Utbildningsteknologi i grundskolan

SELFIE for Teachers (SFT) är ett EU-utvecklat enkätverktyg som mäter lärares digitala kompetens inom sex olika kompetensområden: 1. Yrkesåtaganden, 2. Digitala resurser, 3. Undervisning och lärande, 4. Bedömning, 5. Stärka elever, samt 6. Främja elevers digitala kompetens. Enkäten genomförs i tre steg: respondenterna inleder med att själva uppskatta sin egen digitala kompetensnivå, därefter besvarar de enkätfrågorna och till sist självskattar respondenterna sin egen kompetensnivå ännu en gång. Utifrån de olika enkätsvaren och de båda självskattningarna ger systemet slutligen en sammantagen bedömning av respondentens digitala kompetensnivå, indelad i sex nivåer: från ingångsnivån Nykomling via Utforskare, Integratör, Expert och Ledare upp till högsta nivån Pionjär. 

I forskningsprojektet Utbildningsteknologi i grundskolan har forskargruppen EdTechLnu vid Linnéuniversitetet i Växjö inlett ett utvecklingsprojekt tillsammans med lärare, rektorer och skolledare från fyra olika kommuner, samt ett antal leverantörer av digitala läromedel. Syftet med projektet är flerdelat: 1. att parterna tillsammans, i nära samarbete och med en öppen dialog ska utveckla hållbara strategier för vidareutveckling och implementering av digitala läromedel; 2. att utveckla strategier för digital kompetensutveckling; samt, 3. att utveckla och tillhandahålla ett datadrivet visuellt informations- och beslutsstöd i form av en s.k. LAD – Learning Analytics Dashboard (en slags digital instrumentpanel), vars innehåll baseras på elevers användardata från de digitala läromedel som används, främst i ämnena Matematik, Svenska och Svenska A. LAD:n ska stötta lärarna i att utifrån elevaktivitet och -resultat fatta rätt beslut för att undervisa, vägleda och instruera eleverna utifrån var och ens behov. Projektdeltagarna har så här långt i projektet intervjuats, besökts, deltagit i workshopar och teammöten, observerats, fört veckologgböcker och besvarat olika typer av enkäter. 

Resultaten från SFT-enkäten visar att de flesta respondenter har en rimlig uppfattning om sin egen nuvarande digitala kompetensnivå. Inga vilda antaganden sticker ut åt något håll. De nivåer som uppmätts av enkätsystemet landar i samtliga fall – utom ett – endera inom nivå 2. Utforskare eller nivå 3. Integratör. Endast en respondent uppnådde ett individuellt totalresultat av nivå 4. Expert. De flesta respondenter ligger i sin självskattning relativt väl i fas med erhållet systemresultat, alltså det totalresultat som SFT presenterar efter genomförd enkät. Avvikelser finns, främst i de båda självskattade kompetensnivåerna jämfört med totalresultatet. De flesta avvikelserna gäller – inte särskilt förvånande – den självskattning som gjordes före genomförd enkät. Här erhöll den övervägande mängden deltagare en lägre total kompetensnivå än den de själva ansåg att de hade. För några enstaka deltagare sänktes även den andra självskattningsnivå som angavs efter att de genomfört enkäten. Endast en deltagare erhöll ett höjt totalresultat, dvs. landade på en högre total kompetensnivå jämfört med båda de självskattade nivåerna. Slutligen ser vi även att flertalet deltagare valde att justera sin självskattade digitala kompetensnivå efter att de hade besvarat enkäten, vilket indikerar en ökad förståelse för vad själva begreppet digital kompetens faktiskt omfattar och innebär och förmåga att relatera denna insikt till sin egen kompetensnivå. 

Veckologgarna har som syfte att fördjupa datainsamlingen kring syfte, mål och erfarenheter från användningen av digitala läromedel. Här visar resultatet tydligt att de digitala läromedel som köps in är det som främst behöver vidareutvecklas, förbättras och förnyas, tillsammans med den lokala digitala infrastrukturen. De digitala läromedel och -verktyg som köpts in lever bara delvis upp till den efterfrågade kvalitet och standard som krävs för att både underlätta lärares dagliga arbete och hjälpa eleverna att nå de olika del- och slutmål som kurs- och läroplaner kräver. I sammanhanget kan tilläggas att de diskussioner som idag förs i både vetenskaps- och facklitteratur, likväl som i media, bekräftar detta. Det utbud som erbjuds levererar helt enkelt inte den kompletta och bekymmersfria lösning som både behövs och efterfrågas, vilket intygas från flera håll. Värdefull undervisningstid går förlorad till diverse åtgärder för att lösa en mängd problem som aldrig borde uppstått från början, vilket är helt oacceptabelt. Varken digitala läromedel, eller krav på uppdatering av ständigt föränderliga praktiska digitala kompetenser, ska behöva bli “sten på börda” eller tidstjuvar som tar ifrån såväl lärare som elever det som behövs mest för studiero, motivation, arbetsro och studieprogression: tid. Tid att undervisa. Tid att planera. Tid att lära. Tid att reflektera. 

Sammanfattningsvis visar alltså SFT-enkäten på en acceptabel digital kompetensnivå med en klar utvecklingspotential, och veckologgarna visar på bristande digitala resurser som tyvärr snarare försvårar än förenklar det pedagogiska uppdrag som skolan och varje lärare har att genomföra. För att detta uppdrag verkligen ska kunna uppfyllas med stöd och hjälp av digitala verktyg, material och metoder som speglar dagens samhälle, behövs nytänkande och omtag. Självklart behövs även en kraftfull digital infrastruktur, men utan kvalitativa och fungerande digitala läromedel som med ett relevant och varierat innehåll uppfyller befintliga krav, och som tillsammans med ändamålsenliga arbetssätt och metoder bistår lärare och elever med att nå satta mål, kommer den digitala kompetensnivån inte att kunna lyftas till de höjder som föreskrivs. 

Ett nära och öppet samarbete mellan leverantörer av läromedel, lärare, skolledare och forskare kan vara ett sätt att vidareutveckla kvalitativa digitala läromedel. Det hoppas vi bland annat kunna bidra med genom vårt projekt. 

“The most profound technologies are those that disappear. They weave themselves into the fabric of everyday life until they are indistinguishable from it.”  Marc Weiser

EdTechLnu / SN