Jag har snöat in lite på hålspegel igen. Om jag googlar ordet, får jag många träffar som jag skrivit själv. “Konkav spegel” kallas den nu oftast på svenska, påverkad av engelsk språkbruk istället för tyska Hohlspiegel.
Orsaken till att jag kollar länkar om hålspegel är väl uppgift 11 från ett finskt studentexamen i fysik från våren 2014:
Många badrum är försedda med en förstorande rak- eller makeupspegel.
a) På vilket avstånd från spegeln bör du befinna dig för att du i spegeln ska se en upprätt och förstorad bild av ditt ansikte? Motivera med hjälp av en figur. (2p.)
b) Om du flyttar dig baklänges bort från spegeln märker du att din förstorande bild först blir otydlig och därefter vänds upp och ner och blir skarp igen. Förklara fenomenen och förklara ditt svar med hjälp av en figur. (4p.)
På delfråga a) anser jag att den bästa förklaringen ges av figuren nedan (från Hewitt).
Den figuren leder också till slutsatsen att man ska befinna sig närmare är spegelns krökningsradie. Men det är inte vad examensnämndens goda svar säger. Där ska man vara närmare än fokallängden. Som stöds med klassiska strålgångsdiagram där en virtuell bild konstrueras med två huvudstrålar.
Vem har då rätt, Hewitt eller Ylioppilastutkintolautakunta? Det är inte helt enkelt att avgöra i badrummet, eftersom speglarna oftast inte är tillräckligt bra. Men på Exploratorium i San Francisco finns en stor fin hålspegel. Och det finns många video av denna spegel på nätet som besökare av Exploratorium har lagt upp.
Och en kort video från universitet i Freiburg. Vad är skillnaden med videon ovan?
Leave a Reply