Live louder!

10:39 by sthalsan

Det kommer inte att gå, inte kan väl du. Blicken i marken, hopsjukna axlar och tunga suckar. Det är outsägligt trist, att aldrig komma någon vart, att stoppas av alla dessa hinder, spärrar, plank, taggtrådstängsel och murar, som gör att allt stannar upp och står still. Du vill så gärna våga, men du väntar, väntar på det rätta läget, det rätta humöret och den rätta känslan, som kommer få dig att agera. Problemet är bara att den/det inte dykt upp ännu. Här om dagen var du sjukt taggad och hade bestämt dig för att göra slag i saken, ta ett kliv framåt, ta plats och göra din stämma hörd, men så hände något och dina planer föll ihop som ett korthus. Det är inte klokt hur lite som ska till för att stjälpa dig, kan du fundera så här i efterhand. Varför är du så rädd hela tiden, vad kan egentligen hända, frågar du dig själv hånfullt och själföraktet skvätter runt dig. Du vet att det skulle bli sååå mycket roligare att leva om du gjorde allt det där, som du bara vågar drömma om. Kan man inte få en spruta vaccin mot rädsla?

När du känner upphetsande, pirrande rädsla, då är du på rätt spår mot att leva lite mer oförutsägbart. Då har du slagit av autopiloten för en stund och då kan du känna hur din puls går upp. När hjärtat dunkar av förväntansfull nervositet är du precis där du ska vara om du längtar efter utveckling. Du kan inte utvecklas om du inte samtidigt utmanas, självtvivel följer med köpet. Om du bara gör mer av det du redan behärskar, blir du skickligare, men du lär inte så mycket nytt och det innebär heller inte någon större spänning. Det är först när du inser att din tid här på jorden är begränsad, som du kommer få tummen ur och ta chanser/risker istället för att låta dem passera förbi. Tag plats, ta för dig av livet, gör det till en vana att utmana dig själv och lär dig att stå ut med rädsla. Du kommer inte att ångra dig!

utah-95032__180

Comments are closed.