Det tyska valet (3) – kan Sverige lära sig något av den tyska valkampen?

September 13th, 2017

Om några dagar går tyskarna till val. Om cirka ett år är det Sveriges tur att rösta fram ett nytt parlament. Efter flera veckors intensiv valkamp och TV-duellen häromdagen mellan förbundskansler Angela Merkel och hennes socialdemokratiske utmanare Martin Schulz samt åtföljande enskilda TV-utfrågningar kan det vara på sin plats att dra vissa slutsatser av den tyska valkampen även inför det svenska riksdagsvalet nästa höst. Efter att intensivt ha följt den tyska valkampen kommer jag fram till en rad slutsatser:

¤ Immateriella frågor står i Tysklands valrörelse helt klart i det främsta rummet. Hit hör bland annat den inre (inhemska) säkerheten, flyktingsproblemet, utbildning på alla fronter och etiska samt moraliska frågor (mestadels i samband med skandaler och sociala orättvisor). Det är givetvis inte säkert att svenska väljare kommer att visa liknande preferenser om ett år. Politikerna här hemma kan dock ta till sig att personligt välmående kan komma att spela en viktig roll inför det kommande riksdagsvalet.

¤ Vi kan således notera att rent materiella (ekonomiska) frågeställningar inte hamnat i det främsta rummet hos tyskarna – trots aviserade inkomstskattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare från både unionens och socialdemokaternas sida och en av socialdemokraterna föreslagen rejäl pensionsreform. Det innebär självfallet inte att plånboksfrågor inklusive arbetsmarknaden saknar intresse men det understryks starkt att flertalet tyskar för närvarande är mycket måna om sitt välmående och inte enbart den materiella välfärden.

¤ Påfallande är också att Merkel och Schulz inte arbetet särskilt framgångsrikt i strävan att visa upp den egna politikens fördelar. Det kan delvis bero på koalitionssamarbetet under den alltjämt löpande mandatperioden. Klart är dock att något mer tydlighet och öppenhet hade uppskattas av de tyska väljarna. Något som också svenska väljare kommer att efterlysa.

¤ Som ett intressant inslag framstår också in i det sista det stora antalet obeslutsamma tyska väljare, kanske omkring en tredjedel. Detta fenomen kan – men behöver inte – också visa sig i nästa års valkamp här hemma.

¤ Slutligen bör nämnas att även många tyska journalister givit valdebatten för vag och kortsiktig vägledning. Det märktes speciellt i den direkta TV-duellen mellan Merkel och Schulz. Digitalisering, utbildning och även miljön – bortsett från Dieselproblemet och bilindustrins fusk – togs inte ens upp av de utfrågande journalisterna. Historiska och kortsiktiga framtidsperspektiv dominerade debatten på bekostnad av Tysklands långsiktiga utmaningar, exempelvis i samband med digitaliseringen och dess effekter på morgondagens arbetsmarknad.

Sammanfattningsvis kan rekommenderas att involverade aktörer här hemma gärna kan ta en närmare titt på den aktuella tyska valrörelsen. En del misstag eller felprioriteringar i vårt södra grannland skulle möjligen kunna undvikas i Sverige.

Varför inte ta chansen, även om den svenska valrörelsen givetvis också kommer att sina egna förutsättningar och särdrag?

 

Hubert Fromlet