Vad gör du här?

07:58 by sthalsan

Du sneglar på klockan, skyndar på stegen, försenad till mötet. Med andan i halsen sjunker du ner på stolen, hälsar på dina kollegor, som alla har blickarna riktade mot sina laptops. Mötet har precis börjat. Du känner hjärtat hamra i bröstet, en rännil av svett söker sig ner längs med magen. Runt omkring dig antecknar folk flitigt, trots att det hittills inte sagt något av någon som helst vikt. Du sneglar förstrött på grannens skärm, hen sitter och besvarar mail. På andra sidan om dig sitter en kollega, som googlar på vad som ser ut att vara bäst i test för brödrostar. Du inser snabbt att säkert 2/3 av de närvarande förmodligen är frånvarande. Du känner ilskan stiga inom dig. Du har stressat hela morgonen för att hinna till det här förbannade mötet. Slängt i dig frukosten samtidigt som du besvarat mail, så du ska slippa jobba övertid. Varit sur och snäsig mot sambon, som är en av dem som betyder mest för dig i den här världen. Bara för att hinna fram och upptäcka att det enda som förväntas av dig är att din kropp sitter i en stol.

Mötesineffektivitet
Du skulle vilja ställa dig upp och skrika, varför är vi här? Vad är det vi ska komma fram till och vad förväntas vi producera på det här mötet? Är massa prat och diskussioner om sådant som vi redan pratat om trettio gånger förut, det samma som att vi producerar något? I din värld löser man inte problem genom ord, utan genom handling. Att gnälla över allt som inte fungerar, medför ingen som helst förändring. Runt bordet sitter en mängd stressade hjärnor, som har allt för mycket att göra och för lite tid att utföra det på. Inte konstigt tänker du, med tanke på att vi kan slösa bort en tredjedel av vår arbetstid på att möten, utan att mötas och prata om samarbete, men aldrig samarbeta i praktiken. Din liv pågår nu och du vill prioritera att uträtta saker av högt värde idag. Därför reser du dig upp och lämnar mötet för att göra lite hederligt arbete istället, saknad endast av den nu uppvärmda stolen.

arrow-394143__180

Comments are closed.