Har du problem eller?!

07:44 by sthalsan

Det enda du tänker på är alla problem, som hopar sig. Du kämpar förgäves mot en strid ström av svårigheter. Löser du en, dyker det genast upp en ny. Det största problemet av alla är du själv, att du är som du är och att du inte kan ändra på dig, hur du än försöker. Du gör ständigt om samma misstag, om än i nya versioner, men i snarlika situationer. Du blir arg och upprörd över att du inte kan förbättra dig, komma vidare, bli mer säker och framför allt börja tycka om dig själv. Det är stört omöjligt att ens tro att du någon gång i framtiden kommer uppleva att du duger som du är. Hur ska det gå till, när hela du är ett problem. Det är i alla fall vad du fått höra eller vad du fått känna under större delen av ditt liv. Du hatar att vara osäker hela tiden. Du vet att din självkänsla är i botten och du har gjort allt, verkligen allt, för att förändra den, men det går verkligen inte. Din hylla är fylld med självhjälpsböcker, som du har lust att elda upp, för inget har fungerat. Du orkar inte med affirmationer, positiva tankar eller dagböcker med fem saker du är nöjd med varje dag, det får räcka nu. Bara det, att ingen självhjälp hjälper har också blivit till ett megaproblem, det fungerar ju för alla andra, men inte för dig.

Vem är du utan dina problem? Om alla dina problem skulle upplösa, skingras som ett dimmoln, som löses upp i ljuset från solen, vad finns kvar då? När tillvaron är problemtyngd är det lätt att fastna i huvudet, i ett intellekt, som kämpar med att analysera, kalkylera, lösa, räkna ut och hitta en lösning. Ju mer du analyserar desto knepigare blir det, för hjärnan har inga gränser för hur långt och hur länge du kan grubbla. Du vet att grubblandet är lika produktivt som att titta på tvätten när den går runt, runt i tvättrumman, ändå kan du inte låta bli. Kanske dags att ändra strategi? Vad skulle hända om du bara släppte idén om att hitta någon lösning, kanske även idén om att det är ett problem. Är det möjligt att bara låta allt vara som det är en liten stund, släppa taget om att det skulle vara på något annat sätt just nu, kanske leka med tanken på att du redan är framme. Gå in i din kropp, hitta fast mark under fötterna, känn kontakten mot underlaget och låt huvudet få ro. Eller som Buddha sa: Respektera din kropp, den är ditt redskap till befrielse.

yoga-405507_1280

Comments are closed.