Author Archive

UX av kartor och planer för hösten

Thursday, June 24th, 2021

Hej!

Under våren har vi tillsammans med vår infraavdelning genomfört en popup-undersökning på webben för att se hur våra kartor som är kopplade till OneSearch, discoverysystemet, fungerar. Det har funnits planer för mer detaljerade kartor under en längre tid, men pandemin satte verkligen frågan på sin spets och utvecklingen gick snabbt. Kartorna är i 3D och finns för att hitta olika saker på våra bibliotek, framför allt var böckerna är placerade i hyllan. Kartorna är även färgkodade efter de rätblock som finns på hyllorna i våra bibliotek för att tydliggöra var olika signum börjar.

Vår webbenkät poppade upp vid användning av kartan. Förra våren gjorde vi en liknande undersökning med då gällande vilken stöd och service en önskar av UB. Vi fick över 800 svar då och blev väl helt ärligt något besvikna när enkäten gällande kartan bara genererade 49 svar. Dock under en tid när få personer både besöker och lånar böcker på våra bibliotek. Frågorna som ställdes var hur kartan fungerar, om det är begripligt var på kartan en befinner sig samt i vilka situationer kartan används.

Överlag fick vi ett positivt svar där en övervägande majoritet ger uttryck för att kartan fungerar mycket bra. Det uttrycks också att färgsättningen av hyllor ger ännu mer tydlighet och att det är lätt att hitta kända punkter. En kommentar nämner att den kunde vara tydligare, men på vilket sätt vet vi inte. Majoriteten använder kartan för att hitta böcker. Enkäten ger generellt inte jättemycket svar och svårt att gå vidare. Men om det funnits några väldigt stora brister eller fel tror vi dock att det framkommit.

Till hösten planerar vi flera undersökningar bland annat för att följa upp enkäten kring kartan. Parallellt med enkäten om kartan har vi också gjort en frågemätning i Kalmar där vi kategoriserat vilka frågor som kommit in till UB i first och second line. Vi ser där att våra användare i hög utsträckning hittar till hyllan där boken ska finnas, men väl där uppstår problemet. Så sammanfattningsvis tycks kartorna göra sitt jobb men tydlighet i bokuppsättning och strategier för detta kommer vi att arbeta vidare med under hösten.

Vi återkommer mer om det! Ha en fin sommar!

Resultatet av användarundersökningarna genom digital analys

Thursday, April 9th, 2020
Nu är det dags att skriva om hur det har gått i UX-arbetet. I planeringen såg vi framför oss att vissa undersökningar relativt enkelt skulle ge oss mycket material, men vi blev ganska ställda när våra ”säkra kort” levererade sämre än förväntat och det istället delvis var wildcardsen som vi slängde in precis i slutet som verkligen gav utdelning. 
Hur fungerade de olika undersökningarna?
Anslagstavlan och frågorna, som handlade om Informationen och hjälpen som ges där samt behovet av stöd i arbetet med en inlämningsuppgift, genererade få svar vilket kom som en chock. Vi var så nöjda med våra frågor och utgick från att få in många svar. En aning besvikna över detta. Vi testade även att byta placering och flytta runt på whiteboardtavlan men det ledde inte till fler svar. Frågan som vi ställer oss nu i efterhand är varför svaren uteblev och vad det kan betyda? Upplevdes möjligen frågorna som ett test?
Dutten undersöker hur hjälpen från UB föredras och speglar vad de användare som är på plats i biblioteket tycker Även här var vi nöjda till en början – ett enkelt sätt att samla in på (trodde vi). Resultatet visar att Informationen, Drop-in  Sök- och skrivhjälp och enskilt stöd var de mest populära sätten att få hjälp på.  Det vill säga stödet som efterfrågas är här och nu och med fokus på individens behov.  I efterhand visade det sig att metoden också väcker frågor om hur vi ska tolka svaren.  Till exempel efterfrågas individuellt stöd men vi vet samtidigt att grupprum och grupparbete är ett vanligt sätt att arbeta på.  Samtidigt vet vi också sedan tidigare att sitta tillsammans och vara i ett grupprum skapar ett sammanhang som motiverar och behöver inte automatiskt betyda att ett gemensamt grupparbete sker. Sammantaget har Dutten bidragit med en första blick på hur bibliotekets stöd föredras. Ett nästa steg skulle kunna vara att genomföra den digitalt för att få in fler perspektiv och utöka underlaget. 
Fotodagboken undersökte studentens studievardag och studiesituation med hjälp av foton och en uppföljande intervju. Det är en kvalitativ metod som sträcker sig bort från de vanliga djupintervjuerna. Denna metod vill vi gärna använda fler gånger! Rekryteringen är dock beroende av direktkontakt. Och vi fick några bortfall p.g.a. ett visst virus. 
Frågemätning är en kvantitativ metod som vi kastade in i slutet, vilket visade sig vara väldigt tursamt. Detta då den ger en jätteskjuts in i arbetet med att utveckla ett gemensamt Infocenter i hus Stella som drog igång strax efter att våra undersökningar planerades. Mätningen har bestått av att registrera och kategorisera frågor som kommit in via chatt, Information, mejl, ärendehanteringssystem och telefon under en tvåveckorsperiod. Detta material genomgår just nu extra analys och vi återkommer med en sammanställning längre fram. 
Kognitiva kartor innebär att studenter ritar och berättar om hur de använder bibliotekets tjänster och vad biblioteket betyder för dem som student. Vi bad studenterna rita sin studievardag och glädjande var att UB som plats fanns med på samtliga kartor. Och det var just som en plats för studier som vi presenterades i studenternas studievardag, samt i viss mång göra sökningar och hämta boken i hyllan. Av vårt pedagogiska stöd och kontakt med personal såg vi inte ett spår. Vad säger det egentligen? Är det känt vilket stöd vi faktiskt erbjuder?  Det var jättelätt att rekrytera, stundvis var det kö till ritstationen. 
Gerillaintervjuer innebär korta intervjuer med användare och är ett säkert kort som vi brukar använda oss av. I Kalmar genomfördes intervjuerna på olika platser (UB samt nere på Universitetskajen), i Växjö enbart på UB. Det vi ser ganska snabbt är att respondenterna tenderar ge ganska lika svar efter ett tag, vilket stärker att det räcker med ett litet antal respondenter. Resultatet visade att studiemiljöerna är en stor anledning till att man besöker UB och att det finns en variation i om en har varit i kontakt med personalen eller inte. Alltifrån frågor kopplade till cirkulationsärenden och IT-relaterade frågor till pedagogiskt stöd i form av stöd i informationssökning och värdering av källor.  En del studenter vänder sig i första hand till UB:s webb och den självservice som finns där. 
Pop-upwebben var tillsammans med frågemätningen någon vi kom på sent, men har visat sig ge enormt mycket. Vi är förvånade över hur många som faktiskt tar sig tid att svara. Extra glada över många svar från både personal och distansstudenter. Webbenkäten stängs idag och vi får återkomma med resultatet.
Vi har samlat in material genom både kvalitativa och kvantitativa metoder, det är olika undersökningar och ger olika saker. Det har varit bra att få en helhet och roligt att göra ett så stort projekt som ändå gick relativt snabbt att planera. En framgångsfaktor var att vi var många som hjälptes åt med insamlingar och tog ansvar för olika delar av delundersökningarna. Flera undersökningar ger ett rikt material och en helhet. Vi var blandat med personal både från UX-gruppen, kollegor som gick utbildningen med Andy Priestner samt kollegor som var nybörjare. Alltså lyckades vi även sprida det i organisationen – vi gör som vi säger. 
Mitt i insamlingen av materialet slog corona till ordentligt. Vår heldag som var satt i slutet av mars där vi skulle bearbeta materialet, sätta post-its: och verkligen jobba tillsammans ställdes in. Vi ställde därför om till digitalt och på kort tid ställdes vi inför utmaningen: hur gör vi när vi omöjligt kan arbeta med post-it:s? Själva grundredskapet för UX-arbete :-). Vi beslöt oss för att ge Trello en chans. En heldag via zoom och breakout-rooms för att gruppvis och stegvis klustra materialet:
  • I steg 1 klustrade vi: problem, beröm, idéer samt observationer/beteenden
  • I steg 2 plockade vi om korten i Trello (som vi taggat med etiketter i olika färger för att flörta lite med saknaden efter post-it:s) i följande områden: Rutiner, Wayfinding, Studiemiljö, cirkulation, praktiska behov (IT, kontor osv), kommunikation, behovsbeskrivning – pedagogiskt stöd, beteenden i studentlivet. 
Därefter gjorde vi tillsammans en idégenerering och plockade på nya kort i respektive stapel och taggade dem med våra idéer. 
Syftet med dessa undersökningar var att samla in material till flera olika projekt samtidigt, materialet kan också därför användas till olika saker. Därför har vi nu valt att lägga ut arbetet med att prototypa på respektive arbetsgrupp. Detta innebär att handledningsytan tar sitt material, visst material går till arbetet med Infocenter samt till stora samordningsgruppen för flytten. UX-gruppen tar vidare materialet som ”blir över” och ser till att det tas om hand. 
Tack till alla kollegor som bidragit på olika sätt!
Är du nyfiken på hur en digital post-it-vägg kan se ut: välkommen att kolla in i vår Trello! Observera att pop-up:en inte är med, då den fortfarande ligger uppe. Tillsammans med frågemätningen kommer vi bearbeta svaren separat och lägga extra tid där. 

Användarundersökningar inför universitetskajen

Friday, February 28th, 2020

Denna veckan har UX-gruppen, samordningsgruppen för flytten samt uppdragsgruppen för handledningytan på Kajen haft ett heldagsmöte för att planera användarundersökningar kopplade till UB:s erbjudande av stöd och service på Universitetskajen. Användarundersökningarna genomförs under mars månad.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vårt fokus är: 

  • Vilka behov tar vi hand om?
  • Vilka behov har studenten?
  • Vilka förväntningar finns?
   Behov och attityder  – What people are really doing and what people say that they are doing. 

Tidigare insamlat material: 

  • Linnébarometern
  • Analysrapporten av texthandledning och bokad sökhjälp
  • Statistiken från Drop-in
  • Bokningar sökhjälp
  • Bokningar studieverkstaden (senaste tre månaderna)
  • Inkommande chattar
Utöver det har vi valt att komplettera med följande metoder:

Fotodagbok: studenter från olika fakulteter fotograferar sin studievardag under en vecka. Därefter träffar de någon av oss för en kortare intervju där de berättar om sina bilder. På detta sätt placerar vi  UB i ett större studerandesammanhang. Göteborgs UB har tidigare genomfört fotodagbok med funka-studenter de har vänligt nog delat sitt resultat med oss.

Gerillaintervjuer: snabba korta intervjuer där vi haffar studenter på språng. Genomförs på UB samt nere på Universitetskajen.

Frågor på Kajen:

  • UB flyttar snart ner till Universitetskajen. Hur vill du ha hjälp av oss då?
  • Saknar du UB här nere idag? Om ja, vad saknar du? Om nej, varför inte?

Frågor på UB:

  • Vad gör du på UB idag?
  • Har du någon gång frågat personalen om hjälp?

Kognitiva kartor: Vi sätter upp en bemannad station för kartritning. Bemannad för att kunna få en förklaring till teckningarna.
Rita: Hur använder du bibliotekets tjänster som student? alt. Vad betyder biblioteket för dig?

Fråga på whiteboard (fysiskt på båda orterna): Frågorna byts varje vecka.

Pop-up fråga (webben): Som komplement till whiteboarden som bara når våra fysiska besökare.
Frågor: Är du: student, anställd, allmänhet? Varför besöker du UB:s webbsida nu? Vilken hjälp behöver du från UB?
De två senare med fritextsvar. 

Dutt-metoden: Whiteboard eller blädderblock placeras ut tillsammans med en fråga med olika alternativ. Användaren sätter en “dutt” på alternativen som föredras. Fråga: hur vill du helst ha hjälp av oss?

Frågeformulär (frågor i informationsdisken): Liknande referensfrågemätningen, men detta sker under två veckor och gäller alla frågor vi får i informationen.

Genom dessa metoder samt tidigare insamlat material hoppas vi få en bra inblick i användarens behov för att därefter kunna designa vårt stöd och kommande erbjudande i både first- och secondline.

Vård av grupp och spelregler

Friday, October 18th, 2019

När UX-gruppen bildades för snart två år sedan satte vi oss vid vårt första möte och diskuterade gruppens spelregler. Hur ville vi jobba? Vad var våra ambitioner som grupp? Hur skulle gruppen fungera? Hur fungerar vi som personer? Hur skulle vi kommunicera?
Nu när delar av gruppen varit föräldralediga, medlemmar har tillkommit och vissa försvunnit så var det dags att återigen lägga våra överenskommelser på bordet för granskning och uppdatering. Och framför allt togs frågan upp efter en väldigt lång mail-tråd förra veckan som några i gruppen tyckte var stressande: “Vi måste prata – ska vi verkligen ha diskussionerna i mail? Är det inte bättre att diskutera i box? Hur gör vi om delar av gruppen inte svarar i mail-tråden?”

Vår, väldigt blygsamma, ambition kvarstår dock:

Vår ambition: vi ska vara den bästa arbetsgruppen! Ett gott exempel! 
  • Fördela arbetet  utifrån förutsättningar i gruppen. 
  • Öppen och tydlig med tid och arbetsuppgifter. Om man inte hinner- signalera! 
  • Avsluta möten med att sammanfatta och var överens om vad som ska göras (och av vem) samt vem som ska skriva i bloggen.
  • Använda Trello för att få överblick och arbetar enligt uppdrag – Ida och Tove ansvarar.
  • Öppna för allt
  • Bloggen, minst en gång i veckan. Allas ansvar. 

Vi har ett heldagsmöte i månaden. Då ses vi fysiskt. Arbetet som utförs utgår från en agenda som bestämts i förväg. Vi fikar och äter lunch tillsammans. Boar in oss. Däremellan har vi zoom-möten efter behov. Och behov finns det ofta. Sen har vi box och mail. Och ibland om det kniper, har vi även en messenger-grupp.

Vår trygghet och våra tydliga överenskommelser ser vi som en av våra största styrkor som grupp. När gruppen tillsattes skedde det utifrån intresseanmälningar – de som anmälde sig fick vara med. Helt oplanerat fylldes gruppen med olika personlighetstyper, och detta är också en av våra styrkor. Vi har fallenhet för olika delar av arbetet. Vi uppskattar olika delar av arbetet. Vi drar olika delar av arbetet. Några gasar, andra reflekterar. Någon påstår något, en annan motsätter sig. Vi stöter och blöter. Vi vänder och vrider. Vi ändrar oss. Men det är okej. Vi har högt i tak. Vi pushar varandra. Vi ifrågasätter varandra. Men vi gör det med engagemang och intresse.

Ibland har några inte tid för dessa arbetsuppgifter, då kliver gruppen in. Ibland är någon lite låg, då kliver gruppen in. Men vi är öppna med det. Vi signalerar om vi kommer oförberedda till ett möte, vi signalerar om vi inte klarar fullt fokus. Det är okej. Vi månar om varandra och stöttar varandra.

Vi har ett tryggt klimat i gruppen. Det är viktigt att diskutera kommunikationen. Tänk så härligt allt blev igår till exempel när vi tillsammans kom överens om att om en inte svarar på en mail-tråd betyder det “kör på, jag har inget att tillägga”. Vi pratade också mycket om att ibland behöver inte hela gruppen vara med, det finns en styrka i att dela oss. Alla springer inte på alla bollar.

För att våra användarundersökningar ska blir bra måste vår grupp fungera. Och den vårdar vi ömt.

UXlibsIV: Pre-conference workshop

Tuesday, June 5th, 2018

I år föregicks UXlibs av en pre-conference workshop dagen innan konferensöppning. Tidigare konferenser har det funnits ett progressionstänk, första året inleddes med metoder, året därpå handlade om hur data bearbetas och förra året var temat etik, men fokus lades också på hur den insamlade datan appliceras på verksamheten. I tidigare års utvärderingar framkom det att många saknade grundkunskaperna om exempelvis metoder – därför erbjöds en pre-workshop som tog upp ett urval av de vanligaste metoderna. Just i år var det extra välkommet då 70% av de nästan 200 deltagarna (från 19 länder!) var newbies. Sverige var väldigt välrepresenterat, men vi blandade glatt upp oss med kollegor från bl.a. Singapore, Tjeckien och Kanada.

Pre-workshopen hölls av konferenskommittén; Andy Priestner, Matt Borg och Bryony Ramsden.

Här följer våra snabba anteckningar.

Och här finns en film med några bilder från dagen.

Vi höjer också ett varnande finger för att denna konferensrapportering kan innehålla en hel del svengelska – vi skyller detta på internationalisering.

Människan är konstruerad att ljuga om sina upplevelser

Vi är väldigt artiga och vill helst inte såra någons känslor ”It was great!”. Vanligt särskilt i fokusgrupper och intervjuer. Det finns (nästan) ingen mening med att göra användarundersökningar med frågor. Fokusgrupper tenderar att vara ett kompisgäng eller alltför samstämmiga och även här vill en inte såra ledarens känslor. Vi samlar också oftast de som är lika oss själva i fokusgrupperna, vita, medelklass och cis-personer (eller kollegornas barn). Vi är konstruerade att ljuga om våra upplevelser och vi vill vara artiga mot den som frågar.
Medskick: sluta med enkäter och fokusgrupper. Rekrytera aldrig användare i förväg.

Människor kan inte tänka utanför boxen

Det är omöjligt att förutse vad vi vill ha. Det är omöjligt att förutse sitt eget beteende. Kritik riktades även mot konferenser av typen Future of Librariesmed motiveringen: vi vet inte och vi kan heller inte veta.
Henry Ford och bilen: ”Om jag frågat hade folk velat ha en snabbare häst”. Vi måste sluta fråga våra användare hur vi kan förbättra våra tjänster – de vet inte. De önskar bara mer av något de redan har (fler exemplar av böcker, mer studieplatser osv.)

Om UX:en är tillräckligt bra behövs ingen customer service

Målet med UX är att få våra tjänster så självgående och begripliga som möjligt. Om användarupplevelsen är bra behövs mindre vägledning från oss. Genom att ta en snabb funderare kan vi nog alla komma på moment i vår verksamhet där UX skulle behövas – vilka frågor får vi varje dag och varför får vi just dem? Det beror inte på att användarna är tröga.

Vi kan inte tänka att våra tjänster ska vara användbara. Det är det allra minsta steget. Användbar går i detta fall att likställa med ätbar – vill vi gå på restaurang och få ätbar mat? Användbar och ätbar ska ses som en slags grundnivå.

Tänk istället: Useful – Usable – Desirable
Metoder

Inom etnografin är det vanligt att använda observation som metod, den enda intervjuformen som rekommenderas är den semi-strukturerade.
Många jobbar även med fotostudier, exempelvis genom att låna ut en kamera en timme och be studenterna fotografera sin favoritstudieplats, var de äter sin lunch, sina favoritskor osv. Ett samtal kring fotografierna är nödvändigt.

För ett UX-projekt rekommenderas 2-3 metoder, minst en som undersöker attityd och en som undersöker beteende. Alltså en som undersöker vad användarna säger att de gör och en som fokuserar på vad de faktiskt gör. (Webbsidor utvecklas huvudsakligen från attityder vilket enligt föreläsarna är helt galet).

Genom att observera hur användarna rör sig i våra lokaler över tid kan vi få fram Desire lines, alltså var människor går och var de inte går. Varför väljer de att gå en viss väg och hur kan vi använda den vägen för att designa deras upplevelse av våra bibliotek? Var rör de sig och var står de stilla. Desire lines lyfts fram som särskilt användbara vid placering av exempelvis informationsskärmar och skyltar.

Vid guerillaintervjuer är det av särskild vikt att även tillfråga eventuella ickeanvändare utanför biblioteket. Rekrytera inte alla i biblioteket, detta genererar en viss typ av användare.
Det räcker alltså med 8-10 personer. Oavsett vilken metod vi använder blir trender tillräckligt tydliga med det antalet respondenter.

Genom att undersöka beteende genom observationer, användarresor och touchstone tours (t ex låta användaren visa runt i biblioteket) eller attityder med hjälp av intervjuer, card sorting, love- och breakup-letters, graffiti walls mm får vi fram vad användaren gör och inte vad de säger att de gör.

Under eftermiddagen fick vi testa några av dessa metoder med kunniga och roliga föreläsare. Semistrukturerade intervjuer, cognitive mapping (över oss själva) och affinity mapping, där vi ombads skriva styrkorna hos vår nuvarande arbetsplats och grupperade dessa i kluster. Vid cognitive mapping är det av särskilt vikt att även notera sådant som inte ritas och därmed inte bedöms som viktigt (Johanna glömde exempelvis att rita sina barn..).

Mycket tacksamma över att vi anmälde oss till workshopen!

/Anna och Johanna

OneSearch: scenarier

Thursday, April 19th, 2018

Vårt arbete med OneSearch fortskrider och vi har genomfört kortare inspelningar med studenter som har blivit ombedda att söka fram material i OneSearch. Inspelningarna skedde i Kalmar och vi stoppade helt enkelt studenter på väg in i biblioteket och frågade dem om de ville hjälpa oss att utveckla vårt söksystem. (Blir alltid förvånade över hur många som helt självklart svarar “absolut” och inte ens frågar om tidsåtgång).

Vi hade med oss en bärbar dator och använde oss av Capture space för att spela in ljud och skärm. Inspelningarna varierade mellan 3,5-7 minuter och sammanlagt gjorde vi sju stycken. Enligt litteraturen räcker det med fem, de två extra gjordes mest för att vi som observatörer kände oss lite osäkra. Inför scenarierna inspirerades vi mycket av denna föreläsning av Michael Margolis.

Studenterna som stannade ombads att söka fram en artikel inom sitt ämne, kolla om den var granskad samt öppna den i fulltext (eller på skärmen som vi sa för att undvika att använda ord som fanns i gränssnittet).

Vi tittade sedan på inspelningarna var för sig och listade de tre största problemen för varje användare. Sen sågs vi tillsammans i grupp för att dela med oss.

Följande kom vi fram till: 
Övergripande fanns en osäkerhet och ett bristande förtroende gentemot systemet.

Problem 1: Peer review (avgränsningen hette vid undersökningstillfället: “vetenskapliga tidskrifter” men samtliga letade efter en avgränsning som hette peer review. Dessutom allmän förvirring kring vad avgränsningen faktiskt betydde i OneSearch).
Problem 2: Fulltext (länkarna: placeringen av dem och utformningen)

Fler undersökningar behövs kring artikelpostens gränssnitt, fasetternas mängd och placering samt publikationstyper – hur tydligt är det i träfflistan?

Följande förbättringsförslag har lämnats till Infra: 

– Byt namn från “Vetenskapliga tidskrifter” till “Peer Review” och avgränsa direkt till artiklar.
– Lägg in mouse over-förklaring för fasetten “Peer Review”
– Lägg in förklaring om avgränsningen “Peer Review”
– Placera överst i fasetterna (alternativ som bockas för)

– Tydliga, enhetliga fulltext-länkar
– Fulltextlänk både i träfflista och artikelpost

OneSearch: vad händer nu?

Friday, March 16th, 2018

Nu har vi lämnat steg 1 där vi i chattgenomläsningen och love and breakup-letters fokuserat på vad användarna säger att de gör. Planeringen har nu börjat för nästa steg där vi fokuserar mer på vad de faktiskt gör – beteende framför attityd.

I fortsatta undersökningar kommer vi att utgå från de teman vi såg i chattgenomläsningen, som också bekräftades i insamlingen av love and break-up letters: fulltext, fasetter, reservationer och beställningar samt mina lån.

Viktigt att reflektera kring är att i chatten får vi bara våra användares problem (sällan någon hör av sig och bara är nöjd och tycker att allt fungerar). I Love and breakup får vi båda delarna – både positiva och negativa utsagor.

Nu går vi vidare med användarnas beteenden där vi arbetar med olika kvalitativa metoder. Vi kommer både ge användaren bestämda uppgifter att utföra, men även be dem att guida oss. Detta sker både genom planerade sessioner och mer förutsättningslöst.

Tillsammans med Infra har vi bestämt oss för att ta fokus på det elektroniska – alltså fulltexter och fasetter.

Fortsättning följer!

Första uppdraget: OneSearch

Monday, February 12th, 2018

Hej,

Våren 2017 bytte universitetsbiblioteket Discoverysystem från EDS till Primo (för användarna fortfarande kallat OneSearch). Vi i UX-gruppen har nu påbörjat vårt första uppdrag: “Undersöka användarupplevelsen av OneSearch och utveckla tjänstens funktionalitet, innehåll och gränssnitt.”

Vi har börjat med en genomläsning av chattarna som inkommit via OneSearch under hösten, närmare 850 stycken. Utifrån detta material har vi kunna se områden som behöver undersökas vidare med hjälp av våra användare. Vi har exempelvis kunnat se att språk och formuleringar samt inlogg (var loggar en in? Till vad? Med vilka uppgifter? Är jag inloggad? Skillnad mellan studentkonto och bibliotekskonto?) är viktiga övergripande områden att arbeta vidare med.

Ytterligare stora områden vi hittills har identifierat är problem med fulltext, fasetter, reservationer och beställningar samt mina lån.

Här finns en bild över de olika temana. 

 

UX-gruppen

Wednesday, January 17th, 2018

Hej!

Det är vi som är UX-gruppen på universitetsbiblioteket vid Linnéuniversitetet. Gruppen tillsattes vid årsskiftet 2017/2018 med målet att:

Skapa bra underlag för utveckling av UB:s tjänster genom att kontinuerligt undersöka användarupplevelsen. Höja kompetensen i UX-metodik och ”UX-tänk” på UB.

Utifrån målet kokade vi ner uppdraget till följande fyra områden:

 

Här på bloggen kommer vi att dela med oss av vårt arbete!

/Anna Hallberg, Ida Henriksson, Tove Lorentzon och Johanna Palm