5kte med German och bes\u00f6kte en peruansk familj som vi kommer att bo hos n\u00e4r vi kommer tillbaka om en vecka. Det var ett par vars 2 d\u00f6ttrar, 1 barnbarn och en f\u00f6r\u00e4lder var inneboende. De var mycket trevliga och v\u00e4lkomnande och hade haft m\u00e5nga utbytesstudenter boende hos dem tidigare. Endast spanska i huset g\u00e4ller vilket vi b\u00f6rjar k\u00e4nna oss redo f\u00f6r. Det \u00e4r bara 15 minuters g\u00e5ngv\u00e4g till centrum. Vi k\u00e4nner att boendet hos dom kommer att bli riktigt bra och f\u00f6rsta veckan p\u00e5 hostal var beh\u00f6vligt s\u00e5 att det inte blev f\u00f6r mycket p\u00e5 en g\u00e5ng.<\/p>\n
Imorgon \u00e5ker vi till en annan familj i colca-dalen d\u00e4r vi ska bo i en vecka och l\u00e4ra om deras kultur, sociala problem samt h\u00e4nga med German och bes\u00f6ka de olika organisationer som jobbar d\u00e4r.<\/p>\n
<\/p>\n
\/ Jonathan och Johan<\/p>\n
<\/p>\n
Bilder<\/p>\n
Vy fr\u00e5n Pueble de Hoven<\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r barnen sj\u00f6ng f\u00f6r oss<\/p>\n <\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n