Utbildningsteknologi i grundskolan

En betraktelse från förvaltningsnivå kring projektet Utbildningsteknologi i grundskolan

22 februari 2024

Snart har det gått tre år av projektet Utbildningsteknologi i grundskolan och lärdomarna har varit många under projektets olika faser. Här följer en liten betraktelse från förvaltningsnivån i Mönsterås kommun.

Att bemanna projektet

Första fasen av projektet handlade om att bemanna projektet både med deltagande skolor och med projektledare. Dåvarande IKT-pedagog blev projektledare, två skolor valdes ut och rektorerna informerades utifrån det vi då visste om projektet. På förvaltningsnivå fanns förankring hos skolchef och utvecklingsledare och även hos den politiska ledningen. I vår kommun har vi två deltagande skolor och det är förvaltningen som projektleder. Detta har både för- och nackdelar. Fördelen är att kopplingen till högsta ledningen är tydlig och det finns utrymme i tjänster att jobba med projektledningen. Nackdelen är att skolorna kommer lite långt från projektmöten med Linnéuniversitetet och därmed inte alltid känner sig helt delaktiga i helheten. Att som rektor prioritera projektmöten när “någon annan” har ansvaret är inte helt självklart. När vi jämför oss med andra kommuner som har en skola med och projektledningen finns på lärarnivå, så ser vi att vi har en del att lära – å andra sidan när det kommer till att ladda upp data om eleverna till projektets teknikutvecklare så har vi en fördel och kan lösa det utan långa beslutsvägar.

Det händer mycket under ett långt projekt

En rektor slutade och byttes ut mot en annan, IKT-pedagogen bytte jobb och utvecklingsledare och biträdande förvaltningschef fick kliva in lite mer aktivt, lärare är föräldralediga eller byter tjänst, en ny utvecklingsledare mot digitalisering kom in… Skolan må vara trögföränderlig på många sätt, men under en treårsperiod händer väldigt mycket på personalsidan som gör att vi får börja om på ruta 1 mer än en gång. Lärdomen är att vi i implementeringsplanen behöver man ta hänsyn till detta. Hur lämnas information vidare om en person försvinner? Hur väl förankrat är projektet hos lärarna? Hur skapar vi en bred förankring som tål personbyte? Hur väl har vi förankrat projektet i ledningsgruppen, så att engagemanget inte tryter i ett långt projekt?

Mötet mellan forskare och praktiker

En av de många spännande aspekterna av projektet är att forskare och praktiker möts i ett gemensamt projekt. Praktikerna blir inte “forskade på” utan är med och utvecklar tillsammans med forskarna. I skolan är vi mer vana vid forskning kring pedagogiska modeller, men här möter vi både pedagogik och teknologi, vi är praktiker både från skolan och från läromedelsföretag. I mötet mellan våra olika uppdrag uppstår ett slags fyrverkeri av intressanta upptäckter. Ibland är det sprakande stjärnor som när vi möts på universitetet och alla tillsammans får uppleva samma sak samtidigt. Ibland är det mer som en nödraket när vi inte riktigt förstår varandra. Då är det både tryggt och nödvändigt att vi projektledare på lokal nivå möter projektledningen på universitetet varje vecka. I dessa möten rätar vi ut frågetecknen, backar ibland men kommer framåt tillsammans. Att hitta modeller för datadriven undervisning kan kännas abstrakt och långt från lärarnas verklighet i klassrummet – här blir det viktigt att forskarna förstår vad lärarna vill ha ut och att lärarna förstår vad det finns att hämta i data kring elevernas lärande, närvaro, omdömen, betyg mm.

Implementering

Vi har tagit del av forskning kring implementering i olika sammanhang under projekttiden. Nordstrum, LeMahieu och Berrena beskriver (Implementation Science: Understanding and finding solutions to variation in program implementation. 2017) hur implementeringen av ett förändringsarbete påverkar resultatet. Bland annat lyfts arbetsklimat, delaktighet i beslutsfattande, formulering av uppgifter och ledarskap fram som faktorer som påverkar utfallet. Om vi är lite självkritiska så kan vi i backspegeln se att vi kunde gjort en grundligare arbete med implementeringen på skolnivå. Rektorerna anmälde intresse att delta med sin skola, men vi hade behövt jobba vidare tillsammans med rektor och lärare i ett tidigt skede för att skapa förståelse för och delaktighet i projektets utformning.

Ett projekt behöver eldsjälar menar Egloffstein och Ifenthaler (Tracing Digital Transformation in Educational Organizations, 2021) som i sin tur behöver utrymme för initiativ. Kanske kunde vi involverat lärarnivån i högre grad i att designa upplägget och inte bara delta som utförare av förutbestämda uppgifter. Som vi lagt upp projektet finns inga eldsjälar på skolnivå, utan de finns på förvaltningsnivå. Det blir en toppstyrd utveckling som inte tar den fart vi hade önskat.

Kowch, E. (2021) beskriver också i Leading transformation with digital innovations in schools and universities hur det formella ledarskapet kan hämma utvecklingen genom att inte tillåta experimenterande. Som med alla förändringsprocesser har vi våra innovators (2,5%), early adopters (13,5%), early majority (34%), late majority (34%) och laggards (16%). Ledaren behöver tillåta de som går före att dra iväg och experimentera och bana vägen för dem som kommer. Annars är risken att målet inte nås. Risken finns att vi tänker att alla ska med (vilket ju är målet) och då kanske vi står och stampar allihop.

Vi ser fram emot fortsättningen och hoppas att projektet kan skalas upp och att vi får se visionen om datadriven undervisning ta form!

Läromedelsförlagen ser flera fördelar i forskningsprojektet Utbildningsteknologi i grundskolan

31 januari 2024

Vi är tre läromedelsförlag som deltar sedan start med våra digitala läromedel i Linnéuniversitetets stora forskningsprojekt Utbildningsteknologi i grundskolan. Vi som deltar är NE, Binogi och Natur & Kultur (som ger ut Digilär). Genom projektet får vi möjlighet att följa lärares och elevers användande, forskarnas studier av detsamma samt datavetarnas analys och laborerande med den data som genereras i våra digitala läromedel. Här delar vi med oss av värden och insikter i projektet utifrån våra perspektiv.

Natur & Kultur ser potential i datadrivet arbete

På Natur & Kultur följer vi med spänning projektet och användandet av våra digitala läromedel i Digilär-serien på Skogshagaskolan i Västervik. Genom projektet har vi fått värdefulla insikter direkt från de engagerade lärarna om såväl våra digitala funktioner som läromedlens innehåll. Att få ha kontinuerlig kontakt med ett drivet lärarlag under flera läsår ger oss djupa insikter just eftersom relationen blir mer långsiktig än hur det brukar se ut när vi genomför användartestning.
 
En slutsats som vi har dragit är att implementering och förändring av arbetssätt tar tid, och behöver tid. Detta har vi sett även i vårt eget arbete med utbildning och implementering av digitala läromedel hos våra kunder och vi tar med oss kunskap från implementeringsforskningen in i vidareutvecklingen av det arbetet. En annan slutsats är att standarder för datahantering i skolan verkligen behövs för att svenska skolor ska kunna dra nytta av potentialen som datadrivet arbete har. Vi har varit delaktiga i edtech-branschens arbete med standarder och känner oss stärkta i att fortsätta det arbetet.
 
Framåt ser vi mycket fram emot att få ta del av forskningsresultaten och modellerna som just nu arbetas fram runt elevdatan som vi skickar till Linnéuniversitetets datavetare. Det ska bli givande att se vilka möjligheter de ser och kan ta fram för ökat datadrivet arbete för lärare i framtiden. 
 
Cecilia Lilja, produktionschef Natur & Kultur

Binogi

Vi på Binogi och Språkprojektet är entusiastiska över att vara en del av detta spännande projekt och samarbetar här med Fagerslättsskolan i Nybro kommun och Centrumskolan i Växjö kommun. Genom vår aktiva medverkan har vi samlat värdefulla insikter och erfarenheter som vi vill dela med oss av, sett ur Binogis perspektiv.
 
Vi är tacksamma för att studien som sådan genomförs och uppmärksammas då vi ofta talar om och behandlar implementering av verktyg som en isolerad process. Vi på Binogi upplever att vi går stärkta ur varje projektträff, där vi kan verifiera att vi med våra implementeringsprocesser är på rätt väg.
 
En central aspekt som studien hittills belyst på ett tydligt sätt är att framgångsrik implementering av nya verktyg kräver noggrann planering av utbildning och utvärdering. Även vikten av att inom verksamheterna ha engagerade, dedikerade kontaktpersoner framkommer. Kontaktpersoner underlättar kommunikationen och gör att hanteringen av eventuella frågor och utmaningar blir smidig – vilket i sin tur sparar resurser och ökar implementeringsgraden.
 
Att arbeta tillsammans strukturerat med tydliga mätpunkter ställer krav på såväl skola och förvaltning som leverantör. Vi på Binogi ser att noggrann analys och kontinuerliga utvärderingar inom projekten är avgörande för att nå de gemensamma målen. Binogi har alltid arbetat användarcentrerat och ser med glädje att studien belyser vikten av det aktiva lyssnandet på lärare och elever. Detta för att utveckla undervisning, lärverktyg och organisation. Vi ser med tillförsikt fram emot vårt fortsatta gemensamma arbete och att de slutsatser och resultat som kommer ur studien kommer att göra stor skillnad för skolan.
 
Silia Ziourka, Implementering/ Customer Success Manager Binogi

NE

Vi på NE, som är med i projektet som en av läromedelsleverantörerna, har under det gångna året verkligen fått uppleva hur stort och viktigt detta projekt är både för elever och lärare i Sverige, men inte minst på en internationell nivå.
 
Genom att få vara med i projektet får vi på NE tillgång till värdefull information från de lärare som använder våra digitala läromedel, vilket gör att vi får möjlighet att anpassa digitala funktioner och innehåll i våra läromedel efter de elever och lärare som ska nu och i framtiden ska använda dem i klassrummen.
 
Forskningsstudien har belyst många aspekter av implementering, men den som framträder tydligast är den stora vikten av noggrann planering, utbildning och utvärdering inför implementering av nya verktyg. Det har också blivit mycket tydligt att all implementering och förändring av arbetssätt är en process som tar tid – och måste få ta tid – för att bli långsiktig och hållbar. En otroligt viktig del i detta arbete är också engagerade forskare, leverantörer och inte minst de lärare som varje dag möter framtidens vuxna.
 
Vi på NE ser fram emot att få ta del av de forskningsresultat som kan framkomma ur den data som vi leverantörer och kommunerna skickar till Linnéuniversitetets datavetare. Vi hoppas på att forskningsstudien kan bygga en grund för hur vi i Sverige kan öka lärares datoranvändning i undervisningen för att, på ett effektivare och mer individanpassat sätt, öka elevers intresse för svenska och matte och i förlängningen vända den nedåtgående trenden för kunskapsnivåerna både i Sverige, men också internationellt.
 
Helene Ahlberg, Läromedelsutvecklare i svenska/sva och engelska, NE
och Jesper Sörensson, Läromedelsutvecklare i matematik och no, NE