Baltic Business Research

Den 9 November 2020
Sverige har under många år framstått som ett land med stor öppenhet och god transparens. Tyvärr måste jag konstatera att så inte är fallet i den rådande corona-krisen – snarare motsatsen. Kommunikationsbrister finns främst hos Folkhälsomyndigheten (FHM) och regeringen. Men även den politiska oppositionen och andra opinionsbildande parter i samhället har hittills presenterat sig för passivt.

Alltför länge har Sveriges beslutsfattare i corona-frågor fokuserat på att förklara själva dagsläget. Det behövs visserligen – men varför har Folkhälsomyndigheten aldrig velat publicera ett enkelt 7-dagars rullande genomsnitt för att åtminstone få fram en kort trendkomponent? Det går inte ens att snabbt att kunna hitta siffran för dagens nyinfektioner på FHM:s hemsida. Jag saknar också en lättare sökprocess för att hitta det viktiga reproduktionsvärdet R (vilket anger hur många personer en infekterad person smittar i sin tur – och klart uppåtgående under oktober till 1,49). De två sistnämnda indikatorerna nämns för övrigt sällan i FHM:s presskonferenser.

Fler exempel med uppenbara brister skulle kunna nämnas, exempelvis FHM:s inflexibla tolkningar av nya internationella forskningsrön (avseende munskydd, aerosol m m). Man måste också fråga sig, varför den kallare årstiden inte i tid kunde förutses som risk för snabbt stigande infektionstal (vilket däremot ofta hade påtalats i våras). Även detta banala exempel understryker att corona-debatten under viktiga perioder varit för ytlig. Därför hoppas jag nu på en mer intensiv corona-diskussion.

Mer transparens är möjlig

Det finns helt klart ett påtagligt utrymme till bättre transparens och översiktlighet på FHM:s hemsida samt presskonferenser. Mitt syfte med denna artikel är inte att framföra frän kritik. Jag vet att man jobbar hårt på FHM. Istället är min avsikt att för framtiden plädera för bättre transparens, tillgänglighet och kommunikation.

Satsningar på mer corona-transparens skulle bland annat kunna medföra

¤  bättre möjlighet för politiker och andra beslutsfattare att öka den egna corona-förståelsen,

¤  bättre planeringsunderlag för praktisk corona-planering i regioner och kommuner,

¤  bättre möjlighet för medborgare med sifferintresse till ökad förståelse av covid-19-utvecklingen och med detta till en demokratihöjande insats,

¤  bättre förutsättningar för journalister och andra debattörer att ställa djupgående och kritiska frågor – och på så vis för en bredare generell förståelse och diskussion,

¤  bättre input till ekonomernas prognoser och därmed också

¤  bättre fingervisning till staten, företag och kommuner, åtminstone kortsiktigt.

Företag bör veta så mycket konkret som möjligt om corona-risker – men också ges enklare access till siffror för att exempelvis spana in en kommande vändpunkt. Det får inte förbises att ekonomins färdriktning inom överskådlig tid fortsätter att hänga på corona-utvecklingen. Denna insikt berör företag men också beslutsfattare i den offentliga förvaltningen. God transparens ger en komparativ fördel – också i corona-sammanhang. Här har vi en koppling till den institutionella ekonomin, en viktig tillväxtfaktor som också många studenter i nationalekonomi är väl medvetna om.

Hubert Fromlet
Affilierad Professor vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet