Hej!<\/p>\n
Vi har tagit en liten paus fr\u00e5n praktiken och \u00e5kt till Macchu picchu f\u00f6r n\u00e5gra dagars turistande, vilket var en upplevelse. Innan vi \u00e5kte hann vi med n\u00e5gra bes\u00f6k p\u00e5 olika organisationer.<\/p>\n
Vi bes\u00f6kte en l\u00e4kare p\u00e5 ett h\u00e4lsocenter som \u00e4r statligt. L\u00e4karen vi tr\u00e4ffade var professor i medicin, specialist i offentlig h\u00e4lsa och ocks\u00e5 assisterande doktor. Hon menar att h\u00e4lsa beror p\u00e5 olika faktorer, vilket \u00e4r ett nytt s\u00e4tt att se p\u00e5 h\u00e4lsa i Peru. Innan s\u00e5 unders\u00f6ktes endast de biologiska faktorerna. Nu har man insett att \u00e4ven de sociala faktorerna spelar stor roll f\u00f6r h\u00e4lsan. L\u00e4karen n\u00e4mner att fattigdom och bristen p\u00e5 kunskap \u00e4r ett av Perus st\u00f6rsta problem. Detta beror p\u00e5 de sociala faktorerna. Den ekonomiska klyftan \u00f6kar alltmer, den ekonomiska tillv\u00e4xten \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gonsin i Peru, men samtidigt blir fler fattiga. Det spelar stor roll var man bor n\u00e5gonstans, i rural eller urban areas. Urban area \u00e4r st\u00e4der och rural \u00e4r den som ligger utanf\u00f6r st\u00e4derna, p\u00e5 landsbyggden. De som jobbar med h\u00e4lsa vill helst jobba i de urbana omr\u00e5dena p\u00e5 grund av att det \u00e4r b\u00e4ttre standard d\u00e4r. Bland annat \u00e4r internet, logi, mat och s\u00e5 vidare mycket b\u00e4ttre d\u00e4r. Regeringen l\u00e4gger budgeten f\u00f6r h\u00e4lsa p\u00e5 6-7 %, vilket \u00e4r v\u00e4ldigt lite. Huvudproblemen l\u00e4karen n\u00e4mner \u00e4r milj\u00f6 som \u00e4r bland annat orent vatten, h\u00e4lsa och att alla inte har tillg\u00e5ng till h\u00e4lsoservice. Det beror dels p\u00e5 tillg\u00e4ngligheten och f\u00f6r att de flesta \u00e4r fattiga och inte har r\u00e5d. Man h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndra detta s\u00e5 att alla ska ha tillg\u00e5ng till h\u00e4lsa och inte beh\u00f6va betala f\u00f6r detta. Ett annat problem \u00e4r att gravida kvinnor inte g\u00e5r p\u00e5 sina kontroller, d\u00e4rf\u00f6r ligger nu ett stort fokus p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda dessa kvinnors liv. Vanligtvis \u00e4r det ton\u00e5rsgraviditeter som \u00e4r det st\u00f6rsta problemet. Ton\u00e5ringarna blir gravida eftersom de inte f\u00e5r n\u00e5gon sexualundervisning i skolan. Sv\u00e5righeten ligger i att sex \u00e4r f\u00f6rbjudet enligt lag, och kyrkan \u00e4r emot skydd vid samlag. Den enda information ton\u00e5ringarna f\u00e5r om sex \u00e4r via media. D\u00e4rf\u00f6r blir ocks\u00e5 andelen aborter h\u00f6g, vilket \u00e4r ett socialt problem. L\u00e4karen n\u00e4mner att detta \u00e4r ett mycket konservativt system. L\u00e4karna har b\u00f6rjat g\u00e5 ut i skolorna och informera om sex, men under restriktioner eftersom de l\u00e4tt kan bli anklagade f\u00f6r att uppmuntra ton\u00e5ringarna till sex enligt den katolska kyrkan. \u00d6verviktighet \u00e4r ocks\u00e5 ett problem i landet. L\u00e4karen ber\u00e4ttar att detta beror p\u00e5 brist p\u00e5 kunskap hos f\u00f6r\u00e4ldrarna och deras kultur. Idrott \u00e4r till exempel inte prioriterat i skolorna.<\/p>\n
Vi har \u00e4ven varit p\u00e5 ett kvinnocenter f\u00f6r v\u00e5ldsutsatta kvinnor med fokus p\u00e5 familjev\u00e5ld som kan innefatta barn, syskon, ton\u00e5ringar. P\u00e5 kvinnocentret finns olika professioner s\u00e5som advokat, psykolog, socialarbetare och personal som jobbar i f\u00f6rebyggande och informationsspridande syfte. Centret har funnits i 8 \u00e5r p\u00e5 uppdrag av regeringen. Statistiken kring v\u00e5ldet \u00e4r att 55% \u00e4r psykiskt v\u00e5ld, 30% fysiskt och 15% sexuellt.<\/p>\n
Om ett fall kommer till centret b\u00f6rjar man utreda om det \u00e4r ett fall som centret kan hj\u00e4lpa till med. Is\u00e5fall sker ett m\u00f6te med psykolog och d\u00e4refter sker ett m\u00f6te med socialarbetaren f\u00f6r att se vilka risker som finns, samt vilka m\u00f6jligheter det finns att hj\u00e4lpa brukaren. Socialarbetaren n\u00e4mner att det \u00e4r viktigt att se till hela situationen och att alltid ha \u00f6gonen \u00f6ppna, inget fall \u00e4r det andra likt. Regeringen vill att alla de 5 som jobbar p\u00e5 centret ska arbeta tillsammans som ett team men detta n\u00e4mner socialarbetaren \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra eftersom de ofta \u00e4r ute p\u00e5 f\u00e4ltet och arbetar. De g\u00e5r ut i f\u00f6rebyggande syfte i skola, media och i samarbete med polisen. Att vara socialarbetare inom den h\u00e4r organisationen inneb\u00e4r mycket observation och det kr\u00e4ver att du \u00e4r \u00f6ppen som person. Detta f\u00f6r att de som kommer ska k\u00e4nna sig v\u00e4lkomna. Det \u00e4r viktigt at ha en stark personlighet. Genom arbete f\u00e5r man erfarenhet vilket g\u00f6r att socialarbetaren numera kan se vad det \u00e4r f\u00f6r typ av v\u00e5ld som g\u00e4ller genom att st\u00e4lla n\u00e5gra f\u00e5 fr\u00e5gor. Det g\u00e4ller att ha \u00f6gon i ryggen, se allt, kunna hantera allt och vara social. Det \u00e4r viktigt att ha en plan och alltid jobba ett steg fram\u00e5t.<\/p>\n
Personen som jobbar med \u201dadmission\u201d har i uppgift att identifiera om det \u00e4r v\u00e5ld eller inte. Vissa som kommer vet inte om de har blivit utsatta f\u00f6r v\u00e5ld eller inte. Han kollar vilken niv\u00e5 v\u00e5ldet \u00e4r p\u00e5, eller om det \u00e4r v\u00e5ld \u00f6verhuvudtaget. F\u00f6r att ta reda p\u00e5 om det \u00e4r v\u00e5ld eller inte har han hj\u00e4lp av ett dokument med fr\u00e5gor som socialarbetaren har utformat. Han noterar kvinnans historia s\u00e5 att hon slipper ber\u00e4tta den om och om igen. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r att offren ska k\u00e4nna sig trygga med att stanna kvar inom organisationen och ta emot den hj\u00e4lp de erbjuds. Om det \u00e4r v\u00e5ld skickar han vidare brukaren till socialarbetaren. Vi fr\u00e5gar han om det \u00e4r sv\u00e5rt att ta beslut, d\u00e5 s\u00e4ger han nej eftersom de jobbar som ett team. De \u00e4r tvungna att g\u00f6ra ett bra jobb snabbt, och d\u00e5 g\u00f6r de det. Ett problem \u00e4r det politiska intresset, organisationen f\u00e5r inte s\u00e5 mycket uppm\u00e4rksamhet. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjade de med promotion just f\u00f6r att sprida kunskap om hur viktigt detta \u00e4r och f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra arbetet. Socialarbetaren n\u00e4mner att det \u00e4r mycket pappersarbete, arbetet har en starttid men ingen sluttid. Det \u00e4r ett stressigt jobb, och m\u00f6te med m\u00e5nga negativa m\u00e4nniskor. D\u00e4rf\u00f6r anordnar psykologen p\u00e5 centret workshops f\u00f6r de anst\u00e4llda f\u00f6r deras v\u00e4lm\u00e5ende.<\/p>\n
Vi upplevde att de som arbetade p\u00e5 centret var professionella, men att de var v\u00e4ldigt stressade och hade mycket att g\u00f6ra. Vi upplevde ocks\u00e5 att denna typ av arbete inte \u00e4r prioriterat fr\u00e5n statens sida. Det verkar som att personalen jobbade ur ett brukarperspektiv, d\u00e5 de tog h\u00e4nsyn till alla aspekter som de utsatta kvinnorna kan befinna sig i.<\/p>\n
Just nu befinner vi oss i colcadalen, som ligger uppe i bergen. H\u00e4r ska vi bes\u00f6ka olika organisationer och bo hos familjer. Vi har bes\u00f6kt en organisation som hj\u00e4lper utsatta barn och ungdomar. Vi fick tr\u00e4ffa en advokat. De jobbar med relationen mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och barn, familjeproblem som till exempel kan vara barn som inte har f\u00f6r\u00e4ldrar. Det \u00e4r en verksamhet som styrs p\u00e5 uppdrag av regeringen. Det h\u00e4r \u00e4r den f\u00f6rsta organisationen barnen har m\u00f6jlighet att f\u00e5 hj\u00e4lp ifr\u00e5n. F\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp av organisationen m\u00e5ste man sj\u00e4lv v\u00e4nda sig till den, f\u00f6r att sedan skickas vidare till en annan organisation eller polis. Ibland jobbar de sj\u00e4lva vidare med fallet. Regeringen g\u00f6r kampanjer i f\u00f6rebyggande syfte och f\u00f6r att sprida information om att hj\u00e4lp finns att f\u00e5. De jobbar \u00e4ven med att barn inte ska b\u00f6rja jobba f\u00f6r tidigt. Man f\u00e5r inte b\u00f6rja jobba f\u00f6rr\u00e4n man \u00e4r 18 \u00e5r men m\u00e5nga barn jobbar i Peru. Detta \u00e4r n\u00e5got vi sj\u00e4lva ser dagligen.<\/p>\n
Det \u00e4r tv\u00e5 stycken som jobbar inom organisationen. En advokat, psykolog. Advokaten upplever att det \u00e4r mycket pappersarbete och uttryckte att det var synd att han m\u00e5ste sitta inne p\u00e5 kontoret hel dagarna. Han skulle hellre bege sig ut i verkligheten. Han s\u00e4ger att grunden till detta \u00e4r pengaproblem. H\u00e4r \u00e4r ett problem var man ska placera de som beh\u00f6ver hj\u00e4lp och vilka som kan ge hj\u00e4lpen. H\u00e4r \u00e4r allt ett problem, jobb, pengar, h\u00e4lsa och hur man ska kunna hj\u00e4lpa till f\u00f6r det finns f\u00e5 resurser. Regeringen st\u00f6ttar organisationen beroende p\u00e5 hur v\u00e4l organisationen presenterar fallet. D\u00e4refter f\u00f6ljer en l\u00e5ng process tills organisationen f\u00e5r pengar. Organisationen jobbar med 19 distrikt vilket \u00e4r 30 000 inv\u00e5nare. Det verkar frustrerande att jobba d\u00e4r eftersom det finns s\u00e5 f\u00e5 resurser, det verkade p\u00e5 advokaten som att han skulle vilja g\u00f6ra s\u00e5 mycket mer men att han inte kan det. Vi kan t\u00e4nka oss att det \u00e4r sv\u00e5rt att v\u00e4nda sig till organisationen som brukare, n\u00e4r det finns s\u00e5 f\u00e5 resurser och att det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 hj\u00e4lp. D\u00e5 kanske det blir s\u00e5 att man drar sig f\u00f6r att s\u00f6ka hj\u00e4lpen.<\/p>\n
Vi har \u00e4ven bes\u00f6kt ett kvinnocenter som \u00e4r en statlig verksamhet som arbetar mot v\u00e5ld inom familj och sexuellt v\u00e5ld. Det \u00e4r gratis f\u00f6r alla som s\u00f6ker sig till organisationen. Anledningen till att kvinnocentret \u00f6ppnade var att det dagligen kom nyheter om att kvinnor antingen blivit d\u00f6dade eller slagna. 1998 beslutade regeringen att \u00f6ppna centret f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen. Pengarna kommer fr\u00e5n staten. Socialarbetare, psykolog och advokat jobbar h\u00e4r, men \u00e4ven personer som jobbar med promotion och prevention. De \u00e4r 5 stycken p\u00e5 20 distrikt. F\u00f6rra \u00e5ret var det 110 fall som kom till organisationen vilket \u00e4r ett l\u00e5gt antal och man vet inte s\u00e4kert varf\u00f6r. Det kan vara p\u00e5 grund av skam, tillg\u00e4nglighet och kultur. H\u00e4r accepterar kvinnorna att de blir utsatta f\u00f6r v\u00e5ld och att mannen har dominans. En annan anledning till att fler inte s\u00f6ker hj\u00e4lpen kan vara att kvinnorna inte f\u00e5r jobb och blir d\u00e4rf\u00f6r kvar hos m\u00e4nnen och \u00e4ven f\u00f6r att barnen ska ha det bra. De st\u00f6rsta skillnaderna mellan rural och urban \u00e4r den geografiska skillnaden. Det finns inte samma tillg\u00e5ng till hj\u00e4lp, d\u00e5 distansen \u00e4r l\u00e4ngre och det \u00e4r inte lika l\u00e4tt att ta sig till organisationen. En annan sv\u00e5righet \u00e4r spr\u00e5ket d\u00e5 Ketchua \u00e4r ett spr\u00e5k som anv\u00e4nds p\u00e5 landsbygden och de som arbetar p\u00e5 organisationen inte beh\u00e4rskar det. N\u00e4r vi fr\u00e5gar om hur socialarbetaren ser p\u00e5 framtiden ser hon negativt p\u00e5 den, regeringen jobbar p\u00e5 men det sker inga resultat. Problemet ligger i att n\u00e4r regeringen tar tag i problemen bildas en ny regering, vilket g\u00f6r att de hela tiden b\u00f6rjar fr\u00e5n noll. N\u00e4r vi j\u00e4mf\u00f6r denna organisation med kvinnocentret i staden, m\u00e4rker vi att det verkar mycket lugnare h\u00e4r. De \u00e4r inte lika stressade. De n\u00e4mner att det \u00e4r tr\u00e5kigt att inte kunna komma ut p\u00e5 f\u00e4ltet och jobba. Som brukare kan vi t\u00e4nka oss att det \u00e4r sv\u00e5rt att v\u00e4nda sig till organisationen. B\u00e5de p\u00e5 grund av tillg\u00e4ngligheten, men \u00e4ven skyddet f\u00f6r kvinnorna d\u00e5 de egentligen inte f\u00e5r n\u00e5got skydd utan g\u00e5r i ovisshet d\u00e5 det inte finns n\u00e5gra hem f\u00f6r de. Detta verkade ocks\u00e5 vara frustrerande f\u00f6r de som jobbar inom organisationen.<\/p>\n
Vi har ocks\u00e5 bes\u00f6kt ett center med f\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r alla, som \u00e4r statligt. De som arbetar h\u00e4r \u00e4r en psykolog, 2 \u00e4ldre-assistenter, en manager f\u00f6r centret och en l\u00e4rare. De hj\u00e4lper till med bland annat mat, medicin och boende. Det \u00e4r inte s\u00e5 m\u00e5nga som kommer hit p\u00e5 grund av att detta centret \u00e4r det enda som finns i provinsen, och avst\u00e5nden \u00e4r l\u00e5nga. Det \u00e4r 6 personer som bor p\u00e5 centret, runt 70 kommer och bes\u00f6ker centret och d\u00e5 \u00e4ter dom frukost, lunch och kv\u00e4llsmat. Det \u00e4r gratis f\u00f6r alla att komma hit. Centret jobbar just nu f\u00f6r att f\u00e5 mer pengar f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen vad g\u00e4ller utbyggnad och mat. De st\u00f6rsta problemen f\u00f6r organisationen \u00e4r ekonomin och att regeringen byts ut ganska ofta. N\u00e4r en regering har best\u00e4mt hur ett system ska se ut, \u00e4r det dags f\u00f6r n\u00e4sta regering att ta \u00f6ver och d\u00e5 b\u00f6rjar allt om p\u00e5 noll. Detta m\u00e4rker vi \u00e4r ett \u00e5terkommande problem vid m\u00e5nga organisationer. Vid bes\u00f6ket p\u00e5 centret fick vi m\u00f6ta vissa av de \u00e4ldre n\u00e4r de skulle \u00e4ta frukost. Vi reflekterade \u00f6ver att inga aktiviteter fanns, de \u00e4ldre satt bara ner och gjorde ingenting. Vi h\u00f6rde fr\u00e5n en av de \u00e4ldre att de blir uttr\u00e5kade och att det ocks\u00e5 var en anledning till att inte fler kommer hit, f\u00f6r att de inte har n\u00e5gon aktivitet.<\/p>\n
Vi har bes\u00f6kt en socialarbetare p\u00e5 ett socialkontor som \u00e4r statligt. Deras jobb g\u00e5r ut p\u00e5 att jobba med alla inv\u00e5nare, och l\u00f6sa de sociala problem som finns. Det kan g\u00e4lla barn. vuxna, personer med funktionshinder osv. De som arbetar inom organisationen \u00e4r psykolog, socialarbetare, l\u00e4rare.<\/p>\n
De st\u00f6rsta problemen \u00e4r h\u00e4lsa, ekonomi, utbildning och familjeproblem. Ett annat problem h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 att kultur och tradition \u00e4r mycket viktigt. Denna del av provinsen har sitt ursprung i pre inka. De jobbar genom kampanjer, aktiviteter och olika program som regeringen har utformat f\u00f6r att sprida information om problemen och hur de kan f\u00f6rb\u00e4ttras. Socialarbetaren n\u00e4mner att det \u00e4r problem med regeringen, eftersom att den ofta byts ut och p\u00e5b\u00f6rjade uppdrag avbryts f\u00f6r att b\u00f6rja om p\u00e5 nytt med den nya regeringen. Socialarbetaren ber\u00e4ttar att det \u00e4r viktigt att dela sina kunskaper och erfarenheter b\u00e5de mellan l\u00e4nder men ocks\u00e5 mellan olika organisationer f\u00f6r att skapa ett b\u00e4ttre samarbete f\u00f6r att l\u00f6sa de problem som finns i v\u00e4rlden.<\/p>\n
Nu har vi fyra dagar kvar h\u00e4r p\u00e5 landsbygden i Colca och ska bland annat bo i familjer som har bondg\u00e5rd f\u00f6r att se hur deras liv fungerar. H\u00e4lsningar fr\u00e5n Sara & Lisen<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Hej! Vi har tagit en liten paus fr\u00e5n praktiken och \u00e5kt till Macchu picchu f\u00f6r n\u00e5gra dagars turistande, vilket var en upplevelse. Innan vi \u00e5kte hann vi med n\u00e5gra bes\u00f6k p\u00e5 olika organisationer. Vi bes\u00f6kte en l\u00e4kare p\u00e5 ett h\u00e4lsocenter som \u00e4r statligt. L\u00e4karen vi tr\u00e4ffade var professor i medicin, specialist i offentlig h\u00e4lsa och […]<\/p>\n","protected":false},"author":104,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[16984],"tags":[],"class_list":["post-803","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-peru"],"acf":[],"yoast_head":"\r\n