Utbildningsteknologi i grundskolan

Vi är tre läromedelsförlag som deltar sedan start med våra digitala läromedel i Linnéuniversitetets stora forskningsprojekt Utbildningsteknologi i grundskolan. Vi som deltar är NE, Binogi och Natur & Kultur (som ger ut Digilär). Genom projektet får vi möjlighet att följa lärares och elevers användande, forskarnas studier av detsamma samt datavetarnas analys och laborerande med den data som genereras i våra digitala läromedel. Här delar vi med oss av värden och insikter i projektet utifrån våra perspektiv.

Natur & Kultur ser potential i datadrivet arbete

På Natur & Kultur följer vi med spänning projektet och användandet av våra digitala läromedel i Digilär-serien på Skogshagaskolan i Västervik. Genom projektet har vi fått värdefulla insikter direkt från de engagerade lärarna om såväl våra digitala funktioner som läromedlens innehåll. Att få ha kontinuerlig kontakt med ett drivet lärarlag under flera läsår ger oss djupa insikter just eftersom relationen blir mer långsiktig än hur det brukar se ut när vi genomför användartestning.
 
En slutsats som vi har dragit är att implementering och förändring av arbetssätt tar tid, och behöver tid. Detta har vi sett även i vårt eget arbete med utbildning och implementering av digitala läromedel hos våra kunder och vi tar med oss kunskap från implementeringsforskningen in i vidareutvecklingen av det arbetet. En annan slutsats är att standarder för datahantering i skolan verkligen behövs för att svenska skolor ska kunna dra nytta av potentialen som datadrivet arbete har. Vi har varit delaktiga i edtech-branschens arbete med standarder och känner oss stärkta i att fortsätta det arbetet.
 
Framåt ser vi mycket fram emot att få ta del av forskningsresultaten och modellerna som just nu arbetas fram runt elevdatan som vi skickar till Linnéuniversitetets datavetare. Det ska bli givande att se vilka möjligheter de ser och kan ta fram för ökat datadrivet arbete för lärare i framtiden. 
 
Cecilia Lilja, produktionschef Natur & Kultur

Binogi

Vi på Binogi och Språkprojektet är entusiastiska över att vara en del av detta spännande projekt och samarbetar här med Fagerslättsskolan i Nybro kommun och Centrumskolan i Växjö kommun. Genom vår aktiva medverkan har vi samlat värdefulla insikter och erfarenheter som vi vill dela med oss av, sett ur Binogis perspektiv.
 
Vi är tacksamma för att studien som sådan genomförs och uppmärksammas då vi ofta talar om och behandlar implementering av verktyg som en isolerad process. Vi på Binogi upplever att vi går stärkta ur varje projektträff, där vi kan verifiera att vi med våra implementeringsprocesser är på rätt väg.
 
En central aspekt som studien hittills belyst på ett tydligt sätt är att framgångsrik implementering av nya verktyg kräver noggrann planering av utbildning och utvärdering. Även vikten av att inom verksamheterna ha engagerade, dedikerade kontaktpersoner framkommer. Kontaktpersoner underlättar kommunikationen och gör att hanteringen av eventuella frågor och utmaningar blir smidig – vilket i sin tur sparar resurser och ökar implementeringsgraden.
 
Att arbeta tillsammans strukturerat med tydliga mätpunkter ställer krav på såväl skola och förvaltning som leverantör. Vi på Binogi ser att noggrann analys och kontinuerliga utvärderingar inom projekten är avgörande för att nå de gemensamma målen. Binogi har alltid arbetat användarcentrerat och ser med glädje att studien belyser vikten av det aktiva lyssnandet på lärare och elever. Detta för att utveckla undervisning, lärverktyg och organisation. Vi ser med tillförsikt fram emot vårt fortsatta gemensamma arbete och att de slutsatser och resultat som kommer ur studien kommer att göra stor skillnad för skolan.
 
Silia Ziourka, Implementering/ Customer Success Manager Binogi

NE

Vi på NE, som är med i projektet som en av läromedelsleverantörerna, har under det gångna året verkligen fått uppleva hur stort och viktigt detta projekt är både för elever och lärare i Sverige, men inte minst på en internationell nivå.
 
Genom att få vara med i projektet får vi på NE tillgång till värdefull information från de lärare som använder våra digitala läromedel, vilket gör att vi får möjlighet att anpassa digitala funktioner och innehåll i våra läromedel efter de elever och lärare som ska nu och i framtiden ska använda dem i klassrummen.
 
Forskningsstudien har belyst många aspekter av implementering, men den som framträder tydligast är den stora vikten av noggrann planering, utbildning och utvärdering inför implementering av nya verktyg. Det har också blivit mycket tydligt att all implementering och förändring av arbetssätt är en process som tar tid – och måste få ta tid – för att bli långsiktig och hållbar. En otroligt viktig del i detta arbete är också engagerade forskare, leverantörer och inte minst de lärare som varje dag möter framtidens vuxna.
 
Vi på NE ser fram emot att få ta del av de forskningsresultat som kan framkomma ur den data som vi leverantörer och kommunerna skickar till Linnéuniversitetets datavetare. Vi hoppas på att forskningsstudien kan bygga en grund för hur vi i Sverige kan öka lärares datoranvändning i undervisningen för att, på ett effektivare och mer individanpassat sätt, öka elevers intresse för svenska och matte och i förlängningen vända den nedåtgående trenden för kunskapsnivåerna både i Sverige, men också internationellt.
 
Helene Ahlberg, Läromedelsutvecklare i svenska/sva och engelska, NE
och Jesper Sörensson, Läromedelsutvecklare i matematik och no, NE