Du och jag Alfred!

09:25 by sthalsan

Många av oss är uppväxta med Astrid Lindgrens underbara sagor om Emil i Lönneberga. Emil är inte som andra barn och hans relation till pappan är ganska ansträngd. Emil vänder sig emellertid åt ett annat håll, för att få den värme och den närhet han behöver, han har ju drängen Alfred. Alfred finns alltid där för Emil i vått och torrt. En kväll, när Emil vägrat komma ut från snickeboa, och föräldrarna gått och lagt sig, klättrar han upp genom skorstenen. Alfred ser honom och överger genast pigan Lina, för att gå bort till Emil. ”Kom så går vi och badar Emil, hoppa i min famn”, säger Alfred och Emil hoppar.

Vi är många som längtar efter att få ha en sådan relation, där vi känner oss älskade, sedda och helt trygga. Det är emellertid inte alla förunnat, att få växa upp med föräldrar, som kunnat ge oss den trygghet och kärlek, vi hade behövt som barn. En del ger sig ut i vuxenlivet på jakt efter den kärlek man inte fått, med risken att ständigt blir besviken. Letar du efter din andra halva, jagar du utan att bli nöjd? Stanna upp, försök förstå vad som driver dig. Tänk dig, att inom dig har du både en Emil och en Alfred. Låt den vuxna delen ge barnet omsorg och kärlek. Visa medkänsla med dig själv, tänk goda, kärleksfulla tankar om dig själv. Ge dig själv omsorg och ta hand om dig, som om du är en värdefull person. När du ger dig själv det du behöver, kommer du också kunna ta emot kärlek från andra. Släpp allt jagande och se rikedomen som finns inom dig!

Comments are closed.