Baltic Business Research

I slutet av januari fick vi veta att Kinas BNP steg med 7,4 % under 2014. Om vi förutsätter att denna ekonomiska tillväxtsiffra i stort sett återspeglar verkligheten – det finns som bekant fortfarande nämnvärda statistiska brister i Asiens största ekonomi – är detta ingen dålig utveckling med tanke på den svaga europeiska konjunkturen och den nödvändiga nedkylningen av Kinas byggsektor. I verklighet kan dock BNP-tillväxten ha varit tydligt under 7%, kanske snarare 5-6%. Vi vet dock för lite om detta.

Tyvärr fokuserar fortfarande alltför många ekonomer, skribenter och politiker – även här hemma – sina tolkningar av den kinesiska tillväxten för mycket på kvantitativa (procentuella) BNP-förändringar i Kina istället för att koncentrera intresset mycket starkare på nödvändiga kvalitativa BNP-förändringar, d v s bättre förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt och folkets livskvalitet.

Detta är förvisso lättare sagt än gjort. Det ter sig fortfarande svårt att kontinuerligt och systematiskt kunna följa upp alla på senare tid vidtagna tillväxtrelevanta åtgärder/förändringar, vilka för övrigt med tillräcklig tydlighet formulerats av Kinas högsta politiska ledning i målkatalogen från det s k Tredje plenumet i november 2013. Det råder idag ingen tvekan om att Kina har påbörjat ett nytt avsnitt i sin ekonomiska reformprocess, på detaljnivå alltjämt i små steg. Det syns speciellt på finansmarknaderna. Själva reformtakten inom olika tillväxtrelevanta områden kan givetvis diskuteras.

Enligt min uppfattning vore det en mycket god idé om statsmakterna i Kina snart skulle kunna etablera en lättillgänglig webbsida som regelbundet uppdaterar och redovisar alla efter det Tredje plenumet vidtagna konkreta ekonomiska reformer/förbättringar.

Ett sådant enkelt administrativt steg som endast sammanfattar redan konkret aviserade och beslutade förändringar skulle kunna öka transparensen avseende den komplexa kinesiska reformprocessen och samtidigt reducera den ensidiga – ofta irrelevanta – traditionella BNP-sifferexercisen med överdriven fokus på några få tiondelars BNP-förändringar i den ena eller andra riktningen. Vi bör helt enkelt veta mer om utvecklingen i världens näst största ekonomi – ett land som hittills också attraherat många svenska företag.

Allt viktigare analysområden på tillväxtsidan är till exempel tidigare undermåliga/överdrivna investeringar i exempelvis miljön, statsföretagen, infrastruktur, kommunernas konsumtion och investeringar, tjänsteproduktionen, den privata konsumtionen m m. Om Kina verkligen är intresserat av ekonomiska reformer – vilket kan antas – skulle förbättrad och påskyndad (statistisk) information bli av stor nytta för både kineserna själva och de globala finansmarknaderna samt utländska investerare i Kina, inklusive den svenska företagsvärlden.

Med andra ord: För mig är en 6- eller 6 ½-procentig BNP-tillväxt med uppenbara långsiktiga (strukturella) förbättringar inom exempelvis ovan nämnda reformområden betydligt mer värd än en 7-7 ½ -procentig BNP-tillväxt som fortfarande innehåller förlegade prioriteringar. (Något) lägre trendmässig kinesisk tillväxt under de kommande åren kan m a o vara positiv om tillväxtkvalitén – i synnerhet avseende miljön – samtidigt kan höjas. Det vore bra för Kina, den globala utvecklingen och givetvis också för Sverige.