Mapping Saints

Blogginlägget är skrivet av projektets praktikanter Andreas M. Blixt och Douglas Reinvik, båda studenter på Lunds universitet.

Den här texten kommer att ge en inblick i två praktikanters upplevelser och tankar kring att praktisera inom projektet Mapping Lived Religion: Medieval cults of saints in Sweden and Finland. Vi fick möjlighet att praktisera inom det här projektet genom våra studier vid Lunds universitets historiska institution, där vi läste kursen Historia: Projektledning och projektarbete för historiker [HISA38]. Inom denna kurs förekom det en delkurs med namnet Praktikkurs, som gav oss studenter möjlighet att praktisera som en del av våra studier. Vi valde då att acceptera erbjudandet om denna praktik.

De relevanta egenskaper för praktikanter, som vi genom våra studier inom humaniora anskaffat oss är att kunna granska, läsa och förstå akademiska texter och verk. En annan egenskap är att göra om den här informationen, så att den både passar och är relevant till den angivna arbetsuppgift som ska utföras.

Huvudfokuset för vår praktik och våra arbetsuppgifter var Mats Åmarks verk; Sveriges medeltida kyrkklockor: Bevarade och kända klockor. Den här boken skulle läsas och granskas för att utvinna information om medeltida kyrkklockor i Sverige, där syftet var att finna och registrera kyrkklockor i databasen med en eller flera helgon-manifestationer. I vårt arbete fann vi helgon-manifestationer i olika former, exempelvis via klockornas inskrifter, deras pilgrimsmärken eller figurer och gestalter på klockornas kroppar.

Vi båda fann Åmarks bok välstrukturerad, lättanvänd och ett lärorikt material för våra arbetsuppgifter. Det som gjorde Åmarks verk välstrukturerat och lättanvänt var dess förmåga att ge läsaren en bra insikt och förståelse för kyrkklockornas historia och utseende. Den här strukturen, gällande kyrkklockornas information, förenklade vår arbetsbörda inom projektet. Den gav oss även kunskaper och utvecklade våra egenskaper i att tolka äldre skrifter. I det här fallet var det att tolka och tyda gotisk stil eller så kallad munkstil. Den gav oss också insikter och ökade kunskaper kring svensk, medeltida helgonkult och svenska kyrkklockor. De svårigheter som i början av arbetet uppkom med Åmarks verk, var att det vid ett fåtal kyrkklockors inskrifter, saknades svenska översättningar. På det stora hela uppskattade vi ändå att arbeta med Åmarks bok.

Mats Åmarks verk; Sveriges medeltida kyrkklockor: Bevarade och kända klockor från 1960. Foto: Andreas M. Blixt 2020.

Under den sista tiden av praktiken användes verken från rapport-serien Medeltidsstaden [Medeltidsstad 3 1976: Uppsala från 1977; Medeltidsstaden 6: Sigtuna från 1977; Medeltidsstaden 24: Skara från 1980 och Medeltidsstaden 46: Växjö från 1983]. De här rapporterna skulle vi använda till att skapa nya platser, byggnader eller andra av människor skapade strukturer, med någon form av medeltida religiös anknytning i databasen. Endast icke-registrerade platser skulle skapas av oss. Då de andra projektdeltagarna innan starten för vårt arbete redan hade registrerat en del platser, var vi också tvungna att försäkra oss om att ingen enskild plats blev registrerad mer än en gång. Fornsök är en databas som tillhör Riksantikvarieämbetet och skulle användas i kompletterande syfte till vad som fanns i Medeltidsstadens olika verk.

Vid vårt första granskande av Medeltidsstadens rapporter upplevde via dem vara välstrukturerade och ge oss praktikanter ett överflöd av information till vår arbetsuppgift att skapa platser i databasen. Dock insåg vi under arbetsgången med dessa verk att sanningen var den raka motsatsen. Medeltidsstadens största brister var både dess avsaknad av nödvändig information, samt utmaningen med att finna den relevanta informationen som geografisk placering, historia och helgon-kopplingar till vår arbetsuppgift. En annan utmaning med verken var att Fornsök inte kunde användas för att komplettera det som saknades, och därför blev vi mer beroende av Medeltidsstaden än vad som tidigare varit tänkt. Dessutom nämnde inte Fornsök platser som förekom i Medeltidsstaden. Uppgifter som inte gick att återfinna nämndes i Medeltidsstaden, som exempelvis plats för en byggnad och även en karta från 1600-talet. En ytterligare nackdel var att det förekom faktafel som exempelvis var en kyrka var placerad på en äldre karta. Medeltidsstadens verk hade dock den nyttan att de gav oss praktikanter ytterligare- eller grundläggande kunskaper kring historisk arkeologi. Vi fick även kunskap kring att utläsa äldre och nya kartor, samt kunskap kring vilka sorters byggnader som förekom i några av Sveriges medeltida städer.

Hans Anderssons (Red.) verk; Medeltidsstaden 3 1976: Uppsala från 1977. Foto: Andreas M. Blixt 2020.

Vi praktikanter har även diskuterat differenser som förekom mellan Åmarks verk och Medeltidsstadens rapporter. Medeltidsstaden i jämförelse med Åmarks verk var väldigt svårhanterliga, även om våra första tankar kring verken var rena motsatsen. En annan skillnad var att Medeltidsstaden i mycket högre grad än Åmark hänvisade till annan litteratur som vi inte hade tillgång till. Medeltidsstaden, till skillnad från Åmark, förmedlade inte den relevanta informationen till läsare gällande den litteratur som de hade hänvisat till. Den här strukturen gav upphov till att vi praktikanter i högre grad än tidigare uppskattade strukturen och innehållet i Åmarks verk, medan vi fick en mer negativ bild av Medeltidsstaden.

Databasen var den faktor som enade de olika arbetsuppgifterna. Denna databas utvecklades och förändrades under hela vår praktikperiod, såväl genom att dess struktur förändrades och genom att vi i vårt arbete bidrog till databasens ökade innehåll. Det största bidraget vi gjort till databasen har varit den information vi registrerat i databasen. Vi har också bidragit till vissa strukturella förändringar, exempelvis genom att vi förmedlat våra tankar kring den redan befintliga strukturen. Ett exempel var kyrkklockorna med pilgrimsmärken, där användaren ska ha möjlighet att se och lätt komma till pilgrimsmärkenas sidor i databasen. Det här gjordes möjligt genom att Associated cult manifestations skapades, där pilgrimsmärket kan ses under klockans informationstabell. Tidigare kunde användaren bara se kyrkklockan på pilgrimsmärkets sida via Associated cult manifestation som förekom i pilgrimsmärkets informationstabell, men inte på själva kyrkklockan.

Trots att det tidvis uppstått frågetecken kring användandet av databasen, har den generellt varit lätt att förstå och bruka. Det uppkom dock en utmaning då det visade sig att datainmatning inte hade varit konsekvent i vissa fall. Det saknades en riktig eller kontinuerlig struktur mellan hur de olika projektmedlemmarna hade registrerat exempelvis sina kyrkklockor och pilgrimsmärken i databasen. Med de här svårigheterna fick vi en insikt i vilka svårigheter som kan förekomma när alla är experter i varsitt område, men även hur det kan se ut när en projektgrupp försöker lösa de svårigheter som kan uppstå. Det visade sig i några enstaka fall vara svårt att försäkra sig om att platserna i databasen inte var registrerade. Ett exempel var Sankt Eriks källa i Uppsala, som vi placerade in i databasen. Dock framkom det sedan att den här platsen var redan inplanerad, men då på grund av att platsen doldes av en Fornsök-koordinat.

Den här praktiken varit intressant och det har varit lärorikt att praktisera inom detta projekt. Det intressanta med praktiken har varit att få delta i ett projekt, som försöker skapa en utförlig databas, som berör helgonkult i Sverige under medeltiden. Det som har varit lärorikt med den här praktiken har vi nämnt tidigare i texten. Vi anser att praktiken har varit ytterligare lärorik genom att vi har fått en mer verklig bild av hur ett historiskt projekt kan genomföras och se ut. Vi hade tämligen grundläggande kunskaper hur arbetet med ett projekt kan se ut, och väldigt grundläggande kunskaper kring svensk, medeltida helgon-kult. På båda dessa områden har vi genom vårt deltagande som praktikanter fått utökade kunskaper. Vi har också fått ett utökat intresse, såväl gällande forskningsområdet som för projektet i sig.

Tiden som vi deltog i projektet var kort, men givande. Dock var det en utmaning att känna att vi gjorde vårt bästa i slutet av praktiken, då vi kände att praktiken var på väg mot sitt slut och såväl arbetslusten som arbetsuppgifterna började att minska. Det här berodde på att vi visste att vårt deltagande i projektet var på väg mot sitt slut, men även att det inte förekom några riktiga arbetsuppgifter framöver och att vårt ansvar minskade när våra arbetsuppgifter blev mindre viktiga för projektets utveckling. Vi kommer båda att sakna att vara en mer direkt del av projektet, även om vi fortfarande kan se själva projektets utveckling.

Vi praktikanter vill därför avslutningsvis tacka för vår tid i det här projektet, och vi ser båda fram emot projektets fortsatta utveckling.

–Projektmedlemmarna tackar er också för fint arbete!