Utbildningsteknologi i grundskolan

Kristina Holmberg, EdTechLnu, summerar dagens intryck:

”Lärarna är det allra viktigaste för projektet och för eleverna.” Budskapet till lärarna blir ett varmt välkomnande från projektledaren professor Italo Masiello. Det är morgon och höstuppstart i vårt projekt Utbildningsteknologi i grundskolan som är inne på sitt andra år. ”Vi vill att teknikanvändningen ska bli vardag, precis som papper, penna och böcker.”  De femtio deltagarna från skolor runt om i södra Småland ler och ger sin uppmärksamhet till nästa föreläsare.

“You are doing important things for this project!” säger professor Dean Fixsen från USA. “The problem we are trying to solve is well known all over the world – to get research into the classroom – from science to service.” Dean berättar att implementera det är att använda, och i vårt projekt, att använda den digitala teknologin som det är tänkt. Vår grupp är den första att arbeta med implementeringsvetenskap inom utbildningsområdet i Sverige. Mer och mer pengar läggs på utbildning, men vi ser ingen progression i lärandet. Det är ett globalt problem. Det kritiska är implementeringen – det räcker inte med pengar, det är HUR pengarna används som är det viktiga.

”Digitala verktyg ger oss inte bara nya redskap i undervisningen, det förändrar också vad vi kan göra och hur vi undervisar. Gör du vad du tänkte? Hur vet du det? Gör det skillnad? Får ni lärare den hjälp ni behöver för att göra det som är tänkt. Eller behöver ledarskapet förändras? Behöver ni mer stöttning?” Dean lämnar podiet till ljudet av applåderna från projektdeltagarna. De småpratar och ser stolta ut.

Projektets doktorand Zeynab Artemis Mohseni berättar om Visual Learning Analytics. ”Vi har väldigt mycket data i projektet om eleverna och deras lärande. Data som är spridda i olika digitala verktyg och system.” Den avslutande bilden visar en prototyp på hur det kan se ut när redskapen för visualisering är utvecklade.

En grupp lärare tar plats på scenen för att berätta hur de ser på projektet. ”Ett unikt tillfälle för oss lärare och rektorer att få del av något nytt. Efter Mohsenis föreläsning börjar vi också förstå vart vi är på väg!” ”Man är med och skapar framtiden.” Lärarna är synbart engagerade. ”Bra att träffas. Ibland känner man att man är en isolerad ö.” I projektet är det fyra kommuner och fem skolor som deltar. Nu, är det ett och ett halvt år sedan det drog i gång och också första gången alla deltagare möts på samma plats.

Projektet samarbetar med några representanter från e-läromedelsföretag och de avlöser lärarna på scenen. ”Som företag utvecklar vi hela tiden. Vi har inte blivit överraskade, utan behöver alltid samverka med lärare för att hitta vägar framåt.” ”Om 5 år vill vi att alla läromedel ska vara ett stöd för alla elever och att lärare i större utsträckning kan skräddarsy undervisning till alla sina elever.” De får en kommentar från en lärare. ”Vore bra om alla digitala läromedel låg i ett moln, tillgängliga för alla.” ”Vore fantastiskt!” säger en av representanterna från företagen ”men vi måste också hitta lösningar så att förlagen får betalt.”

Många av eftermiddagens diskussioner kom att handla om de digitala läromedel som används. Tre olika leverantörer finns i projektet. Deltagarna jämför, berättar om för- och nackdelar, layout och teknikstrul. ”Problemet är att de försöker vara bra på allt, i stället för att fokusera på färre ämnen och nivåer.”  Lärare delar med sig av hur de designat workshopar på respektive skola och hur ofta de träffas. ”Man ser i vår kommun att de som deltar i projektet har kommit längre. Det är givande för oss.”

Dagen avslutas med att forskarna presenterar de första utkasten till resultat från projektet. Observationer av undervisning har gjorts systematiskt utifrån DigCompEdu, enkäter (S-NoMAD och SELFIE for teachers), samt gruppintervjuer med lärare och rektorer.

1. Lärare vill arbeta med utbildningsteknologi i undervisningen.
2. Hinder på vägen a) Lärare upplever (ibland) det som svårt att arbeta in det som de digitala läromedlen erbjuder i den planering man har b) Brister i de digitala läromedlen c) Digitala lösningar/infrastruktur är inte alltid fullmogna d) Lärare önskar mer inflytande över beslut som berör de digitala resurserna.
3. Förutsättningarna e) Lärares digitala kompetensnivåer varierar stort f) Lärare ger varandra god stöttning i digitaliseringen av undervisningen.
4. Kompetenskraven förändras
5.  Att ställa om undervisning så att lärare kan kombinera digital och analog undervisning kräver fortbildning.

Resultaten så här långt kan summeras i en mening: Implementering av digital teknologi skapar ”otakt” i klassrummen.

Redan i början på dagen, när några projektdeltagare möttes i entrén till byggnaden på campus Kalmar visade sig en god vilja att hjälpa till. Att hitta rätt lokal var svårare än vi trott. Vi kom vilse i den nya byggnaden. Skyltar lästes, vi gick upp för trappor, spanade in i korridorer och letade tillsammans. Även om det tog en bra stund innan vi stod där framför dagens gemensamma sal, var det ett nöje att göra den här upptäcktsfärden med lärare, rektorer, skolledare och forskare, där på morgonen. Det som hände, innan själva uppstarten för året drog i gång, sa så mycket om hur de som är med i projektet förhåller sig till varandra och löser problem. Vänliga ansikten, hjälpsamhet och ett starkt lösningsfokus. Så redan innan allt hade börjat var vi stärkta av varandra. Den känslan tror jag följde oss under dagen och förhoppningsvis får den följa med in i fortsättningen av projektet. Vi var vilse en kort stund, men hjälptes åt att hitta rätt väg framåt.

Kristina Holmberg, docent i pedagogik, EdTechLnu, Linnéuniversitetet