Alt+ctrl+delete

08:51 by sthalsan

När du granskar vad du ägnat dig åt de senaste månaderna, är temat upprepning. Du förstår inte varför du leder dig själv till samma återvändsgränd gång på gång. Du vill få in nya vanor, som ska stärka och utveckla dig, men du fastnar i det du vill undvika.

Det är impulsivitet, som får dig att misslyckas, men hur kan du bli motståndskraftig? Det är lockande att ge efter, följa lusten i stunden, men du mår dåligt i längden. Du vill bli riktigt bra på något, men du gör sällan det som krävs, eftersom du ständigt låter dig distraheras. Du gör planer som du inte följer, lovar dig själv löften du inte håller, upprepar dig helt enkelt.

Du bestämmer dig för att utforska impulserna, namnge dem när de dyker upp, som tristess, lust, sug, längtan, saknad, begär, otillräcklighet, nyfikenhet. Listan blir lång. Du ser mönstret, en flykt från dina tankar om nuet, ett nu som inte duger. Förvånat inser du, att du är fången i dina tankar om nuet istället för att närvara och uppleva det.

Du blir stilla, slappnar av i käkarna, lägger en hand på ditt hjärta, känner dess slag, upplever kroppens förändringar vid varje in-och utandning. Du inser att det är först när du stannar upp, släpper taget om dina malande tankar, gång på gång, som du verkligen kan börja komma någon vart.

practice-615644__180

 

Comments are closed.