När allt går i repris

August 27th, 2015 by sthalsan

Samma väg till jobbet, samma människor, samma snack och samma tänk. Just nu känns det som om livet bara går i repris varje dag. Du längtar efter ett främmande inslag, det oförutsägbara, något exotiskt helt enkelt. Det skulle vara kul att någon gång bli omskakad på riktigt, känna att du kommer vidare här i livet och gör något mönsterbrytande. Du är plågsamt medveten om dina tankars enformighet, hur är det möjligt att bli så enkelspårig? Du försöker röra dig i nya miljöer, prova nya saker, lära känna nya personer, men nyhetens behag är alltför kortvarig och din äventyrsbudget är starkt begränsad. Du jagar efter variation, men det är för mycket likheter, för lite skillnader. Du dras också alltför lätt till det bekanta och känner hur du omedvetet ofta begränsar dig själv till det trygga och invanda, eftersom det är bekvämt.

När tryggheten blir för stor, längtar du efter utmaningar och äventyr, men samtidigt kommer rädslan för det okända på köpet. Rätt vad det är händer det något och pendelen slår över till det motsatta. Du rör dig mellan dessa två poler, utveckling/tillväxt och trygghet/stabilitet. Ditt fokus ligger kanske för ofta på det som fattas dig istället för det du har. Förändringar sker på många plan från cellnivå till världsomfattande händelser precis hela tiden. När livet känns enformigt handlar det kanske mer om att du är för lite närvarande i nuet och går för mycket på autopiloten. Den som är vaken och närvarande kan lägga märker till att allt förändras. Att stanna kvar och gå djupare in i något, istället för att kasta sig över något nytt, kan vara bästa sättet att få den förnyelse och förändring du behöver. Less is more.

concentric-145559__180

 

Comments are closed.